Fast forward

Ännu en sådan där lätt dag. Vakna, jobba, hemma igen. Som om Herr Sandler suttit där med fjärren och tryckt in fast forward. Inte mig emot, uppskattar inte långa sega arbetsdagar.

Solen gjorde säkert sitt, lyser som den gör. För stunden. Dumt att hoppas på något långvarigt. Men en tummen kan man la hålla? ;) 
Det där med vårdepression förstår jag inte ett skit av. Vinterdepp är mig fullt förståeligt, för vem fan vaknar med ett leende en kylig, ruggig och otäckt korpsvart blaskig vintermorgon? Not me!

Nej, här är man solknarkare till hundra procent! Medger gärna att jag missbrukar den, för så fort det är sådant här underbart väder drar jag mig ut och suger in dess energi tills jag känner mig tankad nog att återvända in igen. Visst är jag lite svenskt kräsen och stannar hellre i skuggan när det är så där äckligt svetthett, men ändå. Våren är underbar, det går icke att förneka!

Sitter och chillar lite efter promenaden och letar musik till Sweden Rock. Det där med att springa (eller jogga som man egentligen gör) har inte flugit i mig än. Kommer förhoppningsvis.
Går igenom hela musikarkivet (och det är fan inte litet!) och fastnar, i vanlig ordning, på bokstaven "S". Mycket bra där. Exempel? Fine: Saxon, Savatage, Skid Row, Slipknot, Stone Sour... puh. En hel blandpåse med mumsiga kryddor. Som Sabaton, där jag har fastnat extra länge just nu. Min lilla saffranspåse i skafferiet, hihi.

Just det, på tal om saffran. Käk. Tror bestämt att magen inom en snar framtid kräver lite krubb. Funderade på att röra ihop lite saffran och kokosmjölk med lite pasta och förhoppningsvis någon påse wokgrönsaker eller annat kravglömt från frysen. Jappz, får det allt bli!