I en bokhandel långt hemifrån

Vid ett shoppingtillfälle i Scottsdale, Phoenix ägnade jag en timme åt att ströva omkring i en stor och välsorterad bokhandel. I hyllorna för filosofi fann jag ett par böcker av två av mina favoritfilosofer sedan bra många år. En liten och en stor bok, vilket framgår av bilden ovan.

Leszek Kolakowski, den polske författaren och filosofen som under lång tid varit verksam i Oxford har skrivit den lilla boken: Why is there something rather than nothing. 23 questions from great philosophers (Basic Books, 2007).

Charles Taylor, kanadensisk filosof med katolsk bakgrund, berömd för bland annat en stor bok om Hegel, ett mycket tungt verk med titeln Sources of the Self och en pendang som avhandlade begreppet autenticitet (The Ethics of Authenticity), har nu skrivit en ny tegelsten: The Secular Age (The Belknap Press of Harvard University Press, 2007). Det framgår av innehållsförteckningen att den är en utveckling av tidigare teman om den moderna människans identitet, självförståelse och moraliska förankring.

Den lilla boken består av lika koncisa som eleganta sammanfattningar av utvalda filosofers tankar från Sokrates till Husserl. Kolakowski vänder på steken och låter varje sådan presentation utmynna i en eller ett par frågor som stimulerar läsaren till fortsatt tankeverksamhet. På så vis antyder han på vilket sätt några av filosofihistoriens centrala tankegångar är av betående intresse och relevans. Den här boken lindrade avsevärt min jetlag på vägen hem och dagarna därefter. Nog borde Brombergs, som tidigare haft Kolakowski på utgivningslistan, överväga även denna bok för översättning. Jag tänker mig den bland annat som en utmärkt introduktion i filosofins värld för gymnasister.

När jag ska få tid att plöja Taylors bortemot 900 sidor av lärd samtidsdiagnostik vet jag inte. Av och till önskar man att man kunde överge jobbet för en tid och låta sig övermannas av lusten att fördjupa sig i något mera utmanande, t ex frågan om vad sekulariseringen egentligen har för innebörd och konsekvenser. Inte minst för svenskar, som ju antas tillhöra de mest sekulariserade folken av alla, vore det säkert nyttigt att med Taylors hjälp distansera sig till den gängse självuppfattningen genom en historisk-filosofisk exposé över de religiösa föreställningarnas förändring och minskade inflytande.

En tredje bok med en mer direkt jobbanknytning fick slinka med också: The Happiness Hypothesis av Jonathan Haidt. (Basic Books, 2006). Så kallad positiv psykologi har blivit på modet också inom den akademiska hälsopsykologin. Även denna bok anlägger ett idéhistoriskt perspektiv och kan förhoppningsvis förena nytta med visst nöje. 

Sist vill jag illustrera Kolakowskis sätt att spetsa till frågorna genom att citera några avslutande meningar från kapitlet om ärkepessimisten Schopenhauer:

Finally, a supremely metaphysical question: does it make any sense to say that it would be better if the world did not exist? Or is this an entirely meaningless thing to say? (Better for whom? Not for us, since we would not be there. Not for the cosmic will, because for it nothing can be better or worse. So just better in general? What would that mean?) And if the claim is absurd, is its negation - the claim that it is a good thing that the world exists - equally absurd?