Att tillbringa en kväll och natt med några goda vänner på en bar på Söder var precis vad jag behövde. Att vara omgiven av vänner som mitt hjärta brinner för, det är speciellt. Att känna vinet värma och skratten eka. Att vara glad över att man inte tagit det där sista tåget hem. Att man trotsar förnuftet och stannar kvar i staden som växer sig starkare för varje besök.
Att vakna bakfull och allmänt ocharmig och inse att man har bråttom att komma med ett tåg. Att man för första gången åker tunnelbana själv och inse att man faktiskt klarar mer än vad man tror. Att upptäcka att man missat tåget och kommer att bli försenad till jobbet. Att rycka på axlarna åt det och tänka att det var värt det. Att jag inte skulle tveka om att ta samma beslut igen.
Igår såg jag mina vänner skratta och må bra, det är värt allt.