Därför går KD åt skogen

Appropå de senaste skriverierna i DN & SVD

Ja, nu börjar det bli lite kris för KD om man skall tro dessa eviga opinionsmätningar.

Är det någon av oss som följt KD på närmare håll de sista åren som är förvånade? Med sin önskan (som kanske är naturligt för alla partier) att nå så många väljare som möjligt har man tonat ner KD's kärnfrågor och därmed underminerat sitt eget existensberättigande.

När KD's ledning börjar skämmas för sitt förflutna och jobbar på att bli något slags mainstream-parti istället för att fortsätta lyfta fram obekväma frågor som övriga partier inte kan eller vill ta i, så gör man sig överflödig i politiken.

Levi Pethrus, som startade partiet, (och även svenska pingströrelsen) hade ett enda syfte: Att lyfta fram frågor som var viktiga för den enorma folkrörelse som rullade fram parallellt med nykterhets- och arbetarrörelsen. Man ville värna om familjen, förespråka de oföddas rättigheter, propagera för vikten av moral och etik i både politiken, näringslivet och samhället i övrigt.

Ovanpå nedmonteringen av kärnfrågor så har både Alf Svensson och Göran Hägglund tydligt visat sitt förakt mot gräsrötterna i partiet. Flera undersökningar visade att en stor procent KD väljare var emot EMU. Trots detta lade Alf blint i femman och körde full gas i frågan. Nu gör Göran samma sak i abortfrågan genom att inte lyssna på medlemmar som inte alls är glada över sveriges s.k. 'eu-anpasning'  resulterande i ja till abortturism.

Göran Hägglunds uppenbara brist på ryggrad kommer att driva en del av KD's värdekonservativa medlemmar i famnen på SD. Andra röstar kanske inte alls. Hur som helst har jag aldrig hört så många kristna vänner klaga över KD's urvattning och hur de minsann inte lägger sin röst på KD nästa val....

Trots min egen djupa Gudstro och naturliga önskan att vara med och påverka det samhälle jag lever i måste jag ifrågasätta om KD över huvud taget behövs? Kanske skulle svensk kristenhet kunnat få mer uträttat som en lobbyorganisation inom något annat parti eller partioberoende ungefär på det sätt som RFSL har arbetat på de sista 30-40 åren med stor framgång.

Hade den kontroversielle Maranatapastorn Arne Imsen rätt när han redan 1964 (I världen men icke av världen, sid 29) skrev:

"Nej, politik och kristendom har inget gemensamt. Politik är, även när den är som bäst, ändock bara människans egenmäktiga strävan att bygga lyckostaten och fredsriket - utan Kristus. Och bergspredikans etik som alla samhällsreformatorer så gärna åberopar, kräver också EVANGELIETS KRAFT. Kristen livsstil utan Korsets kraft är en chimär. Under det skenfagra talet om kristet samhällsansvar, kristen moral, kristen livsstil osv, döljer sig ofta förnekelsen av Kristi kors. I denna  högstämda religiösa hop finns ofta gudsrikets största motståndare. De sätter sig över Guds eget ord, stjäl de löften Gud skänkt åt sin församling, för att godtyckligt tillämpa dem på den samhällsreformatoriska rörelse de själva konstruerat och startat. Det är kristenhet i förfall och en kristendom på avvägar som vill tillgripa politiken i kampen mot ondskan i tiden..."

"Ni är jordens salt. Men om saltet mister sin sälta, hur skall man då göra det salt igen? Det duger bara till att kastas ut och trampas ner av människor."
                                                                                                                              *Matteus 5:13.

Är det vad som håller på att hända med KD?




(*Matteus är en av böckerna som återfinns i Nya Testamentet, en del av Bibeln)