Idag skiner solen, och det är underbart fint ute. Jag älskar det vackra med vintern, men längtar egentligen efter vår och värme nu. Ärligt talat funderar jag på att så physalis snart, för de gror så långsamt.
För några dagar sedan, var jag, maken och valpen Jessi, som nu är 6 månader, ute och gick längs ån (Rönne å). Större delen av ån var helt frusen, men det hade bildats en ankdamm, med öppet vatten nära Rönnevik.
Jessi, som är en stående fågelhund (är så tacksam att hon inte är en flygande), ställde till lite oreda i friden som rådde, tills vi kom...
Men, snart tog de ingen notis om henne längre, och lugnet återvände.
Jag är osäker på om gräsandshonan försökte imponera på alla stiliga hannar, eller om det var skönare att stå på ett ben ... ? Eller så ville hon helt enkelt inte bli kall om vänsterfoten.
Hannarna är verkligen betagande i solen. Deras färger är fantastiskt klara och vackra! De ser alldeles sammetsmjuka ut.
Även måsarna trivdes tillsammans nära ankdammen. De poserar i vitt mot vitt.
Denhär påminner mest av allt om en ängel, när den flyger iväg...
Allt gott tilll dej!