Tibbebloggen

Inlägg av Heidi.

Hej allesammans! Jag tänkte ta tillfället i akt nu att berätta om mina första omvälvande dagar i mitt nya hem och hur resan dit gick till.

När min nya Matte och Husse körde till Sverige med mig var detta den mest vanliga synen jag hade, inifrån min transportbur. Inte så kul kanske men jag fick rasta ganska ofta å andra sidan.

Men det blev nästan 75mil på denna hemresa så man orkade ju inte vara på helspänn hela tiden direkt...

Väl hemma i Villa Björkås så blev jag snabbt introducerad i vårat rum. Jo, jag och den här damen Ella som jag bor ihop med har ett alldeles eget rum där det bara finns hundsaker. Leksaker och olika sorters krypin i mängder.

Mattes fårskinnstofflor fattade jag särskilt tycke för.

Matte tar fram ett litet mjukisfår som "bähhar" när man klämmer han på magen. Jag tittar nyfiket och vill höra mer.

Som jag tidigare nämnt så är den tjusiga damen till vänster alltså min nya bästa vän Ella. Hon har långa vackra öron som jag gärna går och nafsar på.

"phew" massor av saker att kika på men ärligt talat är jag nog lite för trött för att kolla på allt denna första dag.

Så bra då att det står ett soffbord väl placerat i hundrummet som jag kan ta en tupplur vid.

Att somna på mattes fårskinnstofflor går också alldeles utmärkt. 

 MVH Heidi

Inlägg av Ella.

Nu ska jag berätta om min helg. Matte och Husse åkte och lämnade mig på dagis i fredags. Som alltid togs jag emot väl av DagisMatte och DagisHusse och alla tibbar på Landboskogen. Matte och Husse kramade om mig och sa hej då och sa att de skulle komma tillbaka snart. Jag busade hela långa helgen och gick på promenader med DagisHusse och tiggde lite mat från middagsbordet emellanåt. Sent på söndag kväll kommer Matte och Husse tillbaka. Jag har ju längtat efter dem jättemycket, så jag blev väldigt glad när jag såg dem. Men vad var det dom hade med sig? En liten lurvig fyrbent bebis. Gissa om jag blev förvånad? Nog för att jag visste att jag skulle få en ny kompis, men inte att den skulle sitta i min Mattes och Husses famn. Jag blev lite sotis och höll mig i bakgrunden medans alla andra hälsade på henne. Efter en stund kunde jag inte motstå att gå fram till henne. Matte presenterade oss. Lilltjejen är norska, hon är döpt till Tibbetunet´s Heidi Hyacint, men kallas för Heidi.

...Jag ska lära henne allt jag kan!

Välkommen Heidi till Siriellas Kennel!

Bus på er!

/Ella

Inlägg av Ella.

Det nya året har börjat bra. Jag trivs väldigt bra med tillvaron. Fiddili har varit hos mig i några dagar igen. Det händer alltid något skoj när två tibbar är i farten. Det är mycket bus och mys för den delen också.

Här om dagen åkte jag och Fiddi tillsammans med Matte och Husse på en liten biltur till Mattes föräldrar i Fjällbacka. De blev glatt överraskade när vi kom. Framförallt var de väldigt glada att se mig, men de tyckte även att det var roligt att Fiddi följde med. Jag känner ju kaninen Ludde-Luffs sen tidigare, men Fiddi hade aldrig sett en kanin tidigare så hon blev väldigt nyfiken. Hon gjorde flera försök att busa med honom, men det var ju inte så lätt när han var inne i sin kaninbur. Så då la hon sig ner på golvet och bara tittade på honom, medans Ludde gick in i sitt lilla hus och stack ut huvudet genom den lilla dörruppningen och så bara tittade de på varandra en jättelång stund. Jag hälsa lite snabbt på honom bara, jag var ju tvungen att spana in om det hade skett några större förändringar i huset sen jag var där sist. Deras fina julgran hade jag ju inte sett tidigare. När jag ändå var på upptäcksfärd så tyckte jag att det var lika bra att kila upp en vända på övervåningen. Det gick ju bra. Till en början. När det väl var dags att trippa ner för trappen igen, så upptäckte jag till min stora besvikelse att trappan såg ju lite hal ut och brant. Så jag blev lite skraj och insåg att det var nog bästa att gny lite, och precis som jag hade hoppats på så kom Husse och räddade mig.

Jag och Matte var på skogspromenad och traskade runt elljusspåret i duggregn i början av veckan. Det var skönt med frisk luft. Lite regn gör mig inte så mycket och jag hade en hel del att nosa på. Så när vi gick där i lugn och ro, tvärstannade jag helt plötsligt och blev stel i kroppen. Vad var det för något jag såg bakom träden? Jag tittade på Matte och hon visade ingen reaktion alls. Vadå, såg hon inte det där lurviga? Jag började fundera på hur hon kunde missa det, så jag började skälla lite för att göra henne uppmärksam. Men Matte struntade i mig och började promenera igen, å vad kan man göra när vi sitter i hop i var sin enda av kopplet, jo det är bara att följa med. Matte börjar prata med tanten i den röda jackan som låller i ett koppel med nåt stort och lurvigt i andra änden. Efter ett tag får jag reda på att det är en hund. En Cavalier King Charles Spaniel, som heter Kajsa och är 5 år. Efter att ha tittat avvaktande på Kajsa i flera långa minuter, så vågade jag ta ett steg närmare. Hon var lika blyg hon. Men efter en stund gick hon fram och nosade på Matte och då vågade jag också närma mig. Vi nosade på varandra, sen gav vi varandra en liten puss och sedan gick vi åt var sitt håll. Jag och Matte promenderade hem till Husse och berättade om vårt lilla äventyr.

I förrgår var jag hos veterinären. Jag gillar min veterinär, Maggan är jättesnäll, men  det är det där med djursjukhus jag tycker är lite läskigt. Jag satt i väntrummet med Matte och DagisMatte när en tax traskade in genom dörren. Därefter kom det in en stor och konstig hund. Jag fick lära mig att det är en dobermann. Taxen och Dobermann-hunden skällde och gnydde åt varandra. Medans jag hoppade upp i DagisMattes knä och kände mig trygg och satt lungt och stilla och bara tittade på. Töntigt att bara hålla på och gny så där. Nåväl, sen var det dags för vägning. Jag har gått upp några hekto och tycker själv att jag ser väldigt fin ut. 5.7 kg. Maggan tittade på mig och undersökte mig. Därefter fick jag följa med en annan tjej. Sen somnade jag. När jag vaknade upp fick jag reda på att de hade tagit bort lite tandsten. Men veterinären tyckte att det egentligen inte hade varit nödvändigt med denna behandling eftersom jag hade väldigt lite tandsten. Men Matte är väldigt noga med min munhygien så hon insicterade på att ta bort det lilla som var. I detta läge ska jag villigt erkänna att jag faktiskt stod på Maggans sida. Men, men nu är det gjort och jag har glänsande fina vita tänder och luktar gott i munnen.

Igår eftermiddag fick vi besök av några av Mattes och Husses kompisar. De hade med sig en ny liten kompis till mig. En liten svart lurvig hund som inte såg ut som de hundar jag är van vid. Det vill säga tibbar. Men han var så charmerande söt och gullig och han heter Sixten. Han är en Dvärgschnauzer och i stamtavlan heter han Pepalfa´s Exp-ert och han är uppfödd hos Kennel Pepalfa´s www.pepalfas.com och är nu 9 veckor gammal. En liten bebis med andra ord. När allt skedde var jag inne på mitt rum och stod i soffan och kikade ut genom fönstret då en röd bil rullade in på infarten och parkerade. Snabbt som bara den såg jag att en svart liten lurvig parvel följde med in i min hundgård, i min trädgård, här hemma där jag bor, i mitt hus. Ja, gissa om jag skällde? När han hade nosat lite i trädgården kom Matte och hämtade mig och presenterade mig för Sixten.

Jag ska erkänna att jag undrade vad som var på gång. Här träffar jag och Sixten varandra för första gången och jag var tvungen att titta på Matte för att se om allt stod rätt till, om den här lille krabat verkligen skulle hälsa på hos oss. Jo, det skulle han uppenbarligen.

Sixten blev nog  kär och nyfiken på mig med en gång. Jag hälsade artigt och får väl avslöja att lite nyfiken på honom var jag allt. Efter en liten stund började vi busa och blev bra kompisar med varandra.

....Även om han var lite väl efterhängsen och nyfiken av sig. Men han är ju valp så han har ju all rätt att hoppa och klänga lite på mig. Det blev mer och mer bus ju längre tiden gick. Vi hade allt bra roligt!

Här är vi inne i mitt hundrum och Sixten undersöker och lånar alla mina leksaker, kojor och slott och vattenskålen. Jag känner ju mina leksaker så väl så jag lät Sixten springa runt och nosa fritt medans jag vilade mig lite.

Givetvis ska det tränas på att "stå". Som alltid!

Min nya vän är allt bra charmig!

När Sixten och hans Matte och Husse hade åkt hem fick jag ett grisöra att smaska på. Mums!

Här är Moa och hälsar på. Även hon har fått ett grisöra att tugga på.

Här har Moa hittat en skatt som hon vaktar i soffan.

När man är riktigt trött, ja då kan man sova var som helst. Även i en resväska!

Jag tjuvlyssnade lite på Matte och Husse igår kväll när de satt och pratade. De pratade om "en ny kompis till Ella" och att jag ska vara på dagis hela helgen hos DagisMatte och DagisHusse när Matte och Husse ska resa långt bort i helgen. Jag hörde inte vart de skulle åka eller varför. Det enda jag hörde var "en ny kompis till Ella". De orden har ekat i huvudet under natten. Men Matte och Husse ser väldigt glada ut idag så det är nog något stort och roligt som ska ske. Men vad, det vet jag inte ännu, men jag åter kommer när jag vet mer!

Puss!

/Ella

Inlägg av Ella.

Det är klart att även jag har firat jul. Hela december har Matte  julpyntat, dammat, satt nejlikor i apelsiner, köpt julklappar, packat in julklappar, skrivit julkort och fejat och haft sig. Självklart har även Husse hjälpt till. Å jag med för den delen, även om jag kanske har legat på soffan en stund eller busat lite på köksmattan så har jag ändå varit delaktig i allra högsta grad!

Jag har haft koll på alla julklappar, jag har nosat noga på vart enda paket, med många olika dofter, former och färger. Jag har tittat på när Matte har hängt upp de doftande apelsinerna. Jag har lyssnat på julmusik. Jag har gjort flera mer eller mindre lyckade försök att sno åt mig lite julklappspapper och paketsnöre. Jag har hälsat på varenda prydnads tomte i hela huset. Jag har nosat på pepparkakshuset, flera gånger om. Och det viktigaste av allt, jag har ätit julmat. Vilken underbar lycka att få njuta av delikatesser som köttbullar, prinskorvar, leverpastej, julost och mängder av julskinka och julgodis.

Julafton firade vi med Mattes familj och släktingar i Uddevalla, hos Mattes kusiner, i deras nybyggda hus. Det doftade kliniskt rent. Med lite os av julmat, pepparkakor och julgodis förstås. Även granen doftade gott, jag gick och kikade på den i flera omgångar. Samtidigt som jag givetvis passade på att undersöka alla julklappar som låg i stora högar under granen. Av Mattes familj fick jag ett stor paket. Det var så stor och noga inslaget att Matte fick hjälpa mig att öppna det. Men vilken perfekt julklapp det var i det! Ja, det kunde inte blivit bättre. Hela paketen var överfull med mängder av grisöron. Och då menar jag mängder. Jag kunde knappt bärga mig innan jag fick ett att börja smaska på. Jag ligger och njuter på vardagsrummsmattan, medans alla tvåbenta sitter och tittar på "Kalle Anka och hans vänner".

Mums!

Den här julklappen fick jag av Matte och Husse. De var ganksa smarta när de valde julklapp till mig, ja det får jag faktiskt erkänna. Vad fick jag då? Jo, de hade packat in mitt favorit gosedjur i lite julklappspapper. En lila hund som låter som en anka. Den älskar jag högt och är helt klart min bästa leksak. Så det blev en väldigt lyckad present. Jag blir alltid lika glad och sprallig när jag får syn på den.

Av Husses ena brorson med hans mor och far fick jag en rosa tröja med gnistrande paljetter på. Den känndes aningen trång, men det kan väl bero på att jag har gått upp några hekto. Jag provade den frivilligt, men jag ska ärligt erkänna att det känndes faktiskt rätt skönt när jag fick ta av mig den. Den är väldigt söt, men jag är inte van vid såna kläder. Jag är en sån där gammal hederlig hund som helt enkelt föredrar att vara helt naturell, i min silkeslena päls.

Självklart har vi julgran hemma. Den doftar underbart av gran och pepparkakor. Ja Matte brukar roa sig med att hänga upp pepparkakshjärtan i granen. Det gjorde hon min första jul också, då var jag tre månander och smaskade i mig ett pepparkakshjärta i smyg. Men nu, min tredje jul, har jag lärt mig att de hänger fint där de är. Moa var och hälsade på under mellandagarna och smet in till granen. När Matte upptäckte att Moa var ovanligt tyst av sig, blev hon genast misstänksam, och mycket riktigt hittade Matte två röda band liggandes under granen, intill ett halvt pepparkakshjärta. Ja, Moa slog på stort direkt, två och ett halvt pepparkakshjärta slukade hon i sig på noll tid.

....Även om jag inte längre äter upp dem så kan man ju faktiskt nosa lite på dem.

...och slicka lite på dem, i smyg!

Pepparkakshus hör ju också till julen, så självklart har vi ett sådant.

Hela julhelgen var helt underbar. Den 27 December fick vi besök av Mattemor och Mattefar och Mattes två bröder och syster. Mattemormor var med och Mattes moster samt två kusiner var också med. Det var kul att få visa upp hur fint vi har det här hemma och extra mysigt är det ju när allt julpynt är framme. Vi åt god mat. Visserligen fick jag inte sitta med vid bordet, men det passar mig lika bra att äta under matbordet. Det viktigaste är ju att smaklökarna blir tillfredsställda. När efterrätten dukades fram passade jag på att hoppa upp i Mattefars famn och gosa ner mig lite. Mysigt!

Den 29 December var vi bortbjudna på jul-nyårs-kalas, om det nu finns något som heter så. Ja nu gör det det i alla fall. Vi var i Uddevalla hos Mattes morbror med familj, tillsammans med övriga släkten. Där träffade vi Mattes småkusiner. Två söta tjejer som är 5, respektive 3 år gamla. Givetvis var det julklapps utdelning ännu en gång. Mat serverades i överflöd. När de ropar varsågoda, ja då rusar jag ut i köket och ställer mig i kö. Det funkar bra att hålla sig i närheten av småtjejerna för det händer titt som tätt att de tappar lite mat som jag glatt smaskar i mig. Fast ibland tror jag att de gör det med flit. Men inte mig emot! Det är också bra att hålla sig i närheten av Matte och Husse när det gäller mat, särskilt när det är kalas. Då brukar jag nämligen få en egen liten tallrik med delikatesser på, vilket jag fick även denna gång!

Nyårsafton firade vi på Landboskogen. De har ju några hundar som är skotträdda, så de hundarna gnyr en del när det smäller och tjuter utomhus. Jag är däremot ganska cool av mig, bryr mig helt enkelt inte om att det smäller. Men det är synd om dem som lider av det. Vid tolvslaget satt jag i Husses famn och myste. Ett nytt år kan ju inte börja på något bättre vis än så!

Puss och Bus!

/Ella

 Inlägg av Ella.

Tiden flyger framåt. Under de senaste månaderna har vi haft så mycket att pyssla med! Det har varit full rulle nästan hela tiden, så än en gång har det hänt, (jag vet inte vilken gång i ordningen det är) att jag inte har hunnit uppdatera bloggen. Men eftersom jag är en tvättäkta tibbe, så ruskar jag lite på huvudet och låtsas som ingenting. Fast samtidigt vill jag ju göra rätt för mig, så jag ska göra mitt bästa nu och berätta i ord och bild vad för bravader jag har haft för mig.

I November föll vinterns första snö över oss på "Villa Björkås" i Trollhättan. Jag har trevligt besök av vännen Fiddili som har sovit över hos mig inatt. På morgonen när vi skulle tassa ut och kissa blev vi  mäkta förvånade. Nog för att vi har sett snö tidigare i våra liv, men det var ju så länge sen förra vintern var här. Vi visste ju inte att snön hade tänkt att komma och hälsa på oss just denna dag.

Det är några centimeter snö och allt måste undersökas, nosas och spanas på. Här håller jag koll på om någon passerar förbi ute på vägen.

Precis lagom till snön fick jag även lite vinterkläder. Har haft sommar klänning på mig lite väl lång tid, men nu äntligen börjar jag få mer silkeslen och lite tjockare underpäls.

Bus är ju ett måste alla årets dagar, oavsett väder och vind eller om det är inomhus eller utomhus. Så givetvis är det bus även idag. Här är Fiddi på språng...

....medans jag står berädd att fort som attans ge mig i väg för att bli jagad av henne.

Nu börjar det vilda buset ta fart och då blir det väldigt många roliga spår i snön.

Här ser ni hur Fiddi laddar upp för en ny omgång.

Givetvis har vi lite paus emellanåt, dels så vi kan vila upp oss och samla nya krafter, men även för att bara njuta av livet.

Haha....men inte så länge till....

Fiddi står på vakt och kollar att ingen obehörig kommer i närheten av oss...

....medans jag gräver. Och gräver.

Snö smakar gott. Och dessutom är det väldigt spännande att få reda på vad som gömmer sig under den. Ja, jag vet, Matte har varnat mig för gul snö!

Fiddi relaxar lite i "hundrummet" på "Villa Björkås". Här har vi allt vi behöver. Mängder med leksaker, vatten och mat. Ännu fler leksaker. Hundgodis. Flera fällar att ligga på och en uppsjö av kojor och slott att krypa in i.

Medans polar´n ligger och slappar, håller jag utkik. Härifrån har jag koll på vägen, om det finns några djur ute på åkern och så ser jag om någon närmar sig vår infart. Givetvis är jag snabb med att alarmera om jag får syn på något. Sen om det är en hare som springer på åkern, eller om det är grannens katt, några barn som cyklar, eller om Husse kommer hem med bilen, det spelar ingen roll. Allt rapporterar jag, till den som lyssnar. De få gånger jag är ensam hemma, då ylar jag av glädje så fort jag får syn på Matte eller Husse! Å då må ni tro, då hörs det att jag är glad!

Givetvis har jag en egen hörnsoffa att gosa, hoppa eller bara vila i. Jag delar den systerligt och broderligt med gosedjuren, Ankan, Lammet, Kycklingen och Hönan.

Ja, jag har utsikt åt andra hållet med. Det är inget som undgår mig. Här står en del av alla kojor och slott.

Det är klart att jag kan ta mig tid att få lugn och ro och bara slappna av en stund lite då och då.

Det är jätteskoj att ha en kompis som sover över ibland. Vi sover gott i Mattes och Husses säng på nätterna, vi sitter nedanför matbordet när maten står framme och på kvällarna gör vi sällskap med Matte och Husse i TV-soffan.

Varje gång jag har varit och hälsat på på Landbo och jag, Matte och Husse ska åka hem, så kommer Fiddi framtassandes och vädjar med sina gulliga hundögon till Matte och Husse att hon ska få följa med oss hem. Nog för att hon har det lika bra hemma på Landbo, men hon vet, precis som jag, att chansen att få godis eller grisöron är större hemma hos oss.

/Ella

Inlägg av Ella.

Gårdagen var ganska lugn för min del. Visserligen busade jag en del med Husse och Matte, men Fiddili va inte på humör för bus. Ja, igår va hon inte på humör för någontingen.

Matte och Husse åt potatismos och stekt rödspätta till middag. Till min stora glädje blir jag och Fiddi serverade lite mos och fisk på var sin tallrik. Jag njöt av varje tugga, en riktigt smaskig söndagsmiddag. Men Fiddi gick fram och nosade på sin portion, vände rumpan till och gick. Det var nästan att Mattes och Husses ögon höll på att trilla ur när de såg Fiddis reaktion på maten. Till min stora glädje fick jag hennes fisk också.

Framåt kvällningen fick vi varsin DentaStix. Smaskigt. Då åt visserligen Fiddi upp sin och jag min. Men torrfodret som var uppblött rörde ingen av oss. Jag var ju mätt på mos, fisk och DentaStix och Fiddi hade nog lite ont i magen....eller hemlängtan till Landboskogen kanske? Hon låg och vilade i hudrummet i stort sett hela långa dagen.

När natten närmade sig gick hela familjen  upp i sängen och lade sig för att sova. Jag kunde dock inte riktigt komma till ro, hade lite kurr i magen. Jag åt ju aldrig upp min hundmat. Så jag tassade ner för trappen vid tolv-snåret i natt gick in i hundrummet och åt mig proppmätt. Sedan tassade jag upp i sovrummet och lade mig på huvudkudden mellan Matte och Husse. Fiddi sov vid Husses fötter.

Jag vaknade till en kort stund under natten då jag hörde att det tydligen var Fiddis tur att tassa ner till matskålen och äta nattamat. Så i morse när vi vaknade var båda matskålar tomma. Jag älskar ju att ligga och dra mig på morgonen, tycker det är jättemysigt, men i morse trängde sig nöden på, eftersom jag inte hade varit ute och gjort mina behov efter min nattamat. Så jag och Fiddi trippade ner för trappen, vidare ut i hallen, där satte jag mig och gnydde tills Matte vaknade och släppte ut oss.

Fiddi mår mycket bättre idag. Vi har busat rejält. Sprungit hej vilt ute i trädgården och jagat varandra och lekt med varandra. Det har varit en solig, men väldigt blåsig dag, så det är alltid skönt att komma in i värmen efter att man varit ute en stund. När Husse kom hem från jobbet åt Matte och Husse mat som vanligt och både jag och Fiddi smaskade i oss lite rester. Jag fördiskar tallrikarna väldigt nogrant, de ser så rena och fina ut efter mina nogranna slickningar på tallriken att de egentligen nästan inte skulle behöva en omgång i diskmaskinen efteråt.

I övrigt har jag och Fiddi roat oss med att ligga i var sin soffa i vardagsrummet och tittat och lyssnat på när Matte har irat runt i hela huset och städat, vattnat blommor och putsat fönster. Ja, dessa stunder är det skönt att vara hund, att bara ligga helt avslappnat och titta på när någon annan sliter. Vi blev dock väligt pigga och nyfikna när Matte och Husse fick idén att börja möblera om hemma. De konkade och bar saker upp och ner för trappen. Fiddi höll koll liggandes på golvet nere vid trappen. Jag kände mig dock tvungen att övervaka hela projektet mer ingående, så jag sprang efter Husse och Matte för varje steg de tog, upp och ner för trappen, flera gånger om och spanade in den nya möbleringen. Det blev faktiskt ett riktigt bra resultat, vi är alla nöjda med den nya möbleringen.

Många pussar och mycket bus från lilla mig!

/Ella

Inlägg av Ella.

Jag, Matte, Husse och Fiddi tog en härlig skogspromenad idag. Härligt. Roligt. Busigt. Vi såg jättefina frostfrusna gul-orange kantareller. Jättefina. Vi hade mycket att nosa på, vilket innebär att jag och Fiddi springer kors och tvärs och trasslar in våra flexikoppel i varandra. Vilket gjorde att Matte och Husse ideligen fick kämpa för att trassla upp våra koppel. Men det är ju inte mitt bekymmer. Jag njuter av livet, njuter av dagen och njuter av skogspromenaden.

Under eftermiddagen hälsade vi på DagisMatte och DagisHusse på Landboskogen en stund. Det doftade ljuvligt där. De stekte köttbullar. Mängder av köttbullar. Husse dukar fram 4 tallrikar på köksbordet, jag är först med att ta plats på kökssoffan, där Husse brukar sitta, så att jag lätt kan tigga till mig lite mat. Idag gick det dock inte riktigt som planerat, DagisHusse satte sig där istället. Men jag kämpade för kung och fosterland för att få all uppmärksamhet av DagisHusse så att han skulle förstå att jag var väldigt sugen på att smaka på goda köttbullar. Gissa vad? Jag lyckades!...även denna gång. Mums.

Måste också passa på att skvallra lite om att Matte och Husse pratar om "valp". Vadå? Vilken valp? Närdå?.... Ja det får väl tiden utvisa.

Voff och god natt!

/Ella

Inlägg av Ella.

Jag har fått en ny bästa kompis! Tibbetjejen heter Fiddili, kallas för Fiddi och har själv bestämt att hon vill vara inackorderad hos oss. Jag tycker det är jättekul att ha henne här.

Fiddi är 5 år och bor egentligen på Landboskogen. Varje gång som vi har vart där och hälsat på och är på väg hem, kommer Fiddi framrusandes och ber om att få följa med hem till oss på "Villa Björkås" och självklart får hon det. Hon har blommat upp jättemycket när hon är hos oss och tar för sig mycket, dessutom har vi bestämt att vi ska sova i Mattes och Husses säng. Husse är alltid possitiv till detta, Matte gör ibland några försök att vi ska sova ner i vårt egna lilla hundrum. Men, nej det går inte. Jag sitter och gnyr hela natten lång, tills Husse tröttnar och släpper ut oss ur rummet så vi kan kila upp för trappan i ilfart och hoppa upp i sängen och äntligen få vår välbehövliga skönhetssömn.

Fiddi har tagit på sig ansvaret att se till att vi får levergodis efter varje gång vi kommer in, samt lite titt som tätt, vilket vi båda uppskattar väldigt mycket. Husse skämmer bort oss med Smackos en gång om dagen, vilket är supergott.

När vi är på Dagis går DagisMatte långpromenader med oss, ibland i skogen och ibland längs med grusvägarna. Dom godaste dofterna finns absolut i dikena eller i skogen. Vilket innebär att jag nästan aldrig går på vägen och är i princip alltid blöt och lerig om tassar och mage. Fiddi håller sig till den tradditionella stilen och håller sig på vägen, men gör allt hon kan för att hitta alla vattenpölar.

I lördags hade vi valpbesök av en svart liten tibbetjej som heter Honey, det var jätteskoj att leka med henne. Samtidigt hade vi besök av Moa och Mejja. Honey såg den svarta Moa som sin "spegelbild" och gjorde allt för att följa efter henne.

Puss och Bus!

/Ella

Inlägg av Matte, Husse och Ella.

Vår älskade lilla söta Siri har lämnat oss i stor sorg och saknad efter en tids sjukdom.

Den 17 september 2007 somnade du stilla in och blev fri från dina plågor.

" En ängel flög förbi, mot himelen så fri och hon lämnade sitt leende på vår jord! " (Jill Johnsson: Kärleken Är)

Vi älskar dig och vi saknar dig!

/Matte, Husse och Ella

Inlägg av Ella och Siri.

Ella ligger och sussar sött i hundgården i juli.

Nyvaken, söt och alert.

Besök hos Pantertant nr 1, på Pandikkis kennel i Vara. Här träffar Siri och Moa, bonusbröderna Benji och Murphy.

Ett virrvarr av hundar, här är även Pandikkis nytillskott, Andy med på bild.

Andy pussar sött på Siri och försöker charma henne, medans Siri ser blygsamt generad ut.

Murphy: *Voff-voff* = lyft upp mig i famnen! Nu! Jag vill gosa.

Busa kan man göra i oändlighet.

Husse ser på film, Ella tyckte det var en tråkig film och tar sig en njutbar tupplur istället.

Nu är vi inne i augusti månad, då Matte och Husse köper ett "slott" till oss. Här är vi för första gången ute och springer i vår nya "slottsträdgård" på Villa Björkås.

Vilostund. "Sysk-hund-kärlek".

ZZzzzzz.............!!

Ella har bäddat ner sig i Mattes och Husses säng och sover sött.

Ella står vi porten till Villa Björkås och spanar ut över ägorna.

Under andra vecka i augusti  var Matte och Husse hundvakter åt Landboskogens 10 hundar, då deras Matte och Husse begav sig iväg på en välbehövlig semester. Moa, Mejja och Thea bodde hos oss på Villa Björkås, medans de andra hundarna var kvar hemma hos sig och Husse åkte dit regelbundet och passade dem.

Ella och Moa.

Mejja med sitt Siris hundben. Detta är dock Mejjas favorit. Ser man hundbenet så ser man Mejja och tvärtom.

Thea.

Siri som gnager lite på Husses Ecco-sko, trots ett strängt förbud från Matte.

Ella myser i Husses famn.

På Landboskogen fick de besök av Siris och Moas brorsa Idefix.

Fixen: Hahaha....dra det skämtet igen...!! =)

Ett virrvarr av hundar på Landbo. Ida, Lady, Siri, Thea, Idefix, Otto och Moa.

Ella: Aha han e kille! Siri ger brorsan en puss.

Fixen, lika söt som alltid.

Söta Siri.

Jättesöta Siri!

Syskonen bus. Siri, Moa och Idefix.

Far och dotter. Otto och Siri.

80% av familjen. Idefix och Moa längst fram. Siri och pappa Otto längst bak. Mamma Fiddili ville inte bli fotograferad denna dag.

Siri.

Ella har grävt ner sig i en djup sandhåla.

En underbar koja. Härligt att gosa ner sig i sanden.

Utsikt från ytterdörren på Villa Björkås. Hundgården är den trädgårdstomt som är inhängnad, men tomt sträcker sig ända ner till de stora björkarna vid vägkanten.

Ella sitter på trappen och spanar på Siri.

Här är Ellas vy. Hon tittar på vad Siri har nosat sig till. Här sträcker sig tomtgränsen ut till åkerskanten på höger sida.

Här är Ellas vy åt vänster.

Blommorna i trädgården är var fina. Vi har lite svårt att förstå att det bara är Matte som får vara i trädgårdslandet och gräva och ha roligt. Vi byrackor vill ju bara göra henne en tjänst och hjälpa till. På denna bild har vi dock inte grävt och tuggat så jättemycket på Mattes blommor, bara lite.

Siri har kissepaus medans Ella har fått syn på en liten mask....godis?

Ella och Siri sitter vaktpost: Här sitter vi vid dörren och spanar ut över omvärlden. Vi tittar på vad Matte och Husse har för sig, vi tittar på fåglar och förbipasserande människor och hundar längst bort på stora vägen.

Siri inne i köket och försöker se så oskyldig ut som möjligt. Nej jag har inte tuggat eller sugit på några mattfransar, det var inte jag, det var bara som det såg ut.

Ella har tagit en tupplur i soffan i vardagsrummet.

Ella till vänster och Siri till höger, njuter av att ligga i gräset och sola.

Här sitter vi och tittar på när grannen kör med sin skördetröska. Dagens mest spännande händelse.

Matte gör ett försök att odla tomater.

..och andra blommor....

...och ännu fler blommor.

Här bor lilla blå ekorren som har kärat ner sig i en liten blå sköldpadda.

Och här bor en liten blå and.

Siri njuter av kvällssolen.

Att busa hinner vi med flera gånger om dagen.

Pusst, suck och stön. Vilostund.

Villa Björkås. Kanske inte mycket till "slott", men det är vårt "slott"!

Här hjälps vi åt att riva ner Husses tvätt. Å vad skoj vi har.

Tihi...detta borde vi göra oftare. Ella: Tror du dom märker nåt? Siri: Nää, å vad gör det?, vi ser ju alltid lika söta och oskyldiga ut! Tihi...

Ella är trött efter dagens bus och har kurat ihop sig vid Mattes tröja och i hennes fårskinnstoffla. Skön, mjuk och varrm huvudkudde.

Matte har allt hunnit med några skogspromenader i år, trots att vi har flyttat och har haft mycket att göra hela dagarna.

Okej. Denna dag har en ovanlig händelse. Först kommer det två okända gubbar och pratar med Matte och Husse. Sen kommer en jättestor lastbil och släpper av en stor bandvagn med kärra....

.....vi tittar nyfiket på från vår bästa utsiktsplats.

Bandvagnen har ett storrt borr och är dessutom radiostyrd. Husse är mäkta imponerad och Matte med för den delen. Vi är helt övertygade om att Husse gärna skulle vilja ha en så stor radiostyrd leksak. Killen som körde den, sa att ju äldre man blir, dest större och dyrare leksaker skaffar man sig. Hmm...

Okej, vi har alltså en radiostyrd bandvagn med borr och släp på tomten, vad i allsin dar ska hända nu?

Okej. Det väsnas jättemycket, men båda vi vovvar och Husse och Matte tittar nyfiket på. Nu har vi fått förklarat för oss att de ska borra ett bergvärmehål, 120 meter ner i marken.

Från gräsmattans yta är det 7 meter ner till berget....hmm...intressant vetande! Intresseklubben antecknar!

Vi är trötta efter dagens spännande händelser. Ella gosar ner sig hos Husse.

Medans Siri gnager ben i vårt alldeles egna hundrum.

Ja, även söta Siri blev trött till slut.

Ella: Snälla, kan jag få en våffla? Snälla? Jag är ju jättesöt och sitter jättefint. Snälla??

 "Have a nice day!"

*puss och bus*

/Ella och Siri

Inlägg av Matte och Husse.

Den 20-27 Juli 2007 skaffade vi hundvakt åt Ella och Siri på deras hunddagis, Landboskogens Kennel, därefter begav vi oss av på en veckas solsemester till Cypern, Agia Napa, Anonymous Beach.

Här sitter vi på Landvetter och spanar ut genom fönstret när vårt flygplan anländer.

Matte hade fönsterplats, med denna fina utsikt. Hade jag haft med mig fönsterputs i handbagaget så hade jag putsat fönstret innan fotografering, men tyvärr.

Här har vi äntligen anlänt till hotellet, Anonymous Beach, Agia Napa.

Stranden, består av en vik och ligger ca 50 meter från hotellet.

Det finns helt underbart fina blommor på Cypern.

Den här fina utsikten såg vi när vi promenerade från Agia Napa centrum, längs med Nissi Aveny, tillbaks till hotellet, efter att vi har varit på ett välkomstmöte, där vi fick lite information om Cypern och lite tips på utflykter som Apollo anordnade.

Under en kvällspromenad såg vi dessa fina kaktusar.

Maten som serverades på Tavernan vid hotellet var underbart god. Detta är förrätten. Det fanns mängder av olika sallader och grönsaker till förätt. Minst tre rätter att välja på till huvudrätt, samt tre efterrätter serverades dagligen. Eftersom det var buffé valde vi givietvis att smaka på lite av varje.

Utsikt mot havet från vår balkong.

Utsikt från balkongen åt andra hållet.

Vi gjorde en utflykt med båten Discovery. Här passerar vi, enligt legenden den plats där kärleksgudinnan, Afrodite föddes ur havets skum.

Havet var helt underbart varmt. Ca 24-25 grader. Luftemperaturen på dagen låg på ca 38-41 grader, nattemperatren var ca 27 grader. Hot, hot, hot! Skönt med svalkande bad i havet!

Här passerar vi en annan badort på Cypern, Fig Tree Bay.

Båtturen, Discovery gick till spökstaden, Farmagusta. 1974 Invaderades cypern av turkar. Staden Farmagusta utrymdes och står helt orörd med höga skyskrapor sedan -74. FN-patrulerar Farmagusta, ingen annan får beträda denna mark. Båten får inte passera närmare. Tyvärr var det lite soldis ute denna dag, så det var lite svårt att se. Sedan -74 är Cypern delat till en grekcypriotisk del, där vi var, och en turkcypriotisk del. "The green line" skiljer dessa delar åt. Cyperns huvudstad Nicosia är delad, en grekisk del och en turkisk del.

Spökstaden, Farmagusta.

Denna båttur tog en hel dag. Vi gjorde flera badstopp vid olika ställen och hoppade ner i det kristallklara varma vattnet.

En annan av våra utflykter var att besöka Ocean Aquerium, där det finns 400 fiskarter och en mängd andra djur.

Mängder av fina fiskar...

...ännu fler...

En rocka.

Bläckfisk.

En självlysande fisk, som var väldigt svår att fotografera.

Sjöstjärna.

Fula fiskar fanns det också.

Här ser vi ålar.

En ål som har gömt sig inuti en kruka.

Hajarna simmade så fort, så det var jättesvårt att fånga dem på bild.

Två krokodiler som ligger och steker sig i solen.

Här är en svart svan, med en vit fjäder på stjärten.

Pingvinerna var mest spännande att titta på. Dit gick vi i olika omgångar, dels för att vi var väldigt farsinerade av dem och dels för att svalka oss, eftersom pingvinerna var i en egen kyld byggnad.

Vi är helt övertygade om att de heter Pingu, Pinga, Pingi och Pinulina, och hette de inte det innan vårt besök, så gjorde dem det defernitvt det efter vår besök. Dessa charmerande djur måste ju ha riktiga pingvin-namn.

Det var jätte spännande att titta på dem. De traskade runt på berget, dök ner i vattnet, hoppade upp på bergskanten, skakade av sig vattnet, vadrade längs med berget och dök ner igen. Alla djur borde få ha leksaker, pingvinerna hade inga, inte för att vi vet vad det skulle vilja leka med, men det såg tomt ut i deras bo utan några leksaker.

Underbara cypern.

Här syns hotellet, med poolen utanför. Givetvis blev det flera dopp i denna pool dagligen. Härligt.

En av kvällarna var det "Cypriotisk afton" dels var det några dansare som uppträdde och dels denna man. Mannen på bilden är med i Guinnis Rekord Bok, han kan balansera och dansa med 31 dricksglas balanserandes på huvudet. Under denna uppvisning hade han bara ett tjugotal glas på huvudet när han dansade. Farsinerande att se.

Vi avslutar vår visning av bilder från cypern med denna blomstrande bild.

/Marie och Thommy

Inlägg av Ella och Siri.

Hej på er!

Ja, vi lever fortfarande och vi mår bra. Ella är sedan länge tillbaks frisk från sitt onda ben.

Ja, det har varit bloggstiltje länge nu, men alla bortförklaringar är bra, vi sitter här och ser söta och oskyldiga ut och skyller på att vi har haft semester. Å vilken semester sen då, jo det började med att vi var borta på Landbo, vårrt hunddagis en hel del, då Matte och Husse sprang på massa möten. Det var en del tissel å tassel så vi visste inte riktigt vad det handlade om, men det har vi fått klart för oss nu i efterhand. Ska berätta mer om det lite senare.

Semestern fortsatte, vi semestrade en vecka på Landbo, medans Matte och Husse semestrade på Cypern tillsammans med två kompisar. Vi har hört det till leda..."det var så varmt, så soligt, så skönt, så kristallklart vatten...." och så vidare. De skickade kort till oss där de skrev hur mycket de saknade oss. " Agia Napa, Cypern, 070722. Hej vovvse-busungarna! Vi har det toppen här på Anonymous Beach. Vi solar och badar varje dag. På dagen är det ca 38 grader och på natten ca 27 grader. Vi tänker på er jättemycket och längtar efter er och era viftande svansar och glada och blöta pussar! Vi älskar er! Hjärtliga hälsningar från Matte & Husse". Gulligt va!!? Vi blev jätteglada när vi fick kort från Cypern, inte för att vi vet var det ligger, men bilden på kortet var fin och det var ju gulligt skrivet! 

När Matte och Husse väl kom hem solbrända och glada att se oss, så blev vi som tokiga, Ella blev så glad att hon började att sjunga. Vi var lika pälsiga som tidigare och jätteglada att träffa dem igen. Vi hade ju längtat så efter dem, även om vi hade det bra på vår semester också. Vi busade varje dag med alla tio tibbar på Landbo, vi åt gott, tiggde nämligen en hel del mat från både DagisHusse och DagisMatte. Vi brukar göra det, men passade på lite extra nu när inte Matte och Husse såg oss. Även vi har haft några soliga dagar då vi har legat högt upp på berget på Dagis och spanat ut över, skog, åkrar å ängar, å givetvis grannarna, traktorer och alla som passerade förbi ute på vägen. Mycket spännande!!

Så kom vardagen, trodde vi. Men icke. När vi kom hem till lägenheten stode det flyttlådor över allt och det var en enda röra. Till  och med en del av våra leksaker var nerpakade. Förutom våra favoritleksaker som vi har när vi sover, å Mattes fårskinnstoffla som Siri älskar så högt. Vi sov hemma på nätterna och på dagarna var vi på Landbo. Vi såg bara till Matte och Husse när de var på Landbo och åt middag. Å som sagt, nu iefterhand förstod vi vad de höll på med. Helt plötsligt kom de och hämtade oss och sa att vi skulle åka hem, till vårt nya hem! Vad nu det innebar? Jo, det märkte vi snabbt. Matte och Husse har köpt ett jättestort slott till oss!! Med en gigantisk hundhage! En villa, en och en halv plans, med en tomt på 4564 kvadratmeter, det är dubbelt så mycket som Moa och Mejja och våra andra kompisar på Landbo har. Visserligen är inte allt hundgård, den är väl typ på ca 2000 kvadratmeter eller nåt. Sen är det lite äng och en liten plätt skog. Det bästa av allt, vi har fått ett eget rum. Ett alldeles eget hundrum, där alla våra (små, i jämförelse med huset) kojor och slott står och alla våra leksaker. Jippi. Gissa om vi trivs!??! Svaret är kort och gott, JA!! Vi stormtrivs!

Men nu är det natt och vi ska krypa till kojs, vi ska ladda upp kort en annan dag, för nu är vi för trötta för det!

Natti-natti!

/Ella och Siri