Joakims Tankar och funderingar

Jag hittade min blogg igen, detta är otroligt! Jag är så teknisk av mig så ibland undrar jag hur sjutton jag kan se på Tv. Appropå bloggen Joakim tankar och funderingar planera jag att bli mindre gnällig. Att jag är gnällig och tycker livet är trist hjälper ingen, ännu mindre mig själv. Det är bättre jag skämtar om eländet istället så får ni någon nytta med min blogg. För det är för er jag skriver för, det är ni som läser och  kanske bedömmer mig för mina texter. Men jag kommer fortfarande att skriva om vad jag tycker om samhället, fast du dförhoppningsvis med liten klackspark istället.

vi ses, om jag kan logga in i fortsättningen också det vill säga

Ok, men då finns det ingen mening  med nånting. Lev era  jävla gratisliv, må detta sjuka land gå under. jag orkar inte mer.

Hej då

Jag läste ett inlägg av en tjej som hade diskuterad diskriminering mellan kön i sin klass med sin lärare. Att det är orättvis med lön, att männen har högra lön än kvinnor. Jag känner mig kränkt över att lärare tar upp såna frågor i skolan. För de verkar ibland inte särskild trovärdiga i det de säger.
Jag föreläste på skolor, rektorer och lärare tyckte att det vara bra, när jag frågade om något kunde vara bättre. Men nej då allting var så bra jag hade verkligen tänkt på allt. Några år senare beslutade jag mig för att höja summan på mina föreläsning, innan jag gjorde det ringde jag runt till varenda skola jag hade varit på och diskuterade min lönehöjning. Förklarade varför jag måste gör en sån etc. Lärarna såg det bara som positivt, att det var klart att jag kunde höja mitt arvode jag som var så bra och fick elever på bättre tankar. Och så kom året med aktiva, att de tog ifrån mig arbetet som jag hade, alla som vet hur det är att starta en firma vet ju att ibland måste man ha in inkomst vid siden av. Sedan tog jag kontakt med chefen på aktiva, och bad om ett samarbete. I hans ögon fanns det pengar att tjäna på i ett nytt projekt, så han startade attitydskolan som tar in pensionärer som åker runt gratis och föreläser. Och helt plötsligt är jag inte intressant för skolor utan  då tar dem gratis information via aktiva och attitydskolan. Att lärare har sedan mage att stå och prata om lönediskriminering mellan könen med sina elever för mig nästan att spy faktiskt. Ok jag har att ansvar för mina kunder, men jag tycker också att kunden ibland har ansvar mot företag också. Men om nu kunden har rätt i alla frågor, kan jag då gå ner till konsum i eftermiddag och ta lite varor utan att betala. Jag säger bara att jag har så fruktansvärd dåligt med pengar. Är det så lärare lär sina elever, då är det ju inte konstigt att landet börjar likna vilda västern. Men det är förståss skillnad som vanligt, här handlar det ju om funktionshindrade.

Varför bygger kommuner då jätte arenor som kostar multum. Personligt börja jag tro på att den ekonomiskakrisen har blivet en fasad att skyda sig mot genom att spara in pengar på ex anställda. Vi måste göra uppror svenska folket, annars har vi snart ett land enbart för höga tjänster folk. Jag spyr på detta ruttna  land, som ska visa sig vara demokartiskt.

En journalist ska hjälpa människor som har svårt att få upprättelse, de ska skriva om orättvisor och försöka påverka rättvisan. I mitt fall har jag haft en bra kontakt med journalister när jag har gjort film eller blivet film. Det finns en film någonstans som heter Cp, sport och företag, den filmen handlade om mig. när den filmen vart till, vart jag Bergslagpostens lilla gulligris, likväl när jag gjorde mina egna filmer och när jag kom in på kortkursen på dramatisk institutet, då var jag värt att skriva om. då var jag en "kung enligt ett journalistöga. Men när jag försöker få hjälp nu med att berätta om Activas svek mot mig och att de verkligen har tagit mina arbeten från mig + min firma, ja då är det inget att skriva om. Det kanske är en journalist som läser detta inlägg, då kanske jag kan få förklaring om detta. Dvs varför ni enbart skriver om när jag apsolut inte behöver er, men när ni  behövs ja då kan ni inte skriva.