Värsta program jag sett...hur tänkte dom?

Eftersom man tydligen börjar bli panchis så slår man sålunda upp de gröna kl 5 en tisdagsmorron i Oktober..

Går ner o fixar frukost och lägger mig en stund framför tv:n för att slötitta..

Ack så fel man kan ha..

Tv 4 visar ett program om koncentrationslägren..

Mycket skicklig gjort med varvade autentiska bilder skådespelare och en kuslig röst till alltihop..

Normalt sett brukar jag kunna se rätt så allvarliga program även tunga utan att direkt flippa ur..men det här var värre än den värsta skräckfilm jag sett..

Med lugn ihålig berättarröst förmedlade den manliga speakern om hur lägren var uppbyggda och hur de bäst skulle fungera för att ta ihjäl så många människor som möjligt..allt var noga uttänkt och planerat i minsta detalj för att fungera..

Efter ca 10 minuter kände jag hur jag började må illa..hade en ångest i bröstet och en stark vilja att trycka på en annan kanalknapp..

Men..

Jag tvingade mig att se det klart hemska programmet..

FÖR att det aldrig får falla i glömska..FÖR att jag gav en yttepyttestund av mitt liv just då och DÄR till att känna med och minnas offren för Nazismen..

Hur männen och kanske vissa kvinnor som jobbade i dödslägren tänkte och kände får vi aldrig veta..hur de kunde sitta och äta middag med sina barn när de dödat tusentals andra nyss..hur de kysste frun godnatt när de begått folkmord ..som om det vore ett jobb...det är totalt obegripligt för mig och alla andra..

Min son  är 13 år och är väldigt intresserad av andra världskriget som så många andra män.. men det där programmet tror jag inte han skulle klarat av..

Det gav mig ångest iallfall..

Fy fan rent ut sagt..