Senast Skrivet

Slumpa en blogg
DIREKT UR LIVET
Ja bara som ett liv kan vara. Upp och ner, hit och dit.

Direkt ur livet. Naken sanning

Livet!

Ja hur lätt är det?

Vi föds, vi formas och vi gör så gott vi kan. Det kan vara ödet eller våra val som styr vår bana och får oss atttrivas eller må rent dåligt.

Jag vet inte hur saker och ting blir som det blir, men en del är nog vårt nedärvda DNA.

Vad tror ni?

Vissa saker bara sker en del är pga val man gör. Eller är vi programmerade att slå in på en viss bana?

Min tro är att vi både har ett arv och en egen vilja att forma vårt liv. På gott och ont bär vi våra gener från våra föräldrar.

Dels tror jag vi har en fysisk del, ex jag har fått alla sjukdommar min mor haft. Struma, galla mm, sedan bär jag min faders ok vad gäller beroendesjukdom.

Den delen är ingen lek om jag säger.

Om jag bara fick min moders delar så vet jag att jag kommer att vara vacker som bara den när jag är runt 66 år hon tränar tre ggr/v på gym och ser rent yngre ut än jag själv. huga!!!!!

Men min far han söp ihjäl sig då han var bara 49 år och det är skrämmande, jag är ju 48 år nu....

Min önskan är att jag ärver de flesta generna från mor.

Dock vet jag att en stor del är från min far och att hans svårigheter att hantera alkoholen är exakt den del jag bär.

Så min lott i livet är att lära mig hantera den biten och försöka överleva hans ålder och bara komma vidare i livet.
Det är den biten jag sliter med nu och den delen ska jag överbrygga och leva igenom.

Jag har planer på att bli en äldre dam med vackra barnbarn och en härlig familj som trivs med den gamla farmodern och modern som en nykter alkoholist.

Detta kom ur mitt hjärta denna afton och jag behövde skriva ner det.

Varm kram Carina

 

 

16 kommentarer
Rör Mig Inte.
17 november 2009, kl 09:03
Godmorgon Carina. Har läst dina rader flera gånger, och du e stark. DU fixar detta. ger dig en godmorgonenergikram. Marie
Fiskartösas
19 november 2009, kl 20:07
Hej Carina ,tänk vad sant du skriver ....ha det gott i höstmörkret ,,,glöm inte bort att du är värdefull min vän,,,kram
Judith -kaos och annat
min blogg http://judith45.blogspot.com
21 november 2009, kl 11:57
Orkar inte kommentera just nu...bara är här då och då.

Kram till dig
Madonnan
22 november 2009, kl 11:36
Och just att du sliter så, jobbar med de bitar som behöver jobbas med, gör nog att du kommer att få det där livet som en vacker gammal dam :)

Bra jobbat!

KRAM
Kaktusblomma.
22 november 2009, kl 23:20
Du kommer fixa det också för du har viljan! Keep writing! Kramar
Melinda
7 december 2009, kl 12:18
Önskar dig allt bra och att du hittar din livsglädje.

kram
Fiskartösas
9 december 2009, kl 12:53
Måste in här till dej och önska dej en bra tid i ditt liv och kanske tomten knackar på din dörr till julafton ...var rädd om dej och glöm inte att du är värdefull och viktig precis som du är min vän ...kramar om dej i adventstid..monica
tristess
min blogg tristess.wordpress.com
15 december 2009, kl 10:30
Glöm inte bort den del av dig som bara är din, och inte inbegriper arv och gener. Du med din styrka och livskraft kommer att, håller på att skapa en Carina som du ska kunna leva med trots att hon faller och slår sig ibland. Livet är banne mig ett helvete ibland, och du må tro att jag är leds ibland, är leds på att jag inte alltid gör det som är bäst för mig, utan tänker på andra ist.

Livet kommer liksom till en och vi får fanimig tampas med vardagen. Du är inte ensam, det finns massor med människor som mår skit nu, massor som läser din blogg och hämtar kraft och styrka ur dina ord. Nu menar jag inte att du måste tillfredsställa andra, men att du är viktig.

Ha det bra kära Carina och även om inte du tror på en ljusning så gör jag det, har läst din blogg och vet var du har att både ge och komma med.

Kraaaaaaaaaaaaaaaaam
kloktok
22 december 2009, kl 23:02
Ja, det blir ju en konstig känsla när man börjar närma sig samma ålder som en förälder hade om denne avled för tidigt av olycka eller sjukdom... Något magiskt... Men bara man passerar "åldern" tror jag det "magiska" släpper...

Jag tror också på arvet och på egna valmöjligheter, men ens liv präglas även av hur andra väljer...
Jag tror vi lever detta liv för att lära oss saker, om vad som är viktigt, vad som spelar roll... Ofta har vi lättare att förlåta andra/ha överseende med deras brister. Värre blir det att försöka förlåta sig själv för sina egna... När man har klarat av det, så tror jag att man kan komma att leva lycklig:)

Vill önska dig god jul & ett gott nytt år 2010!
FRIDENS LILJOR & KRAM
4 januari 2010, kl 21:25
God fortsättning önskas dig! Hoppas allt är bra!
Kramar Kaktus som bytt bloggmiljö
Fiskartösas
5 januari 2010, kl 00:36
Måste titta in till dej och önska dej allt gott 2010 ...du ska veta att jag saknar dej här ...sköt om dej och glöm inte bort att du är värdefull och viktig ..kramar från Fiskartösa
Knytet
11 januari 2010, kl 21:26
Goda, fina Du!
Allt Gott till Dig!

Kramen
Knytet
musher
16 januari 2010, kl 17:20
Roligt att höra av dig. Jag tror fullt och fast att du kommer fixa ditt liv. Visst det kostar och det är ingen rak väg, men du kör på den.
Arv och annat påverkar visst men du väljer mycket själv. Så gör dom val som du behöver och mår bra av.
Allt detta vet du och kan du, jag tror på dig och skickar en massa styrkekramar till dig.
8 februari 2010, kl 01:26
Vad trist att höra att du har det jobbigt. Men, ja livet går upp och ned hela tiden.
Jag håller just på att ta mig upp ur den enorma svacka jag rutschat ned i de senaste två åren. Sjukdomar och annat elände med jobb och ekonomi som hör till när sköldkörteln rasade.
Låter lite som om vi delar några av våra problem du och jag. Ena dagen kvittrar man och andra kunde man lika gärna dö. Nåja för detta finns ju hjälp och mediciner att få och jag delar gärna med mig av de tips jag har och är en lika envis kärring som du;-)
Så jag kommer igen och tror på dig också! :-)
Jag deppade och föll ihop som ett korthus. Men snälla vänner gav sig den på att få mig på humör igen och du har många som tänker på dig nu och som har dig att tacka för att de står på benen.
Jag är en av dem och tittar in för att säga att jag lever trots alla motgångar och jag vill gärna hjälpa dig att tro på att om livet rutschar ner i en nerförsbacke..
Ja då kan du ge dig på att när allt är som mörkast så vänder det och ljuset i tunneln börjar skönjas. Plötsligt går det uppför igen i livets bergochdalbana och det är väl trösterikt att höra?! :-)
Så ge inte upp utan kämpa och håll kontakten med alla som vill stötta dig och vet vad du kämpar med.
Jag tror på dig och vet vad du har gett alla andra. Det är dags att du får krama om dig själv och ta emot samma kärlek och omtanke som du gett oss andra nu :-)
Massor av kärlek och kramar från Mona (fd. Arkimedescirklar som numera bytt arena och börjat om)
Guenhwyvar
13 februari 2010, kl 22:33
Det faktum att du vågat erkänna, och att du har en vilja som driver dig mot nya mål, är så starkt! jag blir så glad att läsa det!
Tack kära vän för kommentar hos mej! Glad att du tittade in! *ler soligt*
Allt gott till dej! Och en kram!
Knytet
26 februari 2010, kl 22:16
Fina Carina.
Du är stark och bör också vara stolt över dig själv!

Tungt är det och svårt, men du fixar det.
Det måste du för att leva vidare.

KRAM
Knytet
Möjigheten att kommentera är avstängd av bloggens ägare

Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Denna blogg modereras inte på förhand av Aftonbladet och här gäller inte det utgivaransvar som finns på Aftonbladet.se. Bloggens innehavare är ansvarig för allt innehåll.

Tipsa oss om du upptäcker något regelbrott. Läs reglerna