"På jakt. Offentliga personers privatliv och moral leder allt oftare till rubriker på löpsedlarna. Är det dokusåporna som färgar av sig? Det tror i varje fall Göran Perssons förra presschef. Hon har också varit journalist och deltog i ett drev som fick Björn Rosengren att gråta." (
SVD idag) >>> Läs hela artikeln!
Utan tvekan har snart samtliga dagstidningar mer eller mindre börjat ägna sig åt sensationsjournalistik. Visst har Göran Perssons förre presschef rätt när hon menar att dokusåporna färgat av sig.
Mediadrevet avsätter och tillsätter hela tiden indirekt ministrar & tjänstemän oavsett vem som regerar. Näringsliv, kulturpersoner, religiösa ledare är inte förskonade dess framfart.
Likt blodtörstiga kamphundar sätter de tänderna i människor som om de vore gjorda av sten och inte tänker, känner eller reagerar på att få sina liv, i vissa fall förstörda för all framtid.
Pöbeln står du och jag för. Vi som med nyfikenhet 'tittar på'. Vi som med vår tystnad inte reagerar mot medias maktmissbuk. Vi som innerst inne vill se mera blod, hårdare tag, fler offentliga lynchningar....
Vi är alla skyldiga genom vår tystnad!
Tystnaden är också ett ställningstagande... Det känns spännande att se huvudena rulla och vi verkar inte få nog. Skickliga politiker må tappa sin glöd. Ledarskap på samhällets alla plan likformas i sina åsikter. År ut och år in tycks vi inte bry oss om att media sakta men säkert skapar en politisk korrekthet som kväver vårt land, vårt folk och till sist hotar det vi en gång i tiden höll så högt: demokratin.
Ty sann demokrati kräver utrymme för en bred färgskala åsikter. De mest extrema åsikter behövs för att hålla liv i debatten. Hålla liv i vårt egna tänkande, resonerande och välmående som ett sant demokratiskt land.
På det politiska planet är kanske det värsta att samtliga etablerade partier numera utformar sin politik efter ständiga sifoundersökningar. Efter att ha hållt fingret i vädret och stämt av vart vindarna blåser gör man uttalande på uttalande för att vinna tillfälliga väljare.
Detta är inte sant ledarskap!Man beskyller varandra för att vara populister men,
ska sanningen fram sitter hela gänget från vänster till höger i samma förbannade båt.
Vad förmår bryta detta dödläge?
Vem orkar ta upp striden med en journalistkår som håller hårt i sina tyglar och inte frivilligt tänker lämna ifrån sig sin självutnämnda position som både åklagare och domare för att citera Janne Josefssons skrämmande beskrivning av sin egen uppgift? Dessa vedervärdiga journalister gömmer sig bakom sin yttrandefrihet och tar inget ansvar över spillrorna som blir kvar av de människor som drabbas.
En handfull kändisar har tagit upp striden och i vissa fall vunnit. Må våra domstolar öka skadestånden i takt med felstegen. Men, vem strider för dem som inte har råd med dyra advokater? Vem strider för den lilla människan som ofta drabbas lika hårt?
Jag har inte svaret men, kanske mina små funderingar kan vara en liten sten slungad mot den "Goliat" som hotar det fria samhället och allt vi egentligen vill stå för.....
Andra relaterade artiklar:
DNSVDIntressant.se