Lite uppdatering från mitt liv. Carina

Jag har ingen möjlighet att skriva så mycket nu för tiden, det är en massa som måste ordnas och fixas inför min framtid.

Det jag har gjort nu för att få lite andrum är att låna ut mina hästar ett par månader till en kvinna som är utbildad dressyrryttare och tränar unghästar. Hon var så himla snäll och tog sig an min Funi med. Hennes dotter som varit hästrädd sedan en ponny hon hade kastat av henne oavbrutet  har nu funnit en vän i min Funi. Hon hade sagt till sin mor att hon ville behålla honom, för han är så himla go och härlig. Men nej, nej han är min och ska så förbli. Men hon får ha honom tills allt ordnat sig i mitt liv och det kan ta några månader.

Att slippa ha dåligt samvete för att jag inte orkar sköta dom som jag ska är en oerhörd befrielse och att jag vet att dom har det minst lika gott där som med mig när jag är stark.
Jag längtar tills allt är på plats så jag kan ägna bloggen lite mer tid, för jag har massor jag vill skriva om och dela med mig av. Både tunga saker, men även goda och trevliga saker.

Som ni vet har jag mitt beroende att brottas med och det har inte varit lätt sedan förra året, men hjälp får jag när det blir tungt. I måndags köpte jag en dunk vin, blev klappfull mitt på dagen men ringde min husläkare direkt och fick remis per omgående.

Jag for till ett ställe som heter Self Help där dom har både avgiftning och behandling för män och kvinnor. Där har jag hållt mig kvar tills igår för att känna mig trygg inför det som jag ska göra nästa vecka. Har beslutat mig för att gå en dagbehandling och få en någorlunda plattform att bygga vidare på. Nu är min depression lite bättre så mina förutsättningar att hitta tillbaka till mitt nyktra jag är bättre nu än innan.

Respekten och värmen från personalen på Self Help har varit A och O för att orka stanna där. Det finns alltid tillgång till någon att prata med och alltid sjuksköterskor dygnet runt där. Alla är väl insatta i missbruksproblematiken och jag kände mig trygg hela vägen, så heder till alla som arbetar där.

Ja det va en snabbbis från mig, jag hinner eller orkar inte svara på era kommentarer från inlägg innan just nu, men det kommer när jag har mer styrka och skrivglädje.

Men jag tror att ni vet att varje kommentar från er värmer mitt hjärta ändå, så tack kära vänner för att ni tittar in ibland.

Varm kram från mig till er