Varför är det så enkelt att skjuta upp saker på framtiden? Sånt som man vet måste göras. Inte arbetsgrejer utan privata grejer.
Som att städa innan det kommer hantverkare. Istället för att göra lite på fredagen och lördagen kör jag maratonrace på söndagkväll/natt istället.
Livet vore ju för enkelt om man inte behövde panikplugga inför tentor eller putta högar under andra högar för att dölja hur oplanerad man kan vara ibland.
Har förresten hört två enormt bra citat, jag letar lite efter en livsfras som jag ska kunna följa, så dagens två alternativ är
yes, and...
och
No thinking
Båda kommer från en skola med improvisationsteater i USA. Yes and handlar om att ta det man får från motspelaren och lägga till något eget. No thinking lite samma sak, lev i nuet, tänk inte för mycket. analysera inte för mycket, reagera på vad någon faktiskt säger, inte vad du tror dom säger.