Stigen mot ljuset

*kram*

Tack för dina påhälsningar då och då de värmer. Som du ser så smet jag från Facebook. Låter så ledsamt att solen stör, den som borde vara din vän. Den som kommer med ljuset och värmen. Jag älskar att sola just för att solen omfamnar mig. Känner hur värmen sprider sig i kroppen och jag blir lugn och harmonisk. Trött. Dåsig. Ett tillstånd jag tycker om som bara solen kan åstakomma. Annars är jag ofta på högvarv. Men det där med ljuset förstår jag ändå för med ljuset kommer kraven. Att man ska tillvara på dagen så mycket mera. Det är svårt att gömma sig, kura ihop sig, försvinna vidare in i mörkret. Ljuset gör så att vägen dit blir längre. Jag kan just därför drabbas av ångest varje vår, ingen farlig ångest, utan ångest som jag hanterar men som gör mig orolig och lite deprimerad. Skulle så gärna dela med mig av solens påverkan. Hoppas du har det bra trots allt. Kram