Tiden går, den står absolut inte stilla även om jag ibland önskar den gjorde det, allra helst då min älskade är hemma för jag vill ha honom hos mig, men vår situation tillåter ju inte det utan jag får ha honom några dygn till låns bara.
Läste häromdagen om Pigge Werkelin, han som misste både fru och två söner i Thailand i samband med tsunamin, men har nu en ny fru och två små underbara döttrar. Jag tänkte att om han kan skapa sig ett nytt liv och se framåt så skall jag inte gnälla, jag har ju inte mist någon, har bara en pojkvän som jag älskar, på lite avstånd från hemmet, internerad men levande. Kan kännas lite jobbigt ibland pga omgivningens bemötande men jag anser jag har rätt älska vem jag vill och jag utsätter ingen annan för fara, för det finns ingen fara.
Pigge skriver bl.a. i artikeln: Han vill berätta att det finns ett liv – på andra sidan katastrofen. Att vi borde göra upp med våra nära så att den ena kan gå vidare när den andra dör.
Han har så rätt tycker jag, det finns ett liv på andra sidan katastrofen, det som hänt har hänt och vi kan inte vrida klockan tillbaka, hur gärna jag än önskar att så vore fallet, men jag är bara människa med känslor, tankar och mycket kärlek, en kärlek så stark till en man som tyvärr begått en hemsk handling, en person som är en annan människa idag än han var för elva år sedan och som givit mig väldigt mycket kärlek tillbaka.
Är det fel att vi får möjlighet till en framtid tillsammans?? Nej, jag anser inte det, för jag har också rätt vara lycklig och få ha ett liv med någon som jag blivit förälskad i, det måste få vara mitt och hans beslut och inte de som finns runtomkrings beslut.
Önskar ALLA människor rätten till ett lyckligt liv och tar STARKT AVSTÅND till allt vad våld är.
Glöm inte KRAMAS mera och vara rädda om varandra för ingen vet vad morgondagen har i sitt sköte och ingen vet hur länge vi får finnas kvar här på jorden.
Kom ihåg Jesus ord: Den som är utan synd kastar första stenen, och vem är det !!!!