Massiv debatt om Älvans rättigheter

Jag väntade mig aldrig sådant stöd. Naturligtvis finns det de som tycker att Aftonbladets beslut var det enda rätta, men uppenbarligen en klump av väletablerade bloggare som onekligen anser att det är fel att jag inte behandlas som övriga kring just kommentarfunktionen.

Det verkar som att många besöker denna blogg, trots sin bristande kommentarfunktion eller tack vare just detta. Så här mycket besökare har inte strömmat genom bloggen sedan de glansdagar då jag skrev upprörande inlägg om prostitutionens grundpelare i Sverige varje dag.

Jag vill framförallt tacka för allt stöd. Det värmer att se att jag har ett hörn i er bloggosfär, även om det naturligtvis är väldigt svårt för mig att följa era diskussioner när de främst landar i era egna blogglängder. Tack för de trackbacks som gjort att jag kunnat läsa och följa med i er debatt.

Just nu känner jag mig minst lika delaktig som jag gjorde med kommentarfunktionen- för ett ögonblick när den mediala hetsen kring de begränsande åtgärderna är starka. Det är därför jag väljer att ändå skriva. För jag känner mig i ögonblicket som någon form av kändis som trots sin trasiga gitarr drar av ett sista skrikande riff på den mörka scenen med en kal spotlight inför tusentals av åskådare. Publiken jublar....och responsen är tusentals hamrade bokstäver på era tangentbord...löpmeter av skärmtext som fllödar ut i känslosamma energier över bloggosfären. Jag känner kraften i ordet.

Tyvärr avtar krafter. Intresset svalnar för sådant som en gång var en förstasidesrubrik. Tills nästa gång skandalen ekar genom korridorerna. Blickar blir håglösa och vänds mot nya horisonter. Människans natur. Min vardagliga rappakalja om kärlek, känslor och händelser kommer med alla säkerhet inte omdebatteras någonstans. Därtill är den inte mer intressant än någon annans vedermödor. Så responsen kommer då likväl utebli.

Jag överväger wordpress som ett alternativ...eller att parallellansera bloggen för var inlägg....men sannolikt skulle ej AB heller gilla detta då jag i det andra forumet som speglar detta skulle vara kontaktbar för samma textmassa. Jag funderar hur som helst över lösningar. Jag tycker inte om att känna mig trängd av mattan. Kan man jämföra med en missionär utan kyrka och församling?

Jag vill åter understryka att de som köper sex av mig i 95 % av fallen har hittat mig genom explicita eskortforum. De övriga anger att de blivit rekommenderade mina tjänster av vänner eller arbetskollegor. Jag brukar faktiskt fråga av ren nyfikenhet och för att veta var jag gör min annonsering effektivast. Så pass klarsynt är jag. Fanns jag INGENSTANS, så har jag naturligtvis ingen kundkrets. Idag kanske saken skulle se annorlunda ut. Plockade jag ner varendaste annons så skulle jag eventuellt kunna gå runt på rykte och etblerade kontakter. Det är fantastiskt att människor kan spara information månadvis ibland i åratal.

Hur som haver, jag vill tacka alla för ert stöd. I väntan på vidare beslut från min sida så finns jag kvar när jag känner mig manad att skriva, vilket fick sig en törn av triangeldramat om Ez.