Senast Skrivet

Slumpa en blogg

Beaglarnas bilderblo

Beaglarna flyttar till Mattes blogg

Nu när Matte får ha flera bloggar som hon enkelt kan administrera, utan att behöva logga in och ut som en tokstolla, är det mera praktiskt för beaglarna att tassa in under samma "tak" som hon.

Det betyder att Tumles och Milles blogg i fortsättningen finns HÄR.

 

 

Beaglarna hjälper Matte att sätta potatis

 

PICT5708.JPG

Fast Mille kan inte begripa vad det ska vara bra för!

 

Beaglarna och Matte hyllar Bella

Starmaids Emerald Girl, alias Bella.

Jag tyckte alltid att hennes kennelnamn var osedvanligt missvisande, eftersom grön var det minsta hon var... men idag när jag såg hennes sten ligga omgiven av maskrosor på den smaragdgröna gräsmattan, fick det mig nästan att ändra uppfattning.



Det kändes på något sätt som att hon hade kommit hem.


Shoppingbeaglar

På viktigt uppdrag med Morr-Matte.

 

Senaste nytt på beaglefronten - Inte sömnlös men sömlös

Vädret blev mycket bättre än Matte hade befarat, så därför blev det en heldag för beaglarna ute vid stugan idag.
Det är tröttsamt vara vakthund - skönt att man har möjlighet att ta sig en tupplur ibland.  
 

Och så ber Tumle att få berätta...
 

...att 12 dagar efter sin operation är han äntligen sömlös igen.
 


Bara för oss, säger Beaglarna

Matte har byggt en ny långbänk längs ena väggen i kolonistugan.
Beaglarna testar försiktigt.
Jodå, den duger att sitta på.     

 

Att ligga på också, förresten... även om Tumle som vanligt föredrar den rangliga campingstolen.
 
 

Fast Tumle är ändå tveksam till varför hans gamla soffa har förpassats ut på verandan.
"Ska den verkligen stå här?" undrar hans kritiska blick.

 

Piip! sa Tumle

Allt har ju gått så bra hittills, men nu på åttonde dagen började Tumle se lite missmodig ut.
Matte fick inte ta i frambenet - det gjorde ONT, hävdade han.
 

Det visade sig att Matte förmodligen hade dragit lite för hårt när hon knöt om tråden. I översta delen av såret hade en flik av huden snörts av och idag började den att svullna och se röd och irriterad ut.
Stygnen ska sitta tills på tisdag, så på något sätt kändes det farligt att plocka bort dem redan idag, så Matte fick göra en kompromiss och klippa upp efter översta knuten och lossa på just den öglan som satt och skar in i skinnet.
Här har detta blivit gjort och svullnaden har redan börjat gå ned.

 

Och SÅÅÅ farligt var det nog aldrig - inte så att det hindrade en hund från att ligga i gräset och tugga tuggstång i godan ro.

 

Måtte nu inte såret få för sig att spricka upp!!!

Ny rapport från beagle-land

Dagens glada morgon-duo på den ny-belagda gångvägen, i en värld som börjar bli otroligt grön.
 

Och dagens bild av operationssåret.
Den nedersta knuten gick upp igår och eftersom alla stygnen är sydda med samma tråd, blev Matte en smula orolig och fick bråttom att hämta en pincett och försöka knyta om den.
Så nu är det bara åtta stygn kvar, men det går säkert utmärkt ändå.
 

Söndag i beagle-land

Det blev ju lite hektiskt med Tumles operation sista april och sedan valborgsfirandet, Första maj och det sanslöst vackra och sommarlika vädret igår, så idag hade vi planerat att ta det lugnt och vila oss...
...men solen fortsatte bara att skina, så det blev snart nog ändring i schemat och kolonibesök ännu en gång.
Matte har plantor i boden, så om solen skiner måste hon ut och öppna dörren annars lägger de sig ned och dör.

Tumle la sig också ned - inte för att dö, utan på grund av att han var trött och ganska stel i ryggen idag.
 

Söndag innebär massor av folk som kommer ut och kör med jordfräsar och andra bullermaskiner.
Beaglarna var inte helt tillfreds.
Det var för mycket stök och bråk överallt och för många människor att hålla koll på... man blev ju helt slut!
 

Och Matte, hon klippte av klorna.
Samtidigt som hon gjorde det passade hon på att ta en bild av Tumles sår.
Se så fint det har läkts.
 

Dagsrapport från beaglefronten

Morgonmöte i hallen.
"Men åååh... vad har hänt med din tass? Får jag se?"

 

"Det är väl DU, iallafall? Luktar bekant i örat och mungipan."

 

Fortsättningen av historien är sensurerad av sedlighetsskäl, för där slog det över för Mille igen. Blod/sårlukt är tydligen helt synonymt med löptikslukt för hans del.
Dumma lilla hund!

Tumle hade dock inte alls ont och vädret var bästa tänkbara, så vi begav oss till kolonin, där beaglarna har njutit av sol och vårluft hela förmiddagen.

Så här ser Tumles sår ut idag, med sina nio prydliga stygn.
Från skolslöjden har jag ett minne av att detta sömsätt heter langett.

 

Valborgsmässoafton 2009/ En riktig BeagleBildBlogg

Den fruktade operationsdagen inleddes med en skön promenad i lite kyligt men härligt friskt vårväder.
Tumle var glad och tillfreds med sitt liv, trots att han inte fick någon frukost... men mattar har ju sina idéer och beaglar är vana att lida.
Bättre lycka en annan dag!

 

Matte var beredd på att det här mycket väl kunde vara den sista bilden av Tumle.

 

Nu blev det lyckligtvis inte så illa.
Däremot blev det den sista bilden av Tumle MED knöl på armbågen.

Här är den nybyggda Djurkliniken (öppnad för bara fyra veckor sedan), där Matte ÖVERGAV Tumle klockan kvart över åtta imorse!!!

 

Sedan vidtog en lång, vidrig väntan.
Avhämtning fick ske mellan två och fyra på eftermiddagen, men OM det blev problem skulle man ringa på mobilen.
För Matte kändes det som att gå med en osäkrad handgranat i fickan...
men den ringde aldrig.

Mille på ensam promenad. Han såg lite fundersam ut och kunde nog inte riktigt förstå varför storebror inte var med.

 

Så äntligen blev det dags att åka och hämta den lille filuren.
Bästa tänkbara nyheter!!!
Tvärtemot alla farhågor var knölen bara ett lipiom, alltså en godartad fettböld och Tumle var MYCKET beslutsam. Han gick direkt ut till bilen och hoppade in, för nu skulle han HEM.
Väl hemma åt han sin middag och sedan klättrade han med viss möda upp i sin älskade stol.

 

Trött efter sina upplevelser, men hemma och i säkerhet!

 

Fast Mille fick en snedtändning av blodlukten och blev helt knäpp. Han ville para sig med brorsan och när han inte fick det satt han på golvet med tungan till knäna och bara flåsade av upphetsning.
Okej, bilden är suddig därför att Matte har skakat med kameran, men desto bättre skildrar den Milles totala förvirring vid hemkomsten.

 

Kopplad vid elementet!
Så kan det gå om man inte har vett nog att uppföra sig som en hund.

 

29 april i beaglarnas skog

Nu finns det ingen återvändo - imorgon är det dagen för Tumles operation och kvart över åtta på morgonen är det bestämt att han ska lämnas på Djurkliniken.

Jag mår illa vid blotta tanken.
 
Kommer de att lyckas ta bort tumören på armbågen?
Kommer han att klara sig, eller dör han under narkosen?
Kommer han att ha mycket ont och svårt att röra sig efteråt?
Blir det komplikationer? (Enligt min erfarenhet är det bättre att operera när det är vinter och kallt.)
Slutligen:
Vad har jag för rätt att vålla honom detta, som han inte förstår?


Nå...  hur det än går imorgon kan jag dock glädja mig åt minnet av hur lycklig han var i skogen idag.

 

 

Dessa bilder är inte photoshoppade - han fick verkligen att gå utan koppel och det uppskattades till fullo av den studsande lille herrn.

Beaglarna framför klagomål

Det är faktiskt VARMT idag!
Ska DU äta upp hela den där glassen SJÄLV?!?!?!

 

Beaglarna undrar...

Är det det här som kallas vår?
Det är ju nästan sommarvarmt och vi har inte ens börjat att fälla vinterpälsen än.
 

Tumle får uppskov ännu en dag

Någon som var "finare" än vi behövde en tid, så därför har Tumles operation blivit uppskjuten till valborgsmässoafton.
Nejdå, jag är inte arg, bara en liten smula besviken!

Jag kan just tänka mig att det var datumet som inte föll den andre på läppen, så därför ringde de och chansade på att jag var villig att boka om.
Jag förklarade att jag var tvungen att prata med "min chaufför" och att jag egentligen hade planerat något helt annat den dagen och då sa de att "om det inte går så opererar vi naturligtvis din hund iallafall".
Det var något i det ordvalet som jag inte riktigt gillade - ungefär som att det skulle bli gjort lite hipp som happ - så jag bestämde mig på stört för, att på onsdagen ska han iallafall INTE opereras.

Men som tur var kunde gubben som ska skjutsa mig byta till torsdag. Det brukar annars vara knepigt med dess aktiva pensionärer som har tusen järn i elden och en fulltecknad planeringskalender... men kanske inte just den dagen. Valborgsmässoafton.
Usch, men jag vill inte vänta -  jag vill att det ska vara klart!!!

 

Beaglar som älskar frukt

Bägge mina hundar är mycket förtjusta i frukt. Beträffande frukt som jag äter, så gillar de absolut allt, men med sådant de finner utomhus är de betydligt mer restriktiva. Framför allt när det gäller storleken på det upphittade objektet. En alltför stor sak är besvärlig att bära med sig i munnen och det inträffar relativt sällan att fyndet förtärs direkt.

På morgonpromenaden idag hittade Tumle en äppelskrott. Det var en skrott av modellen större, med det mesta av fruktköttet kvar, så han stod länge och velade framför den, innan han bestämde sig för att trots allt plocka upp den.
Den gick nätt och jämnt in i gapet och jag såg på hela hans kroppsspråk hur obekväm han var med den.
Mycket riktigt, vid nästa benlyft släppte Tumle skrotten på marken och låtsades se åt ett annat håll medan Mille snodde den åt sig.
Tumle är ytterst väl medveten om att Mille inte kan äta utan att drälla bitar omkring sig, så på detta sätt var han viss om att få sin beskärda del, trots att Mille fick göra allt jobbet med att bära den saftiga godbiten.

Och mycket riktigt, så blev det också!
Det är sådant som kallas beräkning och den bygger på erfarenhet - vilken man har hunnit skaffa sig vid uppnådda 11 års ålder.

 

Mille med ett helt annat äpple, ett som han faktiskt lyckades undvika att dela med sig av till sin bror.

 


Tumles operation inbokad

Nu är tiden bokad för Tumles operation!
Onsdagen den 29/4 ska knölen på hans armbåge förhoppningsvis skäras bort och förhoppningsvis ska det lyckas och den ska inte komma igen, men herregud vilken ångest detta vållar hans stackars matte.
Jag är liksom helt inställd på att det kommer att gå åt helvete.
Antingen dör han på operationsbordet eller i sviterna efter ingreppet... eller så kommer knölen tillbaka och tokväxer och förökar sig på samma sätt som hos hans kullsyster Bella...

 

Eller så går allting bra och jag får ha kvar honom i flera år till.
Men det törs man väl knappast hoppas på.
Bäst att vara förberedd på värsta tänkbara scenario.

Upp-äggade beaglekillar firar påsk

Beaglarnas påsk i bilder:

Långfredag - härligt väder.
     

Påskafton - nästan sommarvarmt.
 

Ägglunchen serverad.
 

Det är alltid lika underhållande att studera hur ett par beaglar knäcker varsitt rått ägg.

I Milles fall var det nostryckning och slag med tassen som gällde.
 

Tumle tog ägget i munnen och perforerade det med en hörntand. Sedan slafsade han i sig det, via det hål som uppstått.
 

Påskdagen - lite kylig vind, men skönt i solen på terrassen.
(Tumle var dessvärre tämligen stel i sin rygg)
 

 

 

Beaglarna hälsar




Beaglar på morgonpromenad

Tisdagen den 7/4 i härligt vårväder.

Beaglar är inga fågelhundar, men det vet de inte om. I synnerhet Mille är mycket intresserad av gässen.


Lycklig beagle utan koppel.
(Orsak: Mille drog och jag var rädd om Tumles rygg)


Finns det något spännande i diket, måntro?


Lille Mille, söt som en sockerbit.
(Fast hans koppel tog för säkerhets skull bort först i photoshop)



Nästa sida »

Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Denna blogg modereras inte på förhand av Aftonbladet och här gäller inte det utgivaransvar som finns på Aftonbladet.se. Bloggens innehavare är ansvarig för allt innehåll.

Tipsa oss om du upptäcker något regelbrott. Läs reglerna