En liten hund i en stor kropp !

Vi (matte, husse och Eroll)var på valp/unghundsträff för några dar sen.

Eroll, vår "lilla" vovve, (7 månader på torsdag), tog 1:sta platsen när det gäller storlek. Trots att han var nästan 2 månader yngre än den äldsta av kompisarna (alla schäfrar) var han klart störst.

Våran dotter har under den senaste tiden myntat begreppet "En liten hund i en stor kropp", och det är en mycket bra beskrivning.

Han har börjat lyfta på benet när han kissar, är lite bestämd och tonårsgrinig mellan varven och har ett skall som om åskan går.

Men fortfarande är det lek och bus som han gillar bäst. Som husse o matte är det ju vi som nu ska bestämma när det det ska lekas och när det ska vara allvar, gå fint i koppel osv.

Det är inte så enkelt att förstå när man är hund.  Sitt, ligg, stanna kvar, loss, m.m. skall nötas in och man ska vara lydig och komma när matte ropar även om man hittat godsaker i komposten. 

Det är härligt med hund, men inte särskilt enkelt, och kondition får man på kuppen.

Vov vov vov voooooov.