Min sida

Mina vänner - jag känner inte för det här längre. Alltså, orkar inte skriva så ofta. Kommer in då och då när jag har något att dela med mig.

Tänker på er alla favoriter

LOVE AND KISSES

//Helen

Har bestämt mig för att leva ett sundare liv. Många med mig gör detsamma.Som ett led i denna satsning så tänkte jag ta till GI metoden. Anmälde mig på GI-viktkoll, betalade en massa pengar och fattar inget. Blir bara så förbannad över att vara novis. Ska det verkligen vara så att jag ska behöva köpa 15 olika böcker för att förstå hur det ska fungera?

Har någon av er goda erfarenheter av detta eller är det som det känns att jag kommer bli fetare än fetast nu?

2008 måste vara det absolut sämsta året jag har varit med om. Bara slit och släp och en massa elände vart än jag vandrat. Som tur är så är det bara några få timmar kvar.

2009 är så välkommet. Jag tror och hoppas att det blir det bästa i mitt liv.

Önskar er alla ett Gott Nytt År 2009

Tittade just på TV och i programmet "Dom kallar oss artister" var det Jill Johnsson som var kvällens artist.

Jill är en av de mest fulländade svenska artisterna jag vet........jisses vilken karisma, vilken röst och vilken vacker kvinna hon är. Det måste vara just en sån artist dom letar efter i alla köerna på Idol.

Min absoluta favoritlåt avslutade hela programmet........Desperados......kan det bli bättre. Nedan en länk som tar er till en gammal version av Jills Desperados när hon var med i Så ska det låta:. Hittade dessvärre inte en länk till dagens program. Om det går i repris måste ni se det......

Julafton är över och det har varit en mycket trevlig sådan. Vi firar på ett litet annorlunda sätt vilket ni kan läsa om här. Detta året var min äldsta son sjuk, snart 17 år,  med hög feber, halsont och värk i kroppen. Han blev hastigt sjuk i tisdagskväll och har i prinip varit liggande sedan dess. Men han gjorde allt för att orka med i kväll, en riktig hjälte är vad han är. Han ville på alla sätt att det skulle bli en trevlig julafton för oss alla.

När väl alla är i säng så kommer mina "spöken " vandrande. Jag kan bara helt enkelt inte somna. Har sömnproblem sedan många år men jag tycker att det blir värre och värre med åren. Mitt problem är själva insomningsögonblicket. Så fort jag är på väg att somna in så vaknar jag till med ett ryck och sen är det kört. Likaså om jag störs av något ljud eller något annat. Det känns som att jag inte ska få luft för det trycker i bröstet, domnar av i bakhuvudet och killar i benen. Det känns som en ångestattack varje gång jag ska sova. Om jag väl somnar så kan jag sova i ett svep men det är just det som är problemet- jag somnar ju inte! Jag blir galen för i snitt får jag endast sova 3-5 timmar/ natt och det håller inte i längden.

Jag har vid ett fåtal tillfällen fått insomningstabeltter av läkaren för det kan gå både två och tre veckor utan att jag sover en hel natt. Men dom har bara skrivit ut 10 tabletter för att jag ska få "sova igen mig" som dom har sagt.......vadå sova igen mig? Jag vill sova varje natt. Men det går bara inte.........Både min mamma och pappa har dessa problemen och likaså min mormor. Kan sånt här vara ärfligt? Och hur farligt kan det vara att inte få sova i förhållande till ta en insomningstablett?

Är så evinnerligt trött på detta. Jag har provat allt ifrån akupunktur till avslappningsband. Vet någon vad jag ska göra? Skulle bli överlycklig om någon kunde råda mig eftersom jag sitter här denna sena timme och kan inte få en blund i ögonen.

Önskar er alla en fortsatt trevlig jul.

Nu är huset julpyntat och julstädat, julklapparna fixade och inköpslistan för julbordet nerklottrad. Bråken om fixandet har stillat sig och vi är alla tysta och slukörda.

Det vore väl själve fan om inte alla kan tindra nu...........

Ibland räcker inte tiden till för att göra det man vill göra. Den räcker inte heller till för att lösa de saker man vill lösa. Känner mig utkastad i ingenmansland. För hur jag än vänder mig så har jag ändan bak. Vilka jätte kliv jag än tar framåt så är dessa inte tillräckligt stora.

Ibland vill jag mer än jag förmår och ofta springer jag ändå in i kaklet. Det ger bakslag i vardagen i form av tappad lust till det som jag får energi av. Jag tar mer energi från mig själv än vad jag ger mig. Missunnar mig själv lycka och lugn. Ger mig själv aldrig beröm eller kredit för det jag har gjort. Bannar mig själv bara för det jag inte har gjort. Självklart undrar mna nära och kära vad som händer. Dom känner inte igen mig och jag ställer mig frågan- Är det verkligen värt det?

Mina dupier och mina orosmoment ger mig sömnproblem och jag blir fullständigt vansinnig på mig själv. Har allvarliga utvecklingssamtal med mig själv dagligen men inte hjälper det. Måste nog vara den sämsta coachen i hela världen.

Skäms på mig.................

....överlever jag vintern

Bild: Helen, Min sida 2008

Varenda år bestämmer jag mig för att vara tidigt ute med julklappar och annat pyssel. Det blir aldrig så.

I år är det katastrof. Vet bara inte vad vi ska köpa till våra barn. Dom har allt dom behöver. Önskar sig bara pengar och det är det tvästopp för i denna familjen. Att krysta fram något dom behöver känns ju inte heller så bra. Allt pyssel som ska fixas känns både kul och jobbigt. Vi älskar julen och all julmat. Men hur ska vi hinna med det och hur ska vi ha råd till det?

Det lär bli som alla andra år. I sista minuten blir allting bra till slut. Jag vet att vi får ihop det men julångesten kommer ändå. Kanske är det en del av julen?

Det slår mig att jag bor helt perfekt. Då menar jag att jag bor nära där det händer saker. Jag är ingen person som frotterar mig med kändisar eller i glamourösa sammanhang. Absolut inte. Men jag bor där det finns valmöjligheter. Låt mig berätta:

Idag har jag varit på musikal. Jag har sett Mamma Mia med internationell sättning från England. Jag såg det på Malmös nya ARENA....ja vi pratar ARENA. Snyggt, stilrent och med bra ljud för en gång skull. Det var en upplevelse vill jag lova.

Imorgon åker mina barn på Tivoli. Alltså Tivoli i Danmark. 40 minuter från dörr till dörr så är vi på Danmarks största nöjesplats. Tivoli har julmarknad och alla karuseller är öppna, restauranger och sockervaddsstånd är som vidöppna. Det är fantastiskt. Vill man så kan man både åka tåg eller bil från Sverige till Danmark och nå Danmarks huvudstad. För några veckor sedan var jag i Tyskland. Det tog inte mkt längre tid det att ta sig dit.

Jag bor alltså i mitten av allt........

Imorgon tar jag med mig mannen på en överraskningsweekend. Bara han och jag, ett hotell, en bra restaurang någonstans.......det kan bli var som helst:; Sverige, Danmark eller Tyskland. Bara jag vet..........

Ser framemot morgondagen då jag äntligen ska:

• Baka lussekatter
• Hämta alla ljusstakar och adventsstjärnor på vinden
• Pyntahuset inför första advent
• Bjuda familjen på första glöggen för i år

Jag blir  som barn på nytt. Det ska bli så mysigt! Hela familjen längtar. Fast kanske efter lite olika saker......Mannen ser framemot julmaten, jag efer ledighet och mys och barnen efter julklappar och jullov.

Idag har vi varit på konsert i Domkyrkan i Lund. Lars Erik Larssons verk: Förklädd Gud. Förklädd Gud är ett tonsatt verk av Hjalmar Gullberg och är något av det vackraste jag vet.

Äldsta sonen har börjat på ett musikgymnasium och skolan heter Lars-Erik LarssonGymnasiet efter just denna förträffliga tonsättare. Varje år sätter skolan upp detta verk med alla elever och det var en sann fröjd för alla sinnen. Körsång och musik av det vackraste slag.

Jag ska ge er några utvalda vackra ord från Hjalmar Gullbergs dikt:

"Bland tjänstefolket vandrar han förklädd. Längst ner vid bordet är hans sked och skål. Bland kreatur i ladan är hans bädd. Han äger intet jordiskt föremål. I herdekappa går en gud förklädd.

Kring höstlig vaktelds bränder församlar han frysande får och sköter med kloka händer de djur som har sår. Hans sanna hem är sagan, hans själ är lyra och dikt. Dock gör han utan klagan sin jordiska plikt."

...att Polen är ett land med fantastiska stränder!

BILD: Helen, Min sida 2008

Bild: Helen, Min sida 2008

Titta på trädet, se vilket grenverk det har!

Jag ser livet lite som trädet ovan. Oavsett vilka problem man har så kan man alltid ta en annan väg eller hoppa till en annan gren.
Det gäller att våga göra val. Likt trädets grenar strävar jag uppåt mot ljuset.

Bild: Smygehuk,Helen Min sida 2008

Längtan till sommaren är total. Längtan till semestern och ledigheten. Det är som vi alla människor just nu är ett folk i en längtansfas. Det är riktigt sorgligt och fyllt av vemod. Sorgligt att vi väntar i månader på det korta, det underbara och det ljusa.