En tisdags blogg

Nu är det redan Tisdag och jag e hemma och kollar repis på Tv från matchen igår nämligen Hammarby - AIK.

Jag var där på plats och kolla och var där med Kenneth och Tryckar Lasse, så jäkla skönt att kunna sitta på vanliga platser och slippa sitta på anpassad plats för rullstolar. Jag hade stolen med och kryckor, så stolen stod på nåt bra ställe och jag knallade med kryckor och stödde mig vid behov på Kenneth eller Lasse. Sen var det ju en fantastisk match för gnagare, då vi vann med 2-1 :) Jag vann även trettonhundra spänn på Unibet eftersom jag lirat en lax på Gnaget. Kändes skönt att gå och lägga mig igår.

Började gårdagen med att vara på sjukan och pratade med psykolog. Hede även arbetsterapi och slutligen fick jag ha vattengympa och det är så fruktansvärt skönt.

Idag har jag haft sjukgymnastik från tio till halv tolv, och det är fan toppen. Pratade en snabbis med arbetsterapueften inför morgondagen då hon skall komma hem hit och se så jag kan laga mat. Hon tittar nog mer på hur jag kan förflytta mig i köket än mina kock kunskaper Hoppas jag. I morgon efter lunch tänkte jag ta mig till kontoret bara för att "känna pulsen". Har som mål nu att vara på kontoret minst en halvdag i veckan från förra veckan, och så fort jag kan gå igen kommer jag nog öka till nästan det normala i min värld... Har ju alltid jobbat mycket, målet är nog inte att jobba som förr men kan jag komma ner till halvtid mot förut så är det minst en normal heltid och lite till. Nu har jag börjat med att knalla ett par meter mellan soffan och fotöljen. känner att balansen blir bättre och bättre, så nu är det inte lång tid innan det funkar igen....

På Lördag är den stora dagen och jag blir 35... men eftersom jag inte kan knalla fritt än har jag bett alla potentiella uppvaktare att kolla på Sverige matchen istället... Kommer bara fira med min kvinna och mina barn och förmodligen be mamma komma över på middag eller nåt. Hade man funkat som förut hade jag garanterat varit iväg nånstans utomlands, men mentalt har jag räknat bort hela 2007. Nej nu ska jag knalla lite mellan soffan och fotöljen igen... Man måste ju fan kunna gå lite när man fyller år.

Denna gång får avskedsorden bli som vi alltid säger på kontoret: FY FAN VAD VI ÄR BRA!!!!!!