Den här veckan har varit jobbig. Vädertriggad migrän har gjort att jag trots att huvudvärken inte riktigt kommit igång ändå varit helt sänkt. Att vakna och se snö igen var som en spark i knävecken, jag föll som en fura. Den lilla energi jag har haft går åt till jobbet men imorgon är det fredag. Nu ska det bli PT träning, kanske till och med lite spring på löpbandet och/eller en lång promenad hem.
Träningsväskan är nästan färdigpackad så imorgonbitti ska jag inte ha en bra ursäkt för att inte ta med den (jag vet, ingen ursäkt är faktiskt bra när man skippar gymväskan).
Har iallafall avbokat mötet med plastikkirurgen. Dom där 10 kilona jag måste gå ner sitter som berget, stor del beror på mig det vet jag men så snart det blir en deadline på kilona brukar universum konspirera för att sabba (eller så sparkar jag mentalt bakut och sabbar för mig själv helt enkelt).
Ja, jag vet att jag kommer lyckas, det får ta den tid det tar även om det börjar bli larvit frustrerande men jag kommer gå ner 10 kilo, jag kommer göra bukplastiken och jag kommer göra allt annat på listan. Jag har inga som helst tvivel om det. Den här viktresan har iallafall lärt mig den saken, jag kommer lyckas, jag kommer nå mitt mål.