Under sin tid som chefredaktör på DN på sade Joachim Berner någonting i stil med att DN ville sätta "agendan för kafferasterna på svenska arbetsplatser." Den deklarationen fick mig att haja till, men jag tror inte jag läste fel, för någon tid senare 19990521 skriver en annan åsiktspotentat, chefen för DN Debatt Mats Bergstrand, i ett genmäle till ett läsarbrev: "Jag håller med dig om att min position innefattar en agendasättningsmakt som förpliktigar."
Att kunna sätta agendan är naturligtvis viktigt i mediavärlden, det vill säga att från styrelserum och redaktioner kunna styra det offentliga samtalets och debattens inriktning.
Med den målsättningen måste internet i allmänhet, där media bara representeras av några sajter bland miljontals andra, och bloggvärlden i synnerhet upplevas som ett hot mot möjligheterna att bestämma dagordningen för debatten. Plötsligt poppar det upp mängder av nya fräscha synpunkter, vinklingar och inlägg utanför den kommersiella mediasfären. Debatten breddas, förnyas och vitaliseras och blir allt svårare att styra och inrangera under tidningsdrakarnas ledar- och debattsidor. Bloggarna har blivit ett hot mot kommersiella medias opinionsoligopol.
(För att konkretisera skriver jag i fortsättningen bara DN istället för media, men menar egentligen hela pressen, från DN till Nerikes Allehanda.)
Det är här Twingly kommer in i bilden (se internetbrus.com). När DN:s tolkningsföreträde av vad som är viktigt börjar demonteras bit för bit dyker det upp ett verktyg (Primelabs Twingly) som gör det möjligt för tidningen att återställa ordningen.
Med Twingly lockas bloggarna att öka sin besöksfrekvens genom returlänkar från dn.se. Om de skriver om och länkar till det som DN skriver om, så länkar tidningen tillbaka (se Jinge).
Risken finns alltså att bloggarna börjar skriva om samma saker som DN istället för om sina egna idéer. Självklart kan inläggen kritisera DN:s åsikter, men DN förbehåller sig rätten att bara länka tillbaka till de "intressantaste" bloggarna. Bloggare som tycker "fel" riskerar att missa returlänkarna från DN. Och som sagt kanske ännu viktigare: Återigen bestämmer DN agendan, dvs vad vi ska skriva om.
Kanske är oron för det fria ordets och debattens likriktning överdriven. Kanske bloggvärlden snart tröttnar på att skriva och tycka samma som DN och återgår till de egna agendorna och de egna idéerna. Hoppas det.