Slutet på en tuff vecka, så sköööönt

Denna vecka har varit i tuffaste laget, gubben har legat på sjukan och det har varit av det allvarligaste slaget.

Hans armbåge svällde upp förra lördagen, på söndag svällde hela armen upp och febern steg till nära nog 40. Inlagd med dropp och isolerad kände jag maktlösheten stiga. Fattade plötsligt hur det är att stå vid sidan av en som mig, med missbruksproblem och hur maktlös dom som står bredvid känner sig då.

Nu idag fredag efter att ha legat på infektion i Gävle och en massa odlingar, mm fick han veta att troligen får han komma hem i morgon. Så himla skönt att veta, jag är tacksam att han klarade denna pers och att han är på bättringsvägen.

För även om vi har en kris i vårt äktenskap, så bryr jag mig om honom. Vi har varit tillsammans i elva år och det betyder en del. Inget man slänger och glömmer utan vidare.

Så idag är jag tacksam att han är på G och att jag får hem honom.

Livet är hit och dit och vi får våra prövningar vill jag påstå!

Ha de mina vänner.
Kram