En komisk/tragisk iaktagelse....

....igår kom min sambo hem med maten(enda positiva med köpmat är att jag kan välja kycklingsallad=))

Vi satt och pratare om lite allt möjligt, bl a om hur jag kände mig. Under samtalets gång så sa jag att jag försöker plocka lite mellan varven och tvätta. Då svarar han mig -Men ge fan i allt sånt, låt de ligga tills du är frisk igen!!! Jaha, ja,ja....

Hur kan man resonera så(?) "låt de ligga tills du blir frisk igen". Jo, min sambo kan. För hemmet bekommer honom inte, städat och rent eller stökigt och skitigt de kvittar för honom!

Vi är en familj på sex personer och två hundar!!!! Två tonårs barn, en tjej som aldrig...ehh.. byter kläder, killen kan han med....medvetna ungdommar av våran tid.

4 och 6 åringar beöver ju sällan klädombyten...eller!?! Den "vilda" har apat efter sin storesyster så där kan de bli klädombyten.

Jag plockar lite nu i den mån jag orkar...

Idag ska jag plocka undan disk efter frukosten, efter dom små och min sambo. Sen ska jag torka av köksbordet och sätta på en tvättmaskin...de är mitt mål....(men efter att ha fixat barnen nu på morgonen med en del tårar så känner jag mig helt färdig)

De blir tvätt och de måste...behövs plockas undan ibland. Nej, jag ska låt de ligga tills jag blir frisk!!!! Hur blir de då den dag jag fått tillbaka orken???

Måste ge mina barn, stor som liten, varsin medalj för hjälpen dom ger mig i den mån dom kan! Att jag för deras skull blir bra snart för detta tär, framförallt på som små(säkert dom stora också men dom förstår ju på ett annat sätt). Dom är inte vana att se mamma så här...varje dag säger dom..."jag önskar du blir frisk snart"...de gör mig såååå ont!!!

Med vetskapen om att min sambo gör nada i hemmet, överhuvudtaget, aldrig, så vet jag inte om denna händelse är tragisk eller komisk???

Han kommer upp i köket nu på morgonen, ser att tulpanerna jag fått av hans mamma är väldigt trötta i sin vas. HAN GER DOM VATTEN!!! 

Jag känner de nästan som ett hån.....

Men jag ska le.....

M