Spanienbloggen

I början av oktober var jag i Sverige och blev då intervjuad av Victor Musa i  ”Hola Hola Amigos", ett svenskt program som sänds i Canal 7 och som är speciellt inriktad på en publik som är intresserad av den spansktalande världen.

Första intervjun som handlade om Spanien sändes den 14 oktober, andra intervjun som handlade om Kuba sändes den 28 oktober.

Nu ligger det ute på nätet, kolla i Canal 7:s programarkiv.

Svenska bokningstavor. Foto THOMAS GUSTAFSSON

En av de största, och definitivt den smutsigaste, kulturskillnaderna som finns mellan Spanien och Sverige är tvättstugan.

Den svenska tvättstugan är en unik institution med få eller inga motsvarigheter i världen. Alla svenska hyreshus och de flesta bostadsrättsföreningar har en tvättstuga. Tvättstugan är lika typiskt svensk som Systembolaget och Allemansrätten. I Spanien finns inte ens allmännyttiga hyreshus.

De flesta spanska hushåll har en egen tvättmaskin. Men fortfarande är det många som inte har någon maskin. När till exempel min spanska kompis Alberto skulle hyra ut sin lägenhet till ett ungt svenskt par för några år sedan sprack uthyrningen just för att han inte hade tillgång till en tvättstuga. Trots att han vid denna tid flyttat hemifrån sedan länge var det hans mamma som tvättade åt honom. Eller så sköljde han upp underkläderna i handfatet och lämnade in skjortorna till kemtvätten. I lägenheten hade han inte egen tvättmaskin, det var för dyrt. Det blev ingen uthyrning.

Det som får mig att tänka på olika sätt att hantera tvätten är Nordiska museets nya utställning om tvättstugan. I samband med utställningen ges också boken ”Tvättstugan: en svensk historia” ut,och i denna berättar etnologen Kristina Lund om den svenska tvättstugan som har sina rötter folkhemmet om ett rättvist och jämställt samhälle där alla skulle kunna tvätta med moderna maskiner och hålla sig rena. Tvättstugan skapades för att frigöra tid för kvinnorna. Med effektiva maskiner som tog hand om tvätten fick kvinnorna en möjlighet att gå ut i arbetslivet.

Trots att den svenska modellens kollektiva värderingar numera övergått till en hög grad individualism och oberoende finns ändå den gemensamma tvättstugan kvar som en kvarleva från en svunnen tid. I Spanien genomfördes däremot aldrig något folkhemsbygge decennierna efter andra världskrigets slut. I stället levde de gamla traditionerna vidare under hela Francotiden. Att sköta hemmet var kvinnans uppgift.

I dag när jämställdheten slagit igenom i Spanien sköter var och en sin tvätt hemma i egna lägenheten eller på tvättomater eller kemtvättar. Undersökningar visar dock att i de flesta familjer är det fortfarande kvinnan som sköter tvätten. Tvättmaskinen snurrar dagligen.
Mina spanska vänner som bor i Stockholm berättar fascinerat om hur mödosamt det var att lära sig acceptera alla de skrivna och oskrivna regler som finns runt den svenska tvättstugan. Gräl och gemenskap föds i tvättstugan, med arga lappar och gräl eller nya kärleksrelationer som de mest handfasta resultaten.

Här i Madrid saknar jag en tvättstuga vilket på flera sätt är jobbigt. Nina spanska vänner i Sverige har å sin sida till slut lärt sig och gillar det svenska tvättstuge systemet. Att tvätta har blivit effektivt. Med tre stora maskiner klarar de av två veckors tvätt på några timmar. Tid frigörs. De slipper ha en egen dyr tvättmaskin och de slipper torka tvätt i lägenheten. Men å andra sidan, berättar de, tvingades de ha mer underkläder nu när de bor i Sverige. Klädkontot blir dyrare med alla nya trosor som man måste köpa för att man missat en tvättid, berättar Ana med ett skratt.

I Spanien kunde de köra en maskin när de behövde, nu när de bor i Sverige tvingas de planera. För om det är något de har lärt sig i Sverige så är det att man absolut inte inkräktar på någon annans tid i tvättstugan. Det är nästan lika allvarligt som att lämna ludd kvar i torktumlaren.

Kolumnen är publicerad i novembernumret av tidningen Sydkusten.

Min soliga balkong i Madrid.

Hur är vädret? det är den ständiga frågan som man får från Sverige när man är utrikesbosatt. Vissa av dem som frågar tillhör självplågarnas skara och vill få bekräftat att deras förfäder valde fel del av världen för sin bosättning. Andra klarar inte av att få veta sanningen, att Sverige faktiskt ligger vid polcirkeln.

Jo, den spanska solen skiner, är svaret vanligtvis.

Hit till Madrid har hösten nu i alla fall kommit på alllvar, det var riktigt varmt fram till någon dag sedan men nu är det kallare tröjväder på kvällen. Men så länge det är strålande sol  med uteserveringar fullsatta mitt på dagenär jag nöjd. Vid Costa del sol är det fortfarande högsommar. Där klagar endel nu på att sommaren aldrig tar slut.

Kanske är det sista gången den kommer ut på papper, den digitala världen tar ju över allt fler områden. Men en riktig ordbok med sidor i papper slår fortfarande alla ordböcker på nätet.

Precis från tryckeriet finns nu Norstedts stora spanska ordbok som är en vidareutveckling av den tidigare ordboken som kom ut för tio år sedan. Ett oumbärligt verktyg för översättare men användbar också för alla som på något sätt arbetar med spanska och svenska.

Mängder med ord har förändrats och tillkommit. Totalt ryms nu 130.000 ord och fraser. Jag hoppas verkligen att detta projekt lönar sig för förlaget så vi får se en ny uppdaterad ordbok på pappeer om tio år igen. För språket utvecklas alltid, hela tiden.

Men nätet finns också förstås. Och om man ÄNDÅ vill använda nätet är det gratis att testa Norstedts digitala spansk-svenska ordbok fram till juni 2010 på denna länk.

Spanska är i dag det vanligaste främmande språket som studeras i skolorna efter engelska. Intresset för Spanien och den spansktalande världen växer. För mig som ägnat en stor del av mitt yrkesverksamma liv åt att rapportera från Spanien är denna utveckling välkommen.

Uppslutningen till helgens demonstrationer mot regeringens nya abortlagstiftning blev som väntat mycket stor. Kyrkan hade tillsammans med den konservativa falangen inom Partido Popular fått ihop drygt en miljon demonstranter som vandrade genom Madrid gator.

Jag har tidigare skrivit en stor kolumn på Spanienbloggen om den nya abortlagstiftningen, på denna länk finns texten för den som vill veta vad striden gäller.

Affischen till höger används av abortmotståndarna.

Den spanska premiärministern Zapatero är hårt pressad av lågkonjunkturen. Genom att fortsätta att driva en radikal social politik kan han behålla stödet från sina kärnvänjare. Det finns därför ingen möjlighet att han kommer att dra tillbaka den nya abortlagen som till sitt utformande påminner om den svenska.

Alla som gillar Spanien ska passa på att lyssna på programmet Ad Lib som sändes i P2 på nationaldagen den 12 oktober. Ligger på SR:s webb. Musik och gläde i form av tonala tapas, och dessutom en recension av min nya bok.

Den kungliga balkongen vid Plaza Colon i Madrid. Foto AP

Det var kunglig glans på firandet av Fiesta Nacional, eller Día de la Hispanidad som Spaniens nationaldag numera kallas, den 12 oktober. Traditionsenligt deltog den spanska kungafamiljen vid de högtidliga militärparaderna vid Plaza Colon i Madrid.

På podiet stod kronprins Felipe och hans fru Letizia, kung Juan Carlos och drottning Sofia och den äldsta prinsessan Elena. Yngsta prinsessan Cristina och hennes man handbollsspelaren Iñaki stod även denna gång över, de bor i Barcelona.

Regeringschefen Zapatero deltog också men tvingades höra på burop när han kom, hans popularitet är rejält försvagad på grund av den ekonomiska krisen.

Den 12 oktober är också det spanska skyddshelgonet Pilars helgondag. I Latinamerika firas 12 oktober som Día de la Hispanidad, spanskhetens dag eftersom det var då Columbus nådde Amerika. I USA firar man Columbusdagen.

I Baskien förekom en del firande i år men det finnsflera kommuner där man inte firar alls i dag. Regionalisterna vägrar att delta i den spanska dagen. Det är just för att möta dessa känslor man officiellet inte längre kallar den 12 oktober för Fiesta Nacional utan i stället använder beteckningen Día de la Hispanidad i Spanien. Den regionala nationalismen är sönderslitande. Speciellt tydligt blir detta en dag som denna.

Spanienbloggens redaktör har stått där och trängts i pressläktaren några gånger.  I dag hoppade jag över detta. Kom till Stockholm i går från Madrid och deltog därför vid spanska ambassadens firande. I Stockholm firades nationaldagen.

Stora delar av ledningen för Partido Popular har hamnat i en djup förtroendekris på grund av korruptionshärvan Gürtel som blir allt mer osannolik allteftersom nya detaljer avslöjas.

Regeringen Zapatero har också hamnat i en djup förtroendekris på grund av den ekonomiska krisen,och framför allt, att krisen förtegs så länge.

Det är mycket som händer dessa dagar i Madrid.

Efter några veckor i Sverige med bokmässa och annat, är det Madrid igen. Det är nu klimatskillnaden är som mest tydlig. I Sverige höstdepp, i Madrid skön sensommar.

Lisbeth Salander i Noomi Rapaces skepnad, vid biograf i Madrid. Foto: THOMAS GUSTAFSSON

Aldrig har en bokserie gjort en sådan succé i Spanien som Stieg Larssons Millennium. Flera miljoner böcker har sålts både av första och andra boken och den tredje är på väg mot samma försäljningssiffror. Böckerna toppar alla listor. För att inte tala om filmerna, som visas inför fullsatta biografsalonger.

Stieg Larssons berättelser om Lisbeth Salander har tagit Spanien med storm.

När Spaniens premiärminister José Luis Rodríguez Zapatero kom till Stockholm nyligen för överläggningar med Sveriges Fredrik Reinfeldt avslöjades att även Zapatero är besatt i Stieg Larssons Millenniumtrilogi.

När Sveriges EU-ordförandeskap avslutas vid nyår tar Spanien över ansvaret. Därför var det viktigt för de båda ländernas regeringschefer att komma överens om en gemensam handlingslinje. Det var anledningen till Zapateros besök.

Dagsschemat var pressat. Zapateros partikamrat Mona Sahlin fick åka ut till Arlanda för att hinna med ett kort möte. Den obligatoriska presskonferensen efter sammanträdet med Reinfeldt fick bara ta 45 minuter. Allt för att Zapatero också skulle hinna med en guidad tur på Södermalm och kvarteren där Lisbeth Salander rör sig i romanerna.

Att Zapatero är besatt av Stieg Larssons berättelse förvånar ingen som varit i Spanien den senaste tiden. Böckerna är kult och hajpade. Överallt debatteras boken och filmerna. Stieg Larsson hyllas och prisas. Den senaste spanska utmärkelsen som han har fått postumt är ett pris för kampen mot våldet mot kvinnor. Det togs emot av Larssons livskamrat Eva Gabrielsson i slutet av september och överlämnades av justitieministern och jämställdhetsministern.

Varför slår Stieg Larsson så stort i just Spanien? Även i Latinamerika och i länder som Frankrike och Italien är böckerna stora, men i inget annat land har de påverkat alla delar av samhället på samma sätt som i Spanien. Kan det vara så att spanjorerna och framför allt spanjorskorna gillar att läsa om en tuff tjej som slår tillbaka mot mäns våld mot kvinnor? Eller är det den exotiska bilden av Sverige?

När jag träffade trilogins svenska översättare Martin Lexell senast var han inne på den första förklaringen. Även Stieg Larssons bästa vän Kurdo Baksi funderade också i de banorna. Men ingen kan naturligtvis säga säkert.

Det vi vet är att behovet av att veta mer om Stieg Larsson är långt ifrån tillfredsställt i Spanien. Det finns mängder med spanska bloggar och sällskap som inte gör annat än att diskutera boken. Myten runt Larsson växer. Alla som vet något intervjuas. Och snart kommer Kurdo Baksis bok om Stieg Larsson som kan skingra en del av mysteriet om vem Larsson var.

Stieg Larsson var alltid en bra källa att vända sig av då jag skrev nyhetsartiklar om nynazism och rasism i början av 1990-talet då jag var nyhetsreporter i Stockholm på Aftonbladet.

I början av 1990-talet var det lågkonjunktur i Europa. Arbetslösheten växte. Främlingsfientligheten övergick i rasism och nazistiska grupper mobiliserade sig. Över hela Sverige brann flyktingförläggningar. Lasermannen spred skräck bland invandrare. Ny demokrati hade stort genomslag i politiken.

Stieg Larsson fanns på Expo och hade värdefull information till journalister han litade på. Under dessa år arbetade Larsson intensivt mot främlingsfientlighet, förtryck och rasism. Han levde under hot från nazister.

Nu är det lågkonjunktur igen. Arbetslösheten och främlingsfientligheten växer i Europa. I Sverige vinner Sverigedemokraterna allt större genomslag. Stieg Larsson dog alldeles för tidigt.

Denna kolumn har publicerats i tidningen Sydkustens oktobernummer.