Skånesportbloggen

Idag blev det officiellt klart att Sebastian Seifert återvänder till Ystad IF efter en vända i IFK Ystad respektive Kolding i Danmark. En mittnia med stora spelkvaliteter vilket bland annat hans 98 A-landskamper är ett talande bevis för.

Niclas Ekberg är trots att han spelade i ett bottenlag i elitserien föregående säsong redan bofast i A-landslaget. Minns bland annat hans 12 mål i EM-kvalmatchen mot Turkiet. Pricksäker högersexa som också är väldigt pålitlig från sexmeterslinjen. Ett delikat problem för Torben Winther att välja förste straffskytt till kommande säsong då Pierre Hammarstrand också haft en grym statistik från årets säsong.

Leo Larsson är det tredje nyförvärvet. En juniorlandslagsman som likt Ekberg också kommer från grannklubben IFK. Han kommer att ersätta David Andersson mellan stolparna. Inte för att David har varit dåligt på något sätt men Leo kan nog anses ha en större talang och ha en bättre utvecklingskurva. Förhoppningsvis kan han visa det redan kommande säsong och på allvar utmana Linus Bolin som förstemålis.

Bäst av allt med nyförvärven är nog ändå att att alla är Ystadpågar vilket gör att Ystad IF även fortsättningsvis kommer att ha en väldigt stark lokal förankring.

Nu ser det riktigt bra ut inför nästa säsong. Kanske kan till och med succeåret 1992 upprepas det vill säga året när Ystad IF senast tog guld!

Sebastian Seifert landslagsman och Ystadpåg:
http://www.yif.se/shownews.asp?nummer=3773
http://www.ystadsallehanda.se/article/20090429/SPORT/481103024/1365/&/Sugen-Seifert-klar-for-Ystads-
 
Niclas Ekberg, landslagsman och Ystadpåg:
http://www.yif.se/shownews.asp?nummer=3785
 
Leo Larsson, juniorlandslagsman och Ystadpåg:
http://www.yif.se/arkivnyheter.asp?nummer=3663

Premiärmatchen på nya stadion var i stora delar ett mäktigt skådespel. Alltifrån de tidigare storspelarna som presenterades före matchen med Bosse Larsson som grädde på moset till själva matchen. Första halvlek var det hyfsat spel men lite för krampaktigt och samtliga avslut var väldigt tama. Andra halvlek desto bättre. Efter hyfsat jämnt spel första kvarten tog MFF över mer och mer och efter en hörna av Jeffrey Aubynn studsade bollen ut till Labinot Harbuzi som smällde på för kung och fosterland. Ett hårt, pressat skott senare var han den nya stadions första målskytt.

1-0 målet:
http://www.youtube.com/watch?v=MriBkLllZi4&feature=channel_page

Efter detta var det spel mot ett mål - Örgrytes. Durmaz hade stor show på sin vänsterkant och den tunna rögade grymt effektiv i sina avslut. Agon Mehmeti lyckades på endast tio minuter sätta dit både 2-0 och 3-0. MFFs nya supersub...om inte Rolle slänger in honom i startelvan efter sitt fenomenala inhopp.

Stort tryck på läktaren före, under och långt efter matchens slut. Gåshuden visade sig vid flera tillfällen. Just nu känns det väldigt bra att ha köpt årskort och ha säkrat sin plats på stadion i samtliga kommande 14 hemmamatcher den här säsongen :-)

Idag trillade årskortet till MFFs hemmamatcher 2009 ner i brevlådan. Ett vårtecken så gott som något :-)

Ser fram emot många spännande, välspelade och förhoppningsvis vinstrika matcher under året som kommer. Varför inte redan på annandagen då ÖIS kommer på besök i den länge efterlängtade stadionpremiären?

MIF-Leksand; invigningsmatch i Malmö Arena och fullsatt sedan länge. 13500 åskådare innebar samtidigt den högsta publiksiffran i svensk hockey i år och bara det är riktigt coolt med tanke på att det trots allt inte är elitserien vi pratar om.

Slutresultatet 2-1 innebar samtidigt tre sköna pinnar och att det börjar bli riktigt tätt uppe i den allsvenska toppen.

Mot Elitserien!

Hedrande tifo till mannen bakom bygget!

"Vi har rätt bra koll på MFFs försvar." utbrast Hammarbys tränare Tony Gustavsson före matchen. Han hade helt rätt eftersom hans Bajen satte tre bollar i nätmaskorna bakom Jonas Sandqvist. Vad han glömde att nämna är att MFF har rätt bra koll på Bajens försvar också. Dubbelt så bra rättare sagt då hela sex bollar passerade in i Hammarbymålet. MFF lyckades alltså göra sex mål i en av de svåraste matcherna i allsvenskan, den på Söderstadion, imponerande!

Storspel av Toivonen, stabilt spel av stridstanken Ofere, tre mål av Aubynn på sin forna klubb, stabila inlägg av Vincents, målnick med militär ackuratess av Åhman Persson och inte minst pigga inhopp av Jocke och Touma på kanterna.

Nämnas bör också att målskillnaden efter de tre matcherna lagen emellan den här säsongen är 10-10. Det är alltså två offensiva lag med sprudlande anfallsglädje men som också har svängdörrar i försvaret. Tränarna är kanske inte så imponerade men det är kul för publiken i alla fall.

Nu har MFF chansen på en slutlig femteplats. Vem hade trott det för en dryg månad sedan? Får hoppas att detta är morot nog mot ett vilt kämpande GIF Sundsvall som kommer på besök i i sista matchen för säsongen. I så fall bästa placeringen för MFF sedan generalens avskedsår i klubben.

Hur det känns som anfallare mot Hammarbys eller MFFs försvar.

I lördags släpptes de 13000 biljetterna till Malmö Arenas premiärmatch, den mellan MIF och Leksand. Alla biljetterna såldes slut på en kvart vilket låter smått otroligt.

Kul i alla fall att det är rejält drag kring Malmöhockeyn igen. Tyvärr var jag inte snabb nog själv så det får bli till att se matchen framför TV4 Sport.

Är dock sugen värre så det lär inte dröja många matcher innan man väl sitter där själv :-)

 
Skånes hockeytempel ska snart invigas!

Sista matchen i Malmö Isstadion kan ha spelats idag. MIF-Troja 3-2. Då kan det vara på sin plats att ta fram några minnesvärda matcher som man har sett på plats i denna numera långt ifrån moderna hockeyarena.

Börjar med en förlustmatch från 94. Modo på besök. MIF trummar på som vanligt och sätter dit sex puckar. Problemet är bara att Modo har en ruggigt formtoppad förstakedja med Foppa Forsberg som gör fyra mål och Markus Näslund som gör tre mål. 6-9 blev det till slut och man visste att de två snart var förlorade för elitserien. Fast först skulle de förlora en tuff finalserie över fem matcher mot Malmö :-)

MIF-Frölunda från 94. Inget snack om vart segern ska gå. MIF sätter dit några puckar med jämna mellanrum medan Frölunda inte kommer någonstans. I slutet av matchen när det står 5-0 kommer en Frölundaspelare helt fri med Pekka. Pekka som är uttråkad efter att knappt ha haft något att göra under matchen slänger sig nonchalant ut långt utanför målet för att stöta bort pucken men missar grovt. Frölundaspelaren har efter detta helt öppet mål att bara lägga in pucken men lyckas på något magiskt sätt ändå att missa. Stort jubel bland publiken då Pekka oförtjänt fick hålla nollan i en lättsam 5-0 seger.

MIF-Brynäs från 93. Semifinalmatch #2 efter att MIF förlorat första matchen stort. Stor oro att det skulle avgöras i två raka och matchen visade sig också bil ruggigt jämn. 2-2 innebar sudden death där MIF till slut lyckas avgöra och få till en avgörande match. Spänning i kubik!

MIF-Rögle från 94. På den tiden stod klackarna på samma kortsida med bara ett nät emellan. Dock var det inte så många som stod precis vid nätet. Konstigt tyckte jag och mina polare och gick och ställde oss där. Några minuter senare förstod vi varför när någon i Rögleklacken kastade en full läskburk mot oss så vi fick läsk över våra kläder. Extra skönt då att MIF till slut vann matchen ganska klart.

MIF-Brynäs från 93-94 någon gång. Toppmöte och en riktigt bra match från båda lagen. Svängigt fram och tillbaka, precis i slutet av matchen står det 4-4 när Ricard Persson får en passning vid offensiva blå. Han laddar bössan och får på ett perfekt slagskott som går stolpe in samtidigt som klockan tickar över till 19.57.

MIF-Wayne Gretzky Allstars. Ett hopplock av världens bästa hockeyspelare med The Great One i spetsen fanns alltså på andra sidan. Mark Messier, Brett Hull, Marty McSorley, Al McInnis, Paul Coffey, Rob Blake, Grant Fuhr, Kirk Muller, Sergei Fedorov, Steve Yzerman, Steve Larmer, Rick Tocchet, Tony Granato. Får nästan en tår i ögat när jag tänker på att jag sett alla dessa legender spela hockey live. Matchen höll hög klass även om tuffa tacklingar lös med sin frånvaro. Många mål blev det och vid full tid stod det 5-5 efter storspel av bland andra Mats Näslund som också gjort två mål . Förlängning följde och där var MIF det starkare laget. 6-5 och MIF hade alltså slagit ett världslag må så vara inte i ett prestigefyllt Stanley Cup slutspel eller liknande men med tanke på alla vinnarskallarna i det laget så är det ganska säkert att de inte lagt sig frivilligt.

MIF-Modo, avgörande SM-finalen i bäst av fem, 1994. MIF hade legat under med 0-2 i matcher men kommit tillbaka och kvitterat. Matchen var jämn med ett knappt övertag för MIF. När 3-1 pucken satt i maskorna var saken nästan klar och när slutsignalen gick hann Foppa knappt bryta sönder sin klubba förrän jag tillsammans med hundratals andra redan var ute på isen. SM-Guld SM-Guld SM-Guld!!!

Lördag eftermiddag och vad kan då vara bättre än ett högklassigt derby och tillika toppmatch i elitserien. LUGI hade bussat sin handbollstrupp de sex korta milen till korsvirkesstaden fast beslutna att visa att storförlusten mot Hammarby senast var ett olycksfall i arbetet. YIF och andra sidan var lika beslutna att visa att den försmädliga uddamålsförlusten mot Alingsås senast inte skulle följas upp av en ny nollpoängare.

På pappret såg det inte så bra ut för Ystad innan matchen. Både Magnus Lindén och Kaupo Palmar fanns på skadelistan och detta samtidigt som Kim Ekdal du Rietz i LUGI åter var i spelbart skick. 

Farhågorna för den månghövdade Ystadpubliken kom dock snabbt på skam. YIF gick snabbt upp i en ledning med ett par tre bollar. Anfallsspelet var bra men framförallt visade YIF i försvarsspelet att lundensarna inte skulle få en millimeter gratis. LUGI hade inte många motvapen utan försökte hela tiden med en dåres enivshet att frispela sin nyblivne landslagsuttagne vänsternia.

Rullning av bollen ett par gånger fram och tillbaka, andra eller tredje gången tillbaka kom nummer 6 i LUGI (Kim Ekdal) i fart, fick bollen, ett par tre steg framåt, upphopp för att avlossa sitt mäktiga skott men alla gånger slutade det med att han körde fast i ett kompakt hemmaförsvar med storspelande Sebastian Geissler över sig.

De gånger när LUGI försökte med andra alternativ stod David Andersson, YIFs målvakt i vägen. Har sett honom ett antal gånger men aldrig så här bra. Han har haft en väldigt bra utvecklingskurva sedan han blev förstemålis. Den här matchen hade till och med Berlinmuren blivit grön av avund av hur lite han släppte igenom.

14-8 i paus var riktigt bra men vis av tidigare erfarenheter vet man hur snabbt det kan svänga i den här spännande sporten som heter handboll. I backspegeln var det dock ingen större fara utan Ystad håll hela tiden sitt försprång genom hela matchen.

28-21 och de närmare 1700 i publiken klappade handfast under de sista minuterna av matchen. Den här dagen var Ystad IF bäst i Skåne men många derbyn återstår ännu den här säsongen. Redan 9 november väntar nästa match som inte får missas - den mot lokalkonkurrenterna IFK Ystad!

Idag blev det klart att Sverige arrangerar handbolls-VM 2011. I tuff konkurrens med starka handbollsländer som Danmark, Spanien och Ungern valdes Sverige, till råga på allt redan i första omgången.

En stor del i detta var säkert de nya fina arenorna som byggs. Mestadels såklart Hyllie Arena som också kommer att stå värd för finalen men för oss som bor i Lund blir det handboll på ännu närmare håll, det vill säga i Lunds nybyggda arena. Sedan har vi såklart också Helsingborg som spelort inte många mil bort alls.

Kommer bli riktigt kul med ett sådant högklassigt mästerskap på hemmaplan!

Handbollen kommer hem!

Den som vill se mål får gå på hockey sade en gång den svenske förbundskaptenen Lars Laban Arnesson. Han skulle vara nöjd efter dagens match mellan Mora och MIF. Bra spel, målchanser på båda hållen men två toppmålvakter som höll rent på varsitt håll och 0-0 efter både full tid och förlängning.

På straffarna var sedan MIF det starkare laget efter mål av Höglund och Söderberg medan Karlsson i målet fortsatte att storspela.

2-0, två välbehövliga poäng en skjuts uppåt i tabellen, gött!

Nöjd med dagens match!

0-8 på de tre senaste matcherna...ajajaj! Nu krävs skärpning om inte nedflyttningsstrecken ska närma sig på allvar.

"Vad är det som närmar sig med stormfart därifrån?"
"Det är nog Superettantåget som MFF ska med!"
"Hahahahahahaha!"

Visst är Kina fantastiskt?

 *Byggarna som kämpat med att bygga upp den fina stadion Fågelboet sparkades ut ur staden under OS. Ersättning under den tiden => 0kr.

*Två 70-åriga tanter fick ett års fängelse/omutbildningsperiod för att de demonstrerat mot regimen.

*De 36 personerna som skulle vara från Kinas alla olika minoriteter och som höll den kinesiska flaggan under invigningen visade sig alla vara (från den härskande majoritetsklassen) han-kineser

*Tai-Chi dansarna som var med på invigningen var inlåsta under hela året innan OS började för att träna upp sig till perfektion. Förhållandena var miserabla och ersättningen såklart noll och inget.

*Flickan som sjöng vackert ansågs inte vacker nog och istället kallades en "sötare" tjej in för att mima.

*En kinesisk tyngdlyfterska fick inte reda på att hennes mor var allvarligt sjuk och senare dog två månader innan OS. Det kunde tydligen störa henns uppladdning mot OS-guld. Guldet fick hon men hon fick aldrig ta farväl eller gå på sin mors begravning.

*Sist men inte minst, demonstrationerna i Tibet innan OS som brutalt slogs ner.

 Hurra, vem känner för att åka till Kina och gynna det landet?!


För ful för att visas upp i Kina!     Kinas egen Milli Vanilli!

Igår var det dags för finalspel i Båstad och till hemmapublikens stora jubel blev det vinst för Söderling/Björkman. Den sjunde och sista titeln i Båstad för Björkman och den första för Söderling. Kul att ha varit på plats under en stor spelares sista framträdande i Båstad på elitnivå.

Blivande OS-medaljörer?


Björkman på väg mot sin sjunde och sista Båstadtitel!


Taktiksnack mellan bollarna!


Segerjubel för Björkman och Söderling!

Singelfinalen började i stor stil och bjöd på riktigt bra tennis fram till 3-3 i första set då Berdych fick en knäskada som satte ner hans rörelseförmåga betydligt. Synd för honom och publiken då det annars kunde blivit en riktigt spännande match.


Berdych i servartagen!


Skadan som satte stopp för en spännande final!


Kramkalas!