Det mesta svaren ifrån en plit, på en muntlig ställd fråga (vilken som helst) från en intagen.

Skriv en anhållan

 

Nej (ibland tillsammans med ett tyvärr)

Det bör vara så, men tyvärr

Aldrig i livet

Vi får se.

Oj, oj, oj, det är mycket vi blundar för.

Vi jobbar på det.

Oj, oj, oj, det var länge sedan vi slutade med det.

Ta det lugnt, jag ska kolla upp det.

Det har nog någon annan hand om, jag ska kolla upp det.

Tyvärr har jag inte haft tid att kolla upp det.

Du, grabben du kan vara lugn, jag bad min kollega kolla upp det.

Jag, vet egentligen inte vem som kollar upp det.

Det ska vara upp kollat, vi väntar på svaret.

Svaret är på gång

Svaret är här nu. (följt av: ”det blev tyvärr avslag”)

Jag lovar.

Det har jag aldrig lovat.

Vi gör inga undantag.

Men herre gud, det var ju ett undantag

Vem fan har sagt det.?

Det har jag aldrig sagt.

Du hörde inte vad jag sa.

Det var du som sa det.

Om jag har sagt det, så har du helt och hållit missuppfattat vad jag sa.

Det har jag aldrig hört.

Det var det dummaste jag har hört.

Det ska vi nog klara av. ( följt av en ohörbar viskning: ”Tror jag.”)

Det vet jag inte.

Så mycket vet jag.

Du har fått det hela om bakfoten. (oftast i kombination med ett leende.)

Normalt sett Ja.

Men här inne Nej.

Han eller Hon är på kurs.

Han eller hon som jobbar på det, har annat jobb idag.

Ja, i viss mån.

Nej aldrig.

Kanske ibland.

Inte nu.

Det var då.

I framtiden, men absolut inte här och nu, skärp dig grabben.

SKRIV EN NY ANHÅLLAN, OM DET SKA VARA SÅ MÄRKVÄRDIGT !!

Skriven av Rune Johansson Kva. Gävle som har hört alla dessa svar in life, många, många gånger.