Ordningsvakt

Det har varit mottigt och svårt att hitta motivationen att sätta sig här och skriva. Men ska försöka summera dom senaste veckorna.

Först, så var det en tjej som ofta besöker krogen. Hon har alltid varit trevlig, stannat och snackat med oss vakter när hon varit ute och rökt. Alltid kommit till oss om det varit något problem. Men den här kvällen hände någonting. Bråklarmet gick och vi rusade in. Skoja inte att vi blev förvånade, när vi finner denna tjej sittandes gränsle över en kille mattandes slag i hans ansikte. Hon var helt skogstokig och det krävdes 3 vakter för att få henne under kontroll. Varken vi eller polisen fick något svar på plats, över vad det var som hade hänt.

En annan kväll så kom det 4 raketforskare till entren. Det var lite stökigt inne i lokalen, så en kollega stod själv där. Vi löste situationen där inne och började röra oss åter mot entren. Jag lägger märke till, igenom att titta ut, att det är något på gång där ute. Vi stannar upp för att se vad det är som händer och märker snabbt att dom 4 raketforskarna försöker "skrämma" sin väg in i lokalen. Dom var väldigt kaxiga, när dom var 4 st mot en ensam vakt. Men när det klev ut tre vakter till, så ändrade dom snabbt sin sång och spelade helt oskyldiga. När vi nekade dom entré, så spelade dom helt oskyldig och började berätta historier om att det var kollegan som varit otrevlig och allt var hans fel.

Vi stod på oss och nekade sällskapet. 10 sekunder senare så ser ena kollegan hur en av killarna tar upp en glasflaska och kastar den mot entrén. Vi rusar ut och griper honom och hela helvetet bryter ut. 8 sekunder ( ;) ) senare så ligger raketforskarna alla på marken, med handbojor och vi ringer efter polisen. Samtliga få följa med till polisstation, trots att dom tyckte att vi var barnsliga som grep deras vän för kastet av flaskan. Att den var 15 cm från att träffa en tjej, som stod i kön, i huvudet spelade ingen  roll.. Han hade ju försökt träffa oss eftersom vi nekat dom entre, helt i onödan.

Mer kommer...

Alltså, förra helgen så lyste månen full, men det var ändå en ganska lugn helg... Men vad var det som hände den här helgen? Det var värre en fullmåne helg, folk hade verkligen inget vett någonstans. Det var helt otroligt hur en del människor betedde sig och hade för sig.

Till exempel "den nya trenden" slog verkligen igenom i helgen. "Den nya trenden" är att när du inser att vakten tänker slänga ut dig, så gör du allt för att förstöra för dom andra gästerna. När du går ut så "ska" du stöta till alla personer du passerar, var gärna lite extra kaxig... Om du gör allt rätt, så slipper du gå ut... Vakten kommer bära ut dig, bara för att förhindra att mobben lynchar dig. Och var enda en som vi tog ut ihelgen följde den nya trenden...

Men det var verkligen något som inte var rätt i helgen. Det var nästan så en del ville starta bråk, bara för att vi sa "hej och välkommna", vi fick ett "vad menar du med det va" tillbaka som ett brev på posten. Attityden bland en del, lämnade verkligen en hel del att önska. Vi började båda kvällarna med ett leende på läpparna, men det ändrades snabbt. Vi kämpade hårt med att hålla skenet uppe och försökte in i det sista att hela tiden var trevliga. Men efter en stund tog allt tålamod slut, så många av gästerna som skulle tas ut, bars bokstavligt talat ut igenom dörren.

Oftast när vi tar ut en person, så brukar dennes vänner följa med ut och gemensamt lämna stället. (Såvida inte att personen är så full, att dom kommer bli tvugna att ta hand om denne.) Men denna gång så lämnades vänner ute i kylan och dom andra fortsatte festa där inne utan att ens titta sig om.

Så det var verkligen något som inte var som vanligt. Trots detta så var det faktiskt otroligt mycket folk ute i röresle, man skulle kunna ha trott att det var en lönehelg.

Alltså låt mig börja med att säga, att jag tycker inte att det jag gör är något särskilt. Precis som alla andra så är mitt mål med mitt arbete att betala hyran, betala mina räkningar och har råd med mat varje dag. Men jag börjar verkligen ledsna på samhällets inställning, skygglapparna som hela tiden ska sitta hårt på skallen.

I går när vi var på väg hem från jobbet, så ser vi en pågående misshandel på trotoaren bredvid. Det konstiga här är att det är bara bilen med 4 vakter som verkar se det som händer. Alla andra bilarna verkar helt ovetande om vad som sker ett par meter åt sidan... På den välupplysta trotoaren. När vi stannar, så är det till och med en taxichaufför som tutar på oss... För han verkar inte förstå varför vi stannar.

Så vi 4 vakter kliver ut och hindrar dom 5 killarna från att vidare misshandla sina 2 offer. Vi lyckas skrämma killarna till flykten, medans en av oss pratar med polisen i telefon.

Offrena verkar lyckligtvis inte blivit allvarligt skadade och kan ta sig hem för egen maskin.

Hur kan det var sig att det bara var vi som såg vad som hände ? Hur svårt är det att ta din mobiltelefon och slå 112 ?

Vi snackar inte om någon liten grusväg ute i skogen, utan om en hårt trafikerad väg här i stockholm. Vi kunde se säkert en 15 bilar framför oss, innan vi såg misshandeln... 20-30 bilar passerad efter vi hade stannat.

Om du nu säger "men ni hade ju stannat, dom behövde ju inte", så hur visste dom att vi var dom "goda"... Vi kunde ju lika väl varit förstärkning till dom 5 ?!?!

En fullmånehelg som var faktiskt ganska lugn. Med ganska lugn så menar jag att den inte var värre än någon annan helg.

Det kan berott på att vi var beredda på detta och var därför hårdare i dörren på vilka vi släppte in. Det var näst intill nolltolerans på fylla och attityd. Men då vi ändå var på gott humör, så kunde vi steka av folk utan tjat.

Gästerna som gick in skötte sig väl, även om några tittade för djupt i flaskan.

På det hela taget så måste jag säga att det var en bra helg. Visst var det fullmåne, men det dåliga vädret kanske drog ner temot på folk.

Men helgen var ändå inte utan utmaningar. Första utmaningen kom i ett gäng tjejer som var ute och festade. Dom var på gott humör och väldigt trevliga när dom kom fram till oss i dörren. Men där inne så hände något som gjorde att dom hamnade i luven på varandra. Så vi var tvugna att rycka ut och försöka lugna ner dom. Trots flera förhandlingsförsök mellan vännerna, som var ganska resultatlösa. Så festen tog slut väldigt tidigt för sällskapet.

Nästa utmaning var ett gäng "tuffingar" som hade doppat näsan djupt ner i godispåsen. När det gick upp för dom att dom inte skulle få komma in, så började hoten att hagla. Kollegans och mitt tålamod  började tryta ganska snabbt. Men vi lyckades hålla minnen. Efter ett tag tröttnade dom på att provocera oss och riktade dom sina hot mot gästerna i rökrutan. Efter en snabb rapport på radion, så gick samtliga vakter ut och förklarade för killarna att det var dags att dra vidare. Med 6 vakter framför dom 4 killarna, så hjälpte inte ens näsgodiset's förtuffande faktorer. Dom stoppade svansen mellan benen och hoppade inte i en taxi.

Oftast när det uppstår en konflikt mellan en vakt och en gäst, så går det att lösa denna igenom att en annan vakt kliver in och tar över diskussionen. I 999 fall av 1000 så hjälper det "nya ansiktet" gästen att lugna ner sig och lyssna på vad som sägs. Konflikten löses på ett smidigt sätt utan att någon behöver eskalera situationen ytterligare.

Men ca en gång per år, så kommer det en gäst som får alla vakter att tappa fattningen. En gäst som lyckas medvetet eller omedvetet att provocera samtliga vakter på stället. Vakterna provoceras till en sådan nivå att "stubinen" blir obefintlig och allt som behövs för att situatione att spåra ur är en nysning.

Jag vet inte om detta är en medveten handling från gästen, eller om denne bara är för dum för att inse hur pass provcerande denne är. Att denne inte inser hur tunn isen är, hur nära bristningen det är.

Det normala förfarandet fungerar ju bara så långt, när alla vakter har försökt och nu är fly förbannade - vad ska man göra då? Att bara "slänga ut idioten" kommer inte fungera, då alla är så förbannade på gästen, att minsta motstånd kommer gladeligen tas emot och straffas. Så alla vakterna kämpar så hårt det bara går, för att förhindra att eskalera situationen till den punkt då vi blir tvunga att ta till våld. För skulle situatione spåra ur, så finns det ingen vakt på plats, som kan hålla huvudet kallt och säga till när det räcker.

Vi har alla våran gräns för hur mycket provokation vi tål, som vakt lär man sig snabbt att bygga på stubinen, att låta så mycket som möjligt att bara rinna av dig. Men det kommer en punkt till varje människa då stubinen har brunnit ur. Då skallen bara kokar och du ser bara rött och du är bara en nysning bort från att brista.

Och där stod vi i helgen, fem vakter, alla så rött och väntade bara på att idioten skulle försvinna. Ingen vill säga något mer, alla väntade bara på att någon skulle ta det första steget och sedan skulle allt bli bra igen.... I allafall var det vad alla tänkte. Idioten gav sig inte utan forsatte dennes monotona sång och pulsen höjdes bland vakterna.

Lyckligtvis, för alla inblandade, så kom det förbi en polispatrul som var ute och kollade läget. När dom såg oss fem frustande vakter, så insåg dom snabbt att något var fel. Att alla vakter stirrade på samma person, gjorde jobbet lätt för poliserna att gissa vem saken gällde. Den vakt som var "klarast" i skallen gav en kort version av situationen till poliserna och dessa försökte stilla att ta idioten åt sidan. När denna började sjunga samma monotona visa för poliserna, började ett leende spridas bland vakterna. Vi visste att problemet var inte vårat längre och idioten skulle snart få lära sig en läxa.

Idioten, som fortfarnde verkade helt oförstående till hela situationen, gjode i sitt enfald ett utfall mot ena polisen. Men innan handen han träffa polisen, så låg idioten på marken med 180kg polis på ryggen. Handfängslet flög på, så snabbt att vi inte hann uppfatta det. Ett ryck och idioten stod upp och leddes bort till polisbilen.

Den ena polismannen gick fram till oss, tog en titt och stannade innan han sa första ordet.

-"Jag tänkte fråga hur ni pallar med dessa idioter, men jag kan se att det var på håret i kväll att ni gjorde det."

Fem huvudnickningar och ett snett leende senare, så tackade vi poliserna för deras goda tajming och idioten kördes ocerenomiellt i väg till närmaste polisstation.

Jag skulle velat åka till polisstationen morgonen efter, för att få prata med idioten. För att kolla om det var spriten som gjorde detta eller om han bara var dum i huvudet. Kanske både och? Men jag prioriterade en god natts sömn, för att ladda upp batterierna inför nästa pass.

Om jag har en dålig dag och är mindre trevlig mot gästerna. Alltså inte ler, pratar minimalt och håller inte upp dörren osv, så kommer krogen kanske får 2-3 mail från "upprörda" gäster som klagar på den otrevliga vakten.

Om jag verkligen anstränger mig för att var så trevlig som möjligt, verkligen går in för att hälsa gäster välkommna, ler och håller alltid upp dörren, så får krogen 1 mail om den trevliga vakten... om ens det...

Samma sak gäller inlägg i bloggar, på alltomstockholm.se osv.

Detta trots att det passerar över 1200 pers förbi mig, i dörren, en vanlig helg... Så varför är det bara en två, tre personer som tar sig tiden att yttra sig... Att klaga eller berömma ?

Hur ska krögaren veta att det är bra vakter, barpersonal, garderobiärer osv ? Krögaren kan omöjligt ha örn-koll på vad alla gör hela tiden. Så det ligger på dig som gäst, att göra krögaren uppmärksam på hur personalen sköter sig.

Att det är fler som klagar, än berömmer, är väl ganska logiskt. Ett missnöje ger en ofta mer energi till att ta sig till att yttra sig i sakfrågan, men varför är det ändå så få som orkar? Om du går till samma krog hela tiden, vill du inte att den ska vara så bra som möjligt då?

Om du märker att den här DJ:n spelar alltid jättebra musik, väljer rätt låtar - berätta det för krögaren. Om fler hör av sig, så får krögaren det så mycket lättare att göra förbättringar.

Om alla gäster klagar på samma vakt, så kanske krögaren ska tänka om att ha kvar denne. Om alla berömmer samma vakt, så kanske krögaren ska försöka se till att den vakten jobbar mer.

Så nu när du ändå slösat bort några minuter med att läsa den här bloggen, ta dig då 5 till och recensera krogen du besökte i helgen.

Maila till krögaren, nästan alla krogar har en hemsida idag. Kanske finns en gästbok på den, då kan andra se vad du tycker.

Alltomstockholm.se har så du kan recensera nästan alla krogar i stockholm. Ta dig tiden och skriv ett par rader om vad som var bra och vad som var mindre bra.

Annars kommer det vara samma "skit" nästa helgen igen..... =)

Mitt konto skriker desperat efter mer pengar och det lutar mot nudlar mot slutet av veckan. Trots detta så festade dom gäster vi hade på fredagen, som om dom hade vunnit på lotto. Det var länge sedan vi nekade så mycket folk i dörren, pga fylla.

En del som kom var så fulla, redan vid 22-tiden i fredags, att jag tvivlar på att dom är nyktra än. Otroligt nog som accepterade så gott som alla vårat nej, utan större diskussion. Dessutom så hade vi inte ett enda tjafs inne i lokalen på hela kvällen.

Så det var verkligen med glada lätta steg som vi lämnade lokalen efter avslutat arbete. Otroligt förvånade över hur lätt arbetat det hade varit.

Lördagen fortsatte i samma stil, dock med skillnade att folk hade förfestat lite mindre. Humöret var på topp bland gästerna och det blev ganska snabbt full i lokalen. Detta trots att många betalade med kort och entrékassa tog lite längre tid än vanligt.

Det var faktiskt lite av en fröjd att jobba den här helgen. Många glada miner på dom som kom och dom som gick. Mest intressant var att många höll nykterheten på en acceptabel nivå inne i lokalen, kanske pga bristen på pengar.

Men det börjar märkas att sommaren är slut och hösten kommer närmare. Det glada, lite oskyldiga "ingen morgondag" sommarebeteendet är på väg bort, så det är med viss oro som jag nu inväntar det som komma skall. Jag hoppas bara att kommande helger är lika bra som denna *ta i trä*

Helgen började ganska bra i fredags, det var lite mindre publik än vanligt.. Men å andra sidan så var alla glada och kvällen fortlöpte helt utan incidenter. Det var inte ens en enda gäst som tittade för djupt i flaskan.

Men efter den lugna fredagen, så är det inte svårt att inse att lördagen inte skulle bli lika lugn. Det var kaos i entrén då alla verkligen kom samtidigt...Från helt lugnt till 250 pers som ville komma in samtidigt. Samtidigt så fick vi springa skytteltrafik inne i lokalen för att stoppa bråk, förhandla i tjafs och allmänt hålla stället städat.

Detta var verkligen ingen lätt uppgift i lördags, med en salig blandning människor där hälften inte verkade vara där för att ha kul - så var det stundtals reducerat till ett lätt organiserat kaos. Men vi lyckades till slut att få upp partystämningen till vad den ska vara och folk verkade ha roligt.

Men på det hela taget så vara det faktiskt en ganska intressant helg. Det jag gillar mest med det här jobbet är dom utmaningar man ställs inför. Till exempel hur man får ut en 42 årig 3 barns mamma ur lokalen utan att behöva använda våld. Men man kan ju inte återanvända samma argument för att få ut en 55 årig chef, från en stort svensk bolag. Där blir det en ny utmaning. Samma sak om det är en 25 årig kille som tror denne är jordens bästa fighter.

Att få ut dessa tre utan våld är en otroligt prestation, om man lyckas göra detta enbart genom att prata ut dom.... Om man ändå kunde få ut alla utan våld... Men i bland går det inte... I bland tror man att man är på god väg, men så ser personen dörren och då har man plötsligt man fått en armbåge i ansiktet och brottas för glatta livet.

Största nackdelen med det här jobbet, är den förändrade människosyn man får. Det blir inte en gång per vecka, som en person sviker och vidare sänker din syn på medmänniskor.

Det är ju en extrem miljö, som man jobbar i. Det tar verkligen på psyket att göra det här vecka ut och vecka in. När man väl är ledig och går ut på stan, så känner man ofta hur "vakten" fortfarande är vaken. Hur man fortfarande agerar som om man vore på jobbet, lägger märke till hur folk rör sig, hur  dom pratar, vad dom har i händerna. Man reagerar på hastiga rörelser och höga ljud. Nerverna är ofta på spänn.. Och när man väl kommer hem till hemmets trygga vrå, så känner man hur man äntligen kan slappna av.

 Särskilt nu när man sitter här på söndag kvällen efter en vanlig fullmånehelg, så känner man att det har tagit ett tag att verkligen slappna av.

Redan innan kvällen börjat, så kände vi på oss att något skulle gå galet. En koll i en kollegas almenacka visade att det var fullmåne helg. Ganska omgående så var rallyt i gång. Ett sällskap kommer som goda vänner, men blandningen mellan jobbarkompisar och deras vänner var ingen bra blandning. Tjafs utbröt redan efter 30 minuter och sedan blev det bara värre. Av dom 20 som först ingick i sällskapet, fick 8 lämna lokalen efter tillsägelse från oss vakter. Dom andra droppade av ganska snabbt, så det blev verkligen en kort kväll för dom.

Kvällen fortsatte i samma takt. 3 personer som samtliga blivit portade, av olika orsaker, "slog" sig samman och gjorde sitt bästa för att tjafsa med oss i dörren och försöka planka in. Jag måste ge grabbarna, att dom verkligen var ihärdiga och gjorde stundtals ett bra jobb i att ta sig in. Dom bytte tröjor, ändrade frisyrer och försökte allmänt maskera sig och sedan ta sig in.

Lördagen var ett kaos i sig. "Normala" kvällar som kommer folket "löpande" det är en jämn ström gäster hela kvällen, men inte på lördagen. Folk kom i gigantiska klungor, totalt kaos i 30-60 minuter... sen helt "dött" i 10-15 minuter och så var det hela kvällen tills vi stängde entrén. Så det blev en del upprörda känslor i kön, när det tog "för lång tid"...

Bland gästerna som kom in, så blev det en salig röra av av tjafs, "äkenskapsproblem" och bråk. Det var en så "hög" omsättning stundtals att vi fick aldrig fullt i lokalen. Men vi lyckades hålla det hela från att bli kaos.

Kvällens "höjdpunkt" var nog då en kille fick för sig att spöa på flickvännen, vi griper genast in och ska till och gripa honom. 2 "hjältar" ska då frita honom, eftersom han är oskyldig och vi är ordningsvakter.. Flickvännen blir då skogstokig och flyger på dom här killarna och täckte våra ryggar otroligt väl. Tillströmmande kollegor förstod först inte vad som hände, men vi förklarade snabbt och dom två hjältarna fick skammset lämna lokalen. Tjejen tackade oss för hjälpen och pojkvännen fick en "statlig" säng att sova på.

Artikeln i Unt: http://www2.unt.se/pages/1,1826,MC=77-AV_ID=943498,00.html?from=nyDygn

Många människor känner inte till vilka befogenheter en ordningsvakt faktiskt har, eller hur stentuff miljön de arbetar i har blivit. Det säger Göran Ahl, en veteran i branschen i Uppsala.

Varför är det så att vi har skapat oss detta hatade monster, detta monster som kallas för ordningsvakt?
Så gott som alla har en hemsk historia om hur en eller flera ordningsvakter har bettet sig, mot dom eller mot en bekant. Hemska historier som handlar om förnedring, fysiskt våld, frihetsberövanden, maktlöshet och ren misshandel. Ett monster som ofta beskrivs som ett testosteronstint muskelbygge, med lågt självförtroende och stora självhävdelse behov.

Vi har skapat detta monster, eftersom våra folkvalda politiker har bestämt att vi inte kan ta hand om oss själva när vi tar en öl på krogen, åker tunnelbana eller går runt i ett större köpcentrum. Vi har skapat  detta monster för att fylla ett upplevt behov, som egentligen borde lösas av polisen kan man tycka. I stället har vi valt detta monster för att lösa uppgiften, till detta ger vi monstret blott två veckors utbildning där denne får lära sig spelets regler och det våld denne får använda. Detta till skillnad från polisens två långa år av skolning.

Så varför har vi detta monster ute bland vanligt folk? Finns det verkligen ett behov av att ha detta monster springandes ute i det fria ?

Men är det verkligen sant, denna bild som massmedia så glatt har målat upp? Alla dessa historier "om det hände en kompis till mig" som så obehindrat sprids och späs på.
Är vi verkligen så dumma, är verkligen våra politiker så dumma att vi verkligen låter monster spring runt i det fria? Att låta monster helt obehindrat röja bland svenssons?!

Eller är det så att detta egentligen inte är ett monster, som springer runt omkring oss? Att det egentligen inte är en varg i fåra kläder, som försöker smälta in i omgivningen till dess att denne ska slå till?
Utan att det är en vakthund, som är så missförstådd att denne alltid möts med motstånd? Att detta är en vakthund vi behöver ibland oss, sida vid sida om vår polis. Att polisens resurser inte räcker till, så för att vi ska känna oss trygga så måste vi ha fler som övervaktar oss.

Så varför finns denna misstro då? Var kommer alla historier ifrån? Får vi verkligen alla fakta, i dom historier som cirkulerar? Är alla aktörerna verkligen säkra på allas roller och funktion, i dessa historier?

Hur många vet egentligen vad en ordningsvakt egentligen är ? Som vet vad en ordningsvakt egentligen får göra? Att ordningsvakt är polisen förlängda arm och på många sätt är polisen på plats - med samma befogenheter och skyldigheter.

När jag efter en helg på krogen, sätter mig på måndag morgon och läser diverse artiklar om hur personer beklagar sig i media om hur en ordningsvakt behandlat dom "illa". Så ställer jag mig alltid samma frågor.
Första frågan är alltid "Varför lyssnade dom inte bara på vakten och gick därifrån ?". Där efter läser jag alltid texten en gång till, oftast letandes efter detaljer som gör att jag kan skapa mig en bild över (baserat på min egna erfarenhet) vad som egentligen hände.
Det är inte en gång man kan läsa texter som "Jag höll mig fast i dörren och dom slog mig upprepade gånger över armen. Jag har anmält vakterna för misshandel. (Sedan lägger journalisten in en syrlig kommentar) Vakterna har "mot"-anmält XXX för våldsamt motstånd."
Om vakterna ber dig lämna lokalen och du håller dig kvar i dörren och vägrar gå, så gör du dig skyldig till våldsamt motstånd. Det är ingen "motanmälan" från vakterna, utan du hade blivit anmäld för detta oavsett.
"Våldsamt motstånd" är en så dålig term, det låter värre än vad det är. Men det innefattar allt motstånd du gör, förrutom "passivt motstånd" (Med passivt motstånd menas att du till 100% slappnar av i kroppen och inte rör en muskel.). Men så fort du börjar spjärna emot, tar tag och håller i något, försöker dra dig loss - så gör du de facto dig skyldig till "våldsamt motstånd".

Småbarns föräldrar kan till viss del, sätta sig in i vad detta innebär. Alla småbarnsföräldrar har varit med om att försöka få med sig ett barn som inte vill. Barnet vill inte till dagis på morgonen, skriker sparkar och vägrar släppa taget om något i hallen. Föreställ er nu att det inte är erat 4 åriga barn, utan en 36 årig man, 180cm lång och 85 kg tung.... Ingen lätt sak att få ut denne ur entren...

Andra frågan jag alltid ställer mig sen är "Varför lyssnade dom inte bara på vakten och gick därifrån?". Om nu vakten skulle vara en komplett idiot, vad ska det då tjäna till att ställa sig där och tjafsa med denne ?
Varför inte bara lyssna på vakten och gå därifrån? Varför försöka söka konflikt och sedan bli stående där som ett rådjur i strålkastar ljuset, när det till slut brister för vakten och denne fysiskt slänger ut dig ur lokalen?
Vad är det du har vunnit på detta, tycker du ? Har du fått en bekräftelse om att alla vakter är dumma i huvudet? Var det det du ville ha?
Fråga dig själv om du själv skulle ha klarat samma provokationer på din arbetsplats?

Två intressant mål har avgjorts denna vecka, där domen blev dagsböter i båda fallen.

Dels Anna Odells "konstkupp" (http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5719956.ab) där hon dömdes till 50 dagsböter á 50kr.

Sedan dömdes Magnus Hedman för dopingbrott idag (http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5723613.ab) till 30 dagsböter á 180kr

Det intressant här är att många tror att att Hedmans dom är hårdare då det totala boten blev 5400, mot Odells 2500. Men så är det inte. Det är antalet dagsböter som "mäter" hur pass allvarligt tingsrätten har bedömt brottet.

Sedan baseras själva boten (här 50kr mot 180kr) på din taxerade årsinkomst från föregående år. Så här har ju Odell fördel av hon är "student".

Så med andra ord så anses Odells "konstkupp" som allvarligare än Hedmans dopingbrott.... Inte lite heller...

Juli om prao som väktare

Hej,

Precis hemkommen från en middag med några vänner, så sitter jag och funderar på vilket sjukt jobb det är jag har...

Vi var en salig blandning människor vid middagen, där jag var den enda som jobbade på krogen eller som ordningsvakt. Efter att vi hade avnjutit den goda maten, så satt vi och samtalade när diskutionen kom inte på "morgonrutiner". Många pratade om hur dom gjorde sig redo för jobbet på morgonen, med allt det innebär. När frågan kom till mig, så var jag tvungen att välja mina ord väl. Dom visste alla vad jag jobbar med, men inga detaljer...

Så när jag började beskriva mina rutiner innan jag åker till jobbet, så blev det ganska tyst i rummet. Rutinen är följande:

1:på med arbetsbyxorna, en skön t-shirt.

2: På med skorna.

3: Ta på skyddsvästen

4: Hitta och ta på "verktygen", kolla att batongen är "hel" och inte har några repor eller grader. Kolla mina handfängsel, så dom funkar smidigt.

Därefter på med jackan och ge sig ut igenom dörren...

Visst låter det härligt... Skyddsväst till jobbet, "beväpnad" med batong... och det är bara är för att ta sig till jobbet...

Visst, jag skulle kunna byta om på jobbet, men det är inte en gång som man har kommit till jobbet och varit tvungen att "hugga in" direkt. Så det är oftast smidigast att komma till jobbet.

Men ändå, vilket sjukt jobb det är man har... Där man måste ha skyddsväst på sig....

Nej... nu är det dags att vila upp sig inför helgen...

Jag börjar verkligen bli trött på mentaliteten om att din yrkestitel skulle göra dig annorlunda.

Vad spelar det för roll att du är yrkeschaufför, om du är för full för att fatta hur man öppnar en bildörr?

Vad spelar det för roll att du är läkare, men är för full för att stå upp så du ramlar över den skaddade.

Jag bryr mig inte om du är någon chef på ett multinationellt bolag,  det gör inte att reglerna inte skulle gälla dig.

Det blir så tröttsamt att ha samma diskution kväll efter kväll.

Om man räknar på att på "min" krog, så nekar vi ca 100  pers varje helg pga berusning. 52 helger per år och sedan gånger antalet krogar i stockholm. Sedan kan man ta bort en del, eftersom det händer att det är samma person som nekas ofta (har problem med alkoholen). Så borde detta ju innebära att snart alla har fått en "utbildning" i hur man ska vara när man kommer till krogen.

Det funkar inte att sänka 2 vinare, efter att jobbet en hel vecka och inte käkat någon middag... Då kommer du bli nekad pga berusningen... Och det är sällan svårt att se symptomen.

Samma sak med det eviga ljugandet.

Gäst: Har bara druckit 2 öl i kväll..

Vakt: Om jag säger, att jag tror att det är 5 eller 6 öl?

Gäst: Ne... jag drack aldrig upp den femte ölen...

Det finns inte en enda vakt, som kommer tro dig om du säger "2 öl", efter att denne har frågat... Frågar vakten så finns det en orsak... Säger du på en gång: Drack 7st 33cl's öl på förfesten, så kommer nog vakten vara snällare... än om denne måste lirka ut det ur dig och du ljuger upprepat för vakten.

Tror aldrig att en enda gäst som jag frågat, har sagt sanningen från början.

Nej det är mycket så man börjar ledsna på, det är tur att jag har mina kollegor... som alltid kan få mig att skratta