laptopen lever och så gör jag.

Buenos dias underbara brudar!

Frallan är ute ur mitt liv. Ute och raderad. Iallafall som det ser ut på pappret, i hjärtat är det annorlunda. Min cyniska sida får i detta fall ge vika för mitt hjärta. Som saknar henne. Och bitvis längtar efter hennes skratt och ögon på ett sånt där djupt och ljuvligt men icke kärleksfullt sätt. Intrigerna i flatvärlden drev oss isär och allt över ett enkelt missförstånd. Jag borde vant mig vid skitsnacket men det har jag inte och kanske borde jag vara lycklig över det.

Och lillfingret, ja jag vann henne tillbaka, efter många tårar och med en målmedvetenhet bortom mitt eget förstånd. Den där uppfinningen vid namn monogami som aldrig riktigt passat mig, sitter nu som handen i handsken. Jag säger då det. Vojne Vojne.

Men såklart har jag issues som alltid., Denna gång gäller det frågan: Gå ner eller inte gå ner. Jag måste erkänna att slicka fitta inte är min favorit sak på menyn till min flickväns stora förtret. Har liksom alltid varit med brudar som nöjt sig med ett knull, visst har jag gått ner på dem med, men då mest i extremt berusat tillstånd. Jag har helt enkelt ingen slicka fitta teknik att skryta om direkt. Undrar om det finns någon snabbkurs? Moaha.