Filmbloggen

Efter att den här bloggen dömdes till döden har ett smickrande antal kommentarer mynnat ut i frågan om vad jag ska göra nu.
Ett svepande svar skulle kunna se ut så här: Mindre.
Men det betyder inte att jag tänker sluta skriva.

I höst medverkar jag i antologin Pittstim (Wahlström & Widstrand) med en 14500 tecken lång berättelse om kärlek, skam och skogsporr. Förläggaren rodnade, men hade inga som helst invändningar mot titeln. Porrkoma.

Och om två veckor (28 maj) skriver jag en helt vanlig och varsamt filmsanerad krönika i Punkt SE. Som en alldeles riktig krönikör. Den 11 juni gör jag det igen. Sen får vi se...

You stay classy, Sweden. I'm Andrev Bergström?


UPDATE 19 MAJ: Nej, inga krönikor. Punkt SE lades nyss ner.

Innan jag släpar ut Filmbloggen på gårdsplanen och skjuter henne måste jag tacka för allt fint ni skrev i kommentarsfältet efter sista krönikan. Och belöna uppvaktningen med det i särklass mest efterfrågade inlägget i den här bloggens historia.
Så här är den. Min lista. Mitt eget motorvägsmanifest. De 100 bästa filmerna jag sett.

1) LA CITÉ DES ENFANTS PERDUS
Marc Caro/Jean-Pierre Jeunet, 1995. Imdb. Köp.
2) THE MATRIX
Andy Wachowski/Larry Wachowski, 1999. Imdb. Köp.
3) OFFICE SPACE
Mike Judge, 1999. Imdb. Köp.
4) SE7EN
David Fincher, 1995. Imdb. Köp.
5) ANCHORMAN
Adam McKay, 1995. Imdb. Köp.
6) 28 DAYS LATER
Danny Boyle, 2002. Imdb. Köp.
7) THE ASSASSINATION OF JESSE JAMES...
Andrew Dominik, 2007. Imdb. Köp.
8) MINORITY REPORT
Steven Spielberg, 2002. Imdb. Köp.
9) CLOSER
Mike Nichols, 2004. Imdb. Köp.
10) FINDING NEMO
Andrew Stanton, 2003. Imdb. Köp.

11) Magnolia (1999)
12) Three kings (1999)
13) Jacob's ladder (1990)
14) Spider-Man (2002)
15) Man on fire (2004)
16) The Prestige (2006)
17) The Bourne ultimatum (2007)
18) Swingers (1996)
19) City of god (2002)
20) The Silence of the lambs (1991)

21) Happiness (1998)
22) Apocalypto (2006)
23) Dawn of the dead (2004)
24) Fucking Åmål (1998)
25) Reservoir dogs (1992)
26) The Hudsucker Proxy (1994)
27) Aliens (1986)
28) Indiana Jones and the last crusade (1989)
29) Day of the dead (1985)
30) Le Fabuleux destin d'Amélie Poulain (2001)

31) Die hard (1988)
32) Fight club (1999)
33) War of the worlds (2005)
34) No country for old men (2007)
35) Forrest Gump (2007)
36) The Big Lebowski (1998)
37) Saving Private Ryan (1998)
38) Iron man (2008)
39) Gladiator (2000)
40) This is England (2006)

41) Constantine (2005)
42) Lost in translation (2003)
43) The Godfather: Part II (1974)
44) Meet the parents (2000)
45) Planet of the apes (1968)
46) The Sixth sense (1999)
47) Serenity (2005)
48) Stranger than fiction (2006)
49) The Descent (2005)
50) There will be blood (2007)

51) Knocked up (2007)
52) The life aquatic with Steve Zissou (2004)
53) Alien (1979)
54) True Romance (1993)
55) Spider-Man 3 (2007)
56) American beauty (1999)
57) Braveheart (1995)
58) The lord of the rings: The return of the king (2003)
59) Me and you and everyone we know (2006)
60) Pulp fiction (1994)

61) Memento (2000)
62) Pan's labyrinth (2006)
63) Hellboy (2004)
64) Sin city (2005)
65) Deja vu (2006)
66) Full metal jacket (1987)
67) Terminator 2: Judgment day (1991)
68) Fargo (1996)
69) Superbad (2007)
70) Deliverance (1972)

71) American gangster (2007)
72) Indiana Jones and the Raiders of the lost ark (1981)
73) Mission impossible III (2006)
74) Billy Elliot (2000)
75) Mitt liv som hund (1985)
76) Transformers (2007)
77) King Kong (2007)
78) Scarface (1983)
79) The Shawshank redemption (1994)
80) Mad Max beyond Thunderdome (1985)

81) Charlie Wilson's war (2007)
82) Kill Bill 2 (2004)
83) Goodfellas (1990)
84) Cloverfield (2008)
85) Southern comfort (1981)
86) Juno (2007)
87) Pirates of the Carribean 2: Dead man's chest (2006)
88) Madagascar (2005)
89) Chronicles of Riddick (2004)
90) Batman begins (2005)

91) 21 grams (2003)
92) Mullholland Dr. (2001)
93) Kiss kiss bang bang (2005)
94) Zoolander (2001)
95) Snatch (2000)
96) The Others (2001)
97) 2 days in Paris (2007)
98) Twelve monkeys (1995)
99) Trainspotting (1996)
100) Black hawk down (2001)

När du läser det här har jag redan skrivit min sista krönika om film.
Om fyrtio sekunder kommer du undra om jag inte kunde ha gjort det bättre.
Jag har aldrig varit bra på avsked. Vill inte göra slut. Hittar sällan orden som klär skälen och fyller ut hålen.
De sista.
Men jag minns ett avsked, vackrare än alla andra avsked.
Åttiotalet var döende och jag var för ung, men inte för ung för att förstå. Hur ont det gjorde bakom Conan barbarens vänstra bröstmuskel när Valeria dog i hans väldiga armar. Thulsa Dooms giftpil hade punkterat en ursinnig kärlekshistoria och nu sipprade 1900-talets största replik ut över chipsskålarna i kusinernas tv-rum.
Kiss me. Let me breathe my last breath into your mouth.
När jag ser filmen 21 år senare fnyser jag åt Schwarzeneggers tafatta kyss, underspelad och ovärdig, men hennes ord nafsar mig i öronen.
Så ska ett avsked låta.
En begäran och ett avtryck.
Jag vill också.
Kanske om jag gav dig några ovanligt feta versaler, rikligt med trycksvärta, ETT FARVÄL ATT GNUGGA FINGERTOPPEN MOT.
Så kunde jag bo på din tumme resten av dagen.


(Krönika publicerad i Punkt SE fredagen 25 april 2008. Den sista. Någonsin. Notera att tumtricket bara fungerar analogt.)

STREET KINGS (bio)
Hårdkokt actionthriller med snygga eldstrider och ett helt knippe dugliga men slarvigt lotsade skådespelare. Regissören David Ayer var inblandad i utmärkt febriga Training day (2001) och försöker hitta samma gatsmarta ton här. Han lyckas inte riktigt, men det här är ändå mitt förstaval denna svaga biofredag.



CONAN – BARBAREN: Special edition (dvd)
Att inte äga jubileumsutgåvan av Schwarzeneggers episka genombrott måste betraktas som ett svek mot din inre lajvare. Mustig, vemodig och grym saga med osunda hjältar, fräna banditer och alldeles ohyggligt vacker musik. Värderingar och effekter känns stundtals hopplöst daterade, men stämningen äter dig levande.

FJÄRILEN I GLASKUPAN (dvd)
Bota din egen gnagande känsla av vardagsvanmakt med filmen som baseras på Jean-Dominique Baubys självbiografi. Han blinkade fram sin berättelse med vänster öga efter att resten av kroppen totalförlamats i ett slaganfall. (Jag har inte sett filmen och kan således inte dela ut några luggar, men människor jag litar på bedyrar dugligheten.)

Bilden: Keanu Reeves i Street kings.

I fredags pillade DC Direct bort hemligstämpeln på några alldeles särskilt spännande kartonger och visade upp de första actiondockorna från Zack Snyders filmatisering av Watchmen (mars 2009). Nite Owl och Rorschach stal mest uppmärksamhet, men jag vill att ni riktar blicken mot vinylflickan till höger, Silk Spectre. I filmen spelas hon av Malin Åkerman, vilket betyder att Malin blir den första svenska kvinnan någonsin att säljas som actiondocka. Tror jag...
Du som absolut vill ha en 15 centimeter hög Malin i bokhyllan måste dessvärre tygla ivern i nio månader, Watchmendockorna släpps inte förrän januari 2009.

I morse sipprade ett nytt klipp med den bedårande lilla städroboten ut på nätet. Klicka här och förbanna evigheten som ligger och skvalpar mellan den här vårdagen och filmens premiär.

Att flyga är att vara döende,
varje luftgrop ett förlorat slag,
landningen ett sannolikt mirakel.
…skriver jag på spypåsen och lägger tillbaka den i stolsfickan.
Nattflygningar väcker poeten i mig. Lika rädd som jag, men inte alls lika trött.
Det är egentligen bara här, tiotusen meter över ett svart hav, som han får luft.
Omgiven av hundratals slumrande främlingar, blottade strupar och skeva grimaser. Vemodet är som kattmynta för honom, kabinen en bevingad kuvös med läslampa.
Poeten vägrar sova och jag tänker inte tvinga honom. Om jag ska dö i natt vill jag hålla ögonen öppna. Vaka vid min egen sida.
Så vi kommer överens om att se filmen som hänger i taket. Den är helt oduglig, men här uppe får kraven aldrig fäste.
Hörlurarna nyper som krabbor i öronen, Freddie Highmore är föräldralös och Keri Russell är barnlös, Robin Williams är elak men ingen säger fuck.
Poeten gråter oavbrutet. I två timmar. Jag skäms för honom.
Den drypande slutscenen äter oss levande och jag måste slita av mig lurarna för att rädda oss från drunkningsdöden.
Med lurarna i knät hör jag någon snyta sig i öronvrån.
Vänder mig om och möter en svullen blick i mörkret. Två rader bort. Ett generat leende.
Snor i en gråsprängd mustasch.
Är du också vaken?


(Krönika publicerad i Punkt SE fredagen 18 april 2008)

FUNNY GAMES (bio)
Hälsovådligt spännande thrillerexperiment där regissören Michael Haneke gör allt för att jävlas med dig och dina förväntningar. Och han lyckas. Igen. Skräcken är ljudburen, kameran riktas sällan mot våldet och allt som planteras rycks upp med rötterna. Du kommer känna dig hånad och besviken innan bitarna faller på plats – dagen efter. Om någon hävdar att du måste börja med Hanekes tyskspråkiga originalversion från 1997 behöver du inte bry dig, filmens poäng blir tyngre med Hollywoodstjärnor framför kameran.



AMERICAN GANGSTER (dvd)
Verklighetsbaserad och snygg mastodontthriller i 1970-talsmiljö, med två begåvade ponduspaket i huvudrollerna. Denzel Washington är springpojken från undre världen som bygger sitt eget drogimperium, Russel Crowe är den hopplöst hederliga polismannen som får vittring. Ridley Scotts bästa film sedan ”Gladiator”.



BEOWULF (dvd)
Ful men oväntat brutal saga som jag vägrade se tills jag såg den. Kungar, krigare, demoner, girighet och uppfriskande köttstyckarvåld. En överraskningsfest för din inre lajvare.

Bilden: Michael Pitt leker med Naomi Watts och Tim Roths enda son i Funny Games.

Igår visades Indiana Jones & The Kingdom of the Crystal Skull (22 maj) för första gången i en våldsamt hemlig salong på andra sidan havet. Publiken bestod av andfådda finansiärer och bakbundna försökskaniner och en enda döende hemlighet sipprade ut ur mörkret: att filmen är drygt 2 timmar och 20 minuter lång. En bra längd.

Om otåligheten känns livshotande kan du sysselsätta pekfingret med att beställa hem den här Indiana Jones-dockan från Sideshow collectibles. Den kostar 90 dollar. Oxpiskan, hatten och den bedårande lilla axelremsväskan ingår.

I natt blev jag våldtagen av Eniro-vättar.
De var överallt och de rev mig. Kåta och fnittriga. Slarvigt animerade.
I morse duschade jag extra länge.

En del scener klipps bort för att de inte duger, andra för de är så bra att skådespelarna bryter ihop. Håll ett öga på den manliga sjuksköterskan i bakgrunden i det här avlivade klippet från en av fjolårets bästa filmer, Judd Apatows befruktningskomedi Knocked up.

<a href="http://www.funnyordie.com/videos/c02c235fdf">KNOCKED UP - Kuni Gone Wild outtake</a> on <a href="http://www.funnyordie.com">FunnyOrDie.com</a>

Jag är tillbaka från semestern. Och för att mildra paniken som uppstod i kölvattnet av mitt försvinnande får ni hela sex filmtips förankrade i de senaste veckornas premiärflora.



MORDET PÅ JESSE JAMES AV YNKRYGGEN ROBERT FORD (dvd)
Vansinnigt vackert foto, strypande tät stämning och musik som piskar upp den nyttiga sortens vemod utan att göra sig till. Brad Pitt och Casey Affleck (Bens begåvade lillebror) spelar hatten av den gamla skolans westernhjältar. En av de bästa filmer som spelats in sedan konstformens födelse 1895.



MIN BRORS FLICKVÄN (bio)
En moralvadderad och helt ofarlig liten feel-good-film om kärlek, falskt marknadsförd som galen komedi. Steve Carell trånar efter Juliette Binoche medan hans behagligt bullriga familj löper lätt amok.



THINGS WE LOST IN THE FIRE (bio)
En ovanligt duglig familjefar (David Duchovny) dödas och hans fru (Halle Berry) ärver engagemanget för hans barndomsvän Jerry (Benicio Del Toro), en eländig men godhjärtad heroinist. Tålamodsprövande men rörande och välspelat drama om död, sorg och stryktålig vänskap.



WAITRESS (dvd)
Behaglig feel-good-indie med fyndig dialog. Ofrivilligt befruktade Jenna (Keri Russell) bakar pajer och drömmer om att lämna sin obehagliga man. Nathan Fillion (den lagom djärva kaptenen från Joss Whedons ”Firefly”) är bedårande som ängslig barnläkare.


BENDER'S BIG SCORE (dvd)
Fristående direkt-till-dvd-släpp baserat på animerade tv-serien ”Futurama”. Om du delar min kärlek till den lätt alkoholiserade och självmordsbenägna roboten Bender, byggd för att böja saker, är du skyldig att se filmen.

FYNDA!
Nätbutiken discshop.se kör vår-rea och det finns ett knippe starka titlar som faktiskt kräver din finansiella uppmärksamhet. Alpha dog, Crash, Hard candy, Monster, Johnny Mnemonic samt asiatiska originalversionerna av The Eye och Dark water för 49 kronor styck.

Bilden: Keri Russell snugglar med Nathan Fillion i dvd-aktuella Waitress.

Det kanske inte har framgått med all önskvärd tydlighet, men bloggen är semesterstängd.
Jag ligger utkavlad i skuggan av en palm på en florsockrad kobbe utanför Venezuela med en George Pelecanos-deckare i handen och tre vitryssar i blodomloppet. Svårt angripen av livskvalité. Vinden leker i min ovaxade poplugg och fyra framtunga pelikaner balanserar på horisonten.
Lisa sover. Sanden är vit som nysnö, havet turkost som Fantomenläsk.
I ögonvrån pulsar en spolformad amerikan omkring i vattenbrynet, en vändstekt påminnelse om att jag inte tittar på ett vykort.
Och jag övermannas av några djärva små tankar som jag aldrig tänkt förut.
Gud finns. Han är god. Han kan Photoshop. Jag tänker stanna här för alltid.
Sen sover jag en stund.
När jag vaknar har alkoholen dunstat och tagit nyandligheten med sig. Pelikanerna är borta. Amerikanen också. Gud är fukten i mitt badlakan.
Och jag fnyser åt vansinnet.
Jag kan absolut inte stanna här för alltid. Om 20 dagar har Jon Favreaus ”Iron man” premiär.
Jag kan inte svika civilisationen. Inte nu.

Vi blängde på Ivans gylf och råmade av skräck.
Kuken blöder.
Ivan klöste gräsmattan och kippade efter luft.
Hämta pappa.
Men Ivans pappa var inte den sortens pappa man hämtar, i synnerhet inte när man karatekiddat sönder något värdefullt. Vi knäföll runt den gnyende drivan och band såret med förhalande smicker.
Gav kuken tid att självläka.
Det var viktigt att inte ertappas i sådana här situationer, om de vuxna ens anade vilken berusande inspirationskälla videovåldet egentligen var skulle alla kanaler omedelbart strypas. Tillbaka till inlåsta VHS-band och övervakad tv-tid. Det fick bara inte hända.
Men Ivans pappa hade fått vittring och nu kom han hasande på grusgången med bultande tinningar och munnen full av skäll. I ett stundande korsförhör skulle han förbjuda vingliga transparkar och armbågshopp för all framtid, men först skulle Ivan fraktas till Vrinnevisjukhuset. Träffa köttskräddaren.
Sy. Ihop. Förhuden.
Mr Miyagi hade lovat oss att en perfekt trana var omöjlig att försvara sig mot.
Löftet förseglades med nål och tråd.
Ivan bär fortfarande ärret. Ett intimavtryck från sommaren med sensei.


(Krönika publicerad i Punkt SE fredagen 28 april 2008.)

ONCE (bio)
Irländska gitarrpojken Glen Hansard stryker omkring i gränslandet mellan musikvideo och spelfilm med en handkamerabeväpnad indieregissör i hälarna. En vackert tonsatt kärlekshistoria med biverkningar som gåshud, underläppsvibrationer och hångelhaka.



MICHAEL CLAYTON (dvd)
Lagom smart och stundtals riktigt spännande slipsthriller. George Clooney jobbar som ljusskygg ”städhjälp” åt mäktiga klienter men drabbas av samvetsklåda när ett ovanligt djupt spår ska sopas igen. Varning: känsliga cineaster måste smeka sig själv till de snygga eftertexterna.



SURF'S UP ( dvd)
Pingvinen Cody tämjer vågor och drömmer om att komma bort från skiten. Vidrig musik men ett helt knippe ljuvliga karaktärer, som den bittra vadarfågeln Mikey. Ska ses med amerikanska originalröster av Shia LaBeouf, Jeff Bridges och John Heder.

Entertainment weekly har kommit över de första bilderna på Benicio Del Toro i nyinspelningen av The Wolf man från 1941. Jag har länge betraktat Benicios väderbitna karisma med ett visst mått av avundsjuka. Och så här snygg har han väl egentligen aldrig varit.

I skrivande stund stryker Måns Herngren och ett 16 man starkt filmteam omkring alldeles bredvid mitt skrivbord. Jag skulle vilja skriva att han spelar in en film om mig. Men det gör han inte. Jag och mina kolleger är bara ofrivilliga statister i berättelsen om en sportjournalist (Jonas Inde) i grön fjällrävenjacka. Och efter en timmes intensivt tjuvlyssnande på dialogen i en scen som aldrig verkar bli klar har jag listat ut att huvudpersonen ställt till med något. Hans chef är besviken.

UPDATE 11.02: Måns Herngrens närvaro har nu allvarligt skadat arbetsflödet på Aftonbladet, mina kvinnliga kolleger kan inte sluta pensla honom med förlupna blickar. Det råder redaktionellt undantagstillstånd.

Utropstecken. Stilistikens fula ankungar.
Men ibland måste man hamra på den där tangenten en stund.
I dag, till exempel.

Klicka här och slicka i dig den första trailern för Ben Stillers tungt beväpnade komedi Tropic thunder.

Det händer att min otåliga lilla hjärna gillrar fällor för mig.
Och i skrivande stund ligger jag på botten av den senaste och slickar såren efter Roland Emmerichs mastodontkalkon ”10,000 BC”.
Tänker att jag borde unnat mig själv ett ögonblick av misstänksamhet innan jag smet in på pressvisningen, beväpnad till tänderna med stora ord.
Jag såg den första trailern i juli 2007 och hade 240 dagar på mig att tänka en enda osockrad tanke om filmen.
Men jag lät bara förväntningarna rida mig genom vintern, berusad av tanken på att det visuella geniet från Stuttgart gett sig fan på att tämja mammutar.
Som han tämjde naturen i ”The Day after tomorrow”, eller luftrummet i ”Independence day”.
Jag föreställde mig Mel Gibsons ”Apocalypto” uppgraderad med magnifik storviltsjakt och fullskaliga ökenkrig, ett äventyr som skulle blåsa hornhinnorna av publiken.
Allt jag fick var en svidande påminnelse om bajshaltens gränsvärden. Alltså, hur mycket haltande logik och eländig dialog man kan stapla framför kameran innan även en ogenerad matinéhora som jag tappar intresset för ytan.
Nu är det bara 47 dagar kvar till ”Iron man”. Den bästa film jag inte sett. Någonsin.
Stackars mig.


(Krönika publicerad i Punkt SE fredagen 14 mars 2008)

Ja, krossa den där usla skådespelaren!

HEARTBREAK KID (dvd)
Underbar komedi, om du uppskattar bröderna Farrellys obekymrat regelvidriga spermaluggshumor. Malin Åkermans förvandling från ljuvlig flickvän till akrobatknullande fru är vansinnigt rolig och den parningsladdade åsnan stegrar sig in i filmhistorien.



INTO THE WILD (dvd)
Sean Penns verklighetsförankrade drama om en ung man (Emile Hirsch) som överger familj och kontokort för att luffa till Alaska . Om du har en stjärt av stål och står ut med hippieromantik kan du säkert stormnjuta åt det vackra vemodet. Otåligare publik bör lösa biljett till Spiderwick i stället.

DVD-REA
Nätbutiken cdon.com rear just nu ut ett parti kvalitetsfilm under en jubileumsvinjett. Klicka hem fönstertittarthrillern Disturbia (49 kr), mäktiga invasionsdramat Världarnas krig (49 kr), friluftsromantiska Brokeback mountain (49 kr), makalösa Transformers (69 kr), Dödligt vapen-boxen (99 kr) och den plåtförpackade samlingsutgåvan av Taxi Driver (99 kr).

Klicka här och bevittna Edward Nortons förvandling till smutsgrön gigant med ansträngt temperament i den första trailern för The Incredible Hulk (13 juni).

Sent i natt har den första trailern för The Incredible Hulk världspremiär på andra sidan havet. Men du kan redan nu tröstäta trailern för trailern. Betrakta det som en nattmacka bredd med löften om utsökt monsteraction.

Klicka här och slicka i dig den nya och alldeles underbara trailern för Wall-E. Universums ensammaste lilla städrobot har träffat en tjej. Jag är väldigt glad för hans skull.


 

Hittade en ny Iron man-poster, tryckt för den tyska marknaden, i ett avlägset hörn av internet. Den tyska översättningen av filmens slogan luktar lite arbetsläger, men motivet är så vackert att det pirrar i hornhinnorna.

Min pappa växte upp på en militärbas, men han lekte aldrig krig med de andra barnen. Han besteg tonåren med ett glest pipskägg och ett knippe trumpinnar i bakfickan.
I släktträdet satt en flock dekorerade hökar och blängde på pojken i gräset, undrade om han någonsin skulle odla muskler och god hållning. Sluta lukta på blommorna. Beväpna sig.
En dag kom ett brev från presidenten som undrade om min pappa kunde göra honom en tjänst. I Vietnam.
Det kunde han inte.
Men det var tur att presidenten frågade för annars hade min pappa aldrig deserterat till en alliansfri gräsmatta på andra sidan jorden och siktat min mamma på en almgren i Kungsträdgården. Och då hade den lilla spermien med poplugg aldrig simmat ut just här.
Thank you, Mr President.
32 år senare sitter jag, en fullvuxen videovåldsbulimiker, och flämtar av upphetsning när John Rambo lemlästar en burmesisk armé med ett jeepmonterat maskingevär.
50-kalibrig Browning M2, viskar jag ömt när kropparna slits av på mitten.
När slakten är över tänker jag på pappa, fredsduvan från öknen, och rodnar. Han skulle förtvina om han såg mig nu.
Men det gör han inte. Han deserterade vidare för länge sedan.


(Krönika publicerad i Punkt SE fredagen 7 mars 2008)

RAMBO (bio)
Det gör ingenting om du släntrar in 40 minuter för sent, första halvan av filmen är kanske det sämsta jag sett på 2000-talet. Men när Stallone förlöser vansinnet bjuds du på rekordblodig och sagolikt vacker hylsaction. Inget för dig som kräver en berikande inblick i Burmas konfliktklimat.



3:10 TO YUMA (bio)
En vacker historia om bandet mellan far och son, förklädd till klassisk westernfilm med rån, fritagningar och fräna eldstrider. Den sprakande kemin mellan Russell Crowe och Christian Bale håller dig gisslan hela vägen fram till den starka slutscenen.



THE DEVIL'S BACKBONE (dvd)
Småkuslig spöksaga från 2001 som i veckan fick nyrelease med hänsyn till regissören Guillermo del Toros enorma framgångar med Pans labyrint.

I dag släppte Warner bros släppte fem nya karaktärsbilder från Zack Snyders filmatisering av Watchmen (2009). Jag förälskade mig omedelbart i två av figurerna, The Comedian och Rorschach. Hjältinnan nere till vänster heter förresten Silk Spectre och spelas av svenska stjärnskottet Malin Åkerman. Klicka här om du vill beundra dem i ögonbedövande upplösning.

Jag sprang upp till företagsläkaren och lät henne ta en del prover på mig. Efter en stunds micklande med instrumenten lutade hon sig tillbaka och konstaterade att jag rent vetenskapligt led av svår upphetsning.

Ett alternativt och aningen bättre slut till I am Legend, öronmärkt för det amerikanska dvd-släppet (18 april), har sipprat ut på nätet. Youtube sopade omedelbart sjuminutersklippet under mattan efter knoghot från Warner bros, men om du verkligen vill se det kan du uppsöka ett mörkare hörn av internet. På egen risk.

Annars kan du helt lagligt vila ögonen på Ben Stiller, Jack Black och en aningen raskamouflerad Robert Downey Jr på första bilden från Tropical thunder (10 oktober 2008).

Paramount Pictures har köpt rättigheterna till Paul Potts liv. Från telefonförsäljare till operastjärna via ett magiskt tv-ögonblick. Det ska bli film.
Jag lägger en tumme på handleden och kollar pulsen. Ingen förändring. Körtlarna i min kropp kräver fränare mutationer än så för att utsöndra adrenalin.

Som de nya och alldeles exklusiva bilderna från The Incredible Hulk i Empires aprilnummer. Jag behöver bara pensla den där plågade överkroppen med blicken för att hjärtat ska tumla i bröstet. Edward Norton, dokumenterat sylvass på personlighetskluvna karaktärer (Primal fear, FIght club), kommer att bli en magnifik hulk.

När jag halkade ur sängen i morse kände jag ett lätt skalv kittla under fotsulorna. Inte hotfullt, bara lekfullt. Som om jordskorpan fnittrade av förväntan. Och jag blev sittande där på krönet till veckans längsta dag med fötterna strax ovanför golvet. Insvept i en behaglig misstanke. Någonting fint kommer att hända.

Och för en stund sedan hände det.
Och det var fint.
Här är den nya och alldeles slutgiltiga trailern för Iron man.

Författaren Cormac McCarthy byggde ett skjul i öknen, doppade knogen i bläck och skrev sitt första och enda utkast till ”No country for old men” på torkade människohudar.
Eller. Det är i alla fall så jag föreställer mig ordens ursprung när jag drabbas av McCarthys sträva språk, där varje mening sluttar aningen utför och tvingar läsaren att kana ner i ett hål där det oundvikliga bor.
Det som brukar kallas slutet.
McCarthy gav det två ben och ett namn. Anton Chigurh.
En man som ser ut som en man men har väldigt lite gemensamt med andra män. I varje replikskifte röjer han sin riktiga identitet men ingen lyssnar, ingen vill tro att det är dags.
I väntan på filmen hann jag oroa mig en hel del över den här karaktären. Jag undrade om bröderna Coen, som under 2000-talet blottat oväntade svagheter bakom kameran, verkligen kunde skildra Chigurh som något oändligt mycket större än en skurk med lokalbedövat samvete.
När eftertexterna lapar duken har den där oron runnit av mig och lämnat salongen med en generad ursäkt. Jag är bara skräckslagen och belåten.
Javier Bardem klär verkligen i rollen, en flinande naturkraft beväpnad med slaktmask och pottfrisyr.
Eller lie och kåpa.
Om du kisar en aning.

(Krönika publicerad i Punkt SE fredagen 29 februari 2008.)

NO COUNTRY FOR OLD MEN (bio)
En tjuvjägare (Josh Brolin) snubblar över askan efter en blodig droguppgörelse i öknen och får ångra sin klåfingrighet när en av filmhistoriens obehagligaste skurkar (Javier Bardem) får vittring. Bröderna Coens bästa film på tio år bjuder på vackra bilder, briljant dialog och kvävande spänning. Den besynnerligt lågmälda skräcken i scenen där Josh Brolin jagas av en blodhund svider fortfarande i skinnet.



TILLSAMMANS ÄR MAN MINDRE ENSAM (dvd)
Franskt mysdrama efter Anna Gavaldas succéroman. En frusen Audrey Tautou lägras av en sömndrucken Guillaume Canet och bildar ovanligt vackert filmpar. Regisserat efter enkel och behagligt lättsmält Hollywoodmall.



DEXTER (DVD)
Polisens blodsstänksexpert Dexter Morgan (Michael C Hall) extraknäcker som moraliskt driven seriemördare men det är sergeant Doakes (Erik King) flammande utbrott som gör serien omöjlig att inte älska. Ingen har någonsin levererat ordet motherfuck med samma spänst.

Här är ett youtubat kollage av Sergeant Doakes motherfuckande. Om du fortfarande inte plöjt igenom säsong 2 vill jag utfärda en ordentlig SPOILERVARNING.

Såg nyss den första trailern för Sex and the city. Filmen alltså. Och kunde omedelbart konstatera att den här uppföljningen lär plågas av samma gamla problem som tv-serien: Carrie Bradshaw. Jag älskar hennes vänninor, de som slipper brottas med allvaret och kan koncentrera sig på att vara ljuvligt skruvade, men jag vet inte om jag klarar av att se Sarah Jessica Parker släpa runt på en skälvande underläpp i två timmar till. Hon är bara i vägen för de riktiga stjärnorna. Samantha, Miranda och Charlotte.

Ibland skriver jag på ångorna, låter ivern rida mig vilse och kastar lite för stora ord omkring mig. Så du behöver inte ta mig på allvar när jag skriver att Adam McKays Step brothers (29 september) kan bli den bästa filmen någonsin. Det är bara så det känns alldeles efter att jag sett trailern.

Jag saknar den där varma känslan som nöp sig fast i kroppen när den första vårsolen brann över Stockholm i lördags. Den rann ur mig tidigt i måndags morse. Jag vet inte vems ringmuskel Oscarsjuryn försöker lapa när de ger effektstatyetten till en flock slarvigt animerade isbjörnar, men jag vet att det är förlamande fel. Jag vill ringa brottsofferfonden och be om pengar så att jag kan gjuta ett eget pris, kanske en förgylld poplugg, och skicka den till teamet bakom robotbrottningen i Transformers. Som en klen men snygg tröst.

Men livslusten rinner tillbaka när jag ser Ryan Reynolds skjuta hål på skrovet till sin roddbåt i trailern för Chaos theory. En uppfriskande olyckshändelse i gränslandet mellan vår värld och Looney tunes.

Klockan sprattlade nyss förbi tolvslaget. Bara en dag kvar till lön. Och jag stryker omkring i en avlägsen nätbutik och fingrar på actionfigurer. Biter mig i knogarna. Om mamma såg mig nu skulle hon ringa Lyxfällan och de skulle storma in med tårgas och schäferhundar och hugga av mig musarmen och spika upp den i en särskilt generande kolumn på den där tavlan. Men ingen ser mig. Förutom en 45 centimeter hög Patrick Bateman-docka för 35 dollar. Portföljen ingår. Yxan och kniven också.
Klick.

Livet skulle vara lite enklare om jag slapp brottas med de stora frågorna. Men de smyger efter mig som grälsjuka vidunder. Välter över mig så fort jag saktar in.
Vad gör jag här?
Hur länge får jag stanna?
Vilken superkraft skulle jag välja om jag fick välja en enda?
Den första frågan är hopplöst otymplig. Den andra ställer olidliga motfrågor. Och den tredje är förseglad med överflödets förbannelse, ett försåtsminerat kakbord för undernärda fiktionsanalytiker.
Som jag.
I pojkrummet var superkraftsfrågan inte alls lika komplicerad, jag reds av ett ohotat begär efter inbyggda knivar och senare en ursinnig längtan efter osynlighet. Självklara och terränganpassade val för en ung man.
Men instinkten grumlades med åren och en dag var ingenting självklart längre.
I veckan såg jag Doug Limans ”Jumper” och kände mig alldeles övertygad i flera timmar. Pojkar som okynnesteleporterar sig mellan tv-soffan, kylskåpet och pyramiderna. Naturligtvis.
Sen kör jag kraften genom en rad mentala stapeldiagram, hittar bristerna, väger, tvivlar och svär.
Teleportering är onekligen smidigare än flygning. Jag slipper svindel och köldskador. Men jag kan inte sväva fritt. Jag vill gärna sväva fritt. Det fria svävandet är oerhört viktigt för mig. Och tankeläsning. Och skottsäkerhet.
Herregud.
När jag plågar min omgivning med superkraftsfrågan belönas jag med febriga föreläsningar om de olika krafternas för- och nackdelar. Deras övertygelse svider i öronen. Jag undrar hur de kan vara så säkra.
Är beslutsamhet en superkraft?

(Feberskriven krönika publicerad i Punkt SE fredagen 22 februari 2008.)

IN THE VALLEY OF ELAH (bio)
Spännande, ohyggligt välspelad och plågsamt trovärdig dramathriller som drabbats av sällsynt usel titel och riskerar att komma bort i skuggan av helgens biogiganter. En ung soldat återvänder från Irak innan han försvinner spårlöst från sin militärbas. Hans pappa, veteranen Hank (Tommy Lee Jones), nystar i fallet och dräneras snabbt på sin lojalitet mot flaggan.



JUMPER (bio)
Slarvigt regisserat men riktigt snyggt actionäventyr där söta pojkar teleporterar sig runt jorden med svagt motiverade ärkefiender i hälarna. En hastigt snickrad inkörsport till en franchise där vi kan vänta oss starkare uppföljare.



CURSE OF THE GOLDEN FLOWER (dvd)
Maktkamp och oidipal romantik i tangdynastins Kina. Spola gärna förbi den första timmens strama såpopera och gå direkt på den luftburna och makalöst fräna ninjaattacken mot guvenörsutposten.

Notera! Det här tipsknippet ska betraktas i skenet av att jag missade presssvisningen av There will be blood.

Bilden: Tommy Lee Jones jagar ledtrådar i "In the Valley of Elah".

Det gör ont att lemlästas av dödsfällor som gillrats för att överlista en nioåring. Men det är kul. Klicka här och slå ihjäl en avlönad timme som snålt beväpnad legogubbe i det nya Indiana Jones-onlinespelet.

Jag har ett trådlöst nätverk hemma. Det är olidligt uselt. Ibland simmar ettorna och nollorna så långsamt genom rummet att jag kan se dem med blotta ögat. Som små små upphovsrättsfientliga bananflugor. Och jag vill bara ringa leverantören, vi kan kalla henne Com hem, och begära någonting bättre. Någonting awesome, för att citera mastodontactionpappan Michael Bay i en alldeles färsk reklamfilm för värdig bandbredd på andra sidan havet.

”Om vi störtar nu så slipper jag i alla fall leva”, muttrar jag och blänger på ett särskilt hotfullt moln.
Markus skrattar. Ett bra skratt. Varmt och lindrande. Det måste omedelbart bandas och läggas i svarta lådan. Får inte brinna upp.
Haverikommissionen kunde sälja det som ringsignal till sms-generationen. Ge överskottet till våra anhöriga.
Sedan kränger planet till på ett helt olidligt sätt och jag biter min bittra tunga. Börjar smygfamla runt sätet.
Måste ta i trä. Måste. Ta i trä.
Men ingenting är gjort av trä här uppe. Inte ens brickan. Och jag måste plinga efter flygvärdinnan och be om en toothpick och hon säger just a moment och jag säger make haste och hon blänger som om våra liv inte hängde på det.
Thank you. Lutar mig tillbaka och smeker tandpetaren. Alla är räddade.
Sneglar ut och tänker på John Lithgow igen. När han såg monstret på vingen i ”The Twilight zone” och ingen ville tro honom.
Det var tusen år sedan, min hjärna var ung och mjuk och bilderna slog rot för alltid. Sköljer över mig varje gång jag flyger.
Jag är väldigt ängslig för monster på vingen.
Barn ska inte se monster.
Lova mig det.


(Krönika publicerad i Punkt SE fredagen 15 februari 2008.)

Bilden: John Lithgow i Twilight zone 1983. Avsnittet hette "Nightmare at 20,000 feet" och räknas till seriens odödliga klassiker. Episoden spelades in första gången 1963, då med William Shatner i huvudrollen.

SWEENEY TODD: THE DEMON BARBER OF FLEET STREET (bio)
Firma Burton/Depp är tillbaka med en våldsamt vackert slakt i gotisk inramning. Blodet sprutar i eleganta plymer och huvudpersonen, en ursinnig barberare, kan mycket väl vara musikalhistoriens mest barnförbjudna karaktär. Men fansen bör tygla sina förväntningar, en onödigt stor del av dialogen levereras med sång och det blir stundtals lite tröttsamt. Sacha Baron Cohen tar för sig i festlig biroll.



THE KINGDOM (dvd)
Snygg hylsaction där Jamie Foxx och Jennifer Garner drar på sig skottsäkra västar och flyger till mellanöstern för att utreda ett bombdåd. Den sagolikt vackra slutrepliken skrämmer upp betyget. Grundlig dokumentation av den fräna motovägsattacken i extramaterialet.



STARDUST (dvd)
Ett magiskt kungarike. En döende kung. Ett koppel giriga prinsar. En nyfiken bondpojke med slarvigt kartlagd arvsmassa. En intensivt uppvaktad slampa. En milt fräknig flicka. Några häxor. Några pirater. Ett flygande skepp. Tillsätt 700 gram chips och 1,5 liter sockerdricka.



SICKO (dvd)
De som avfärdar Michael Moore som en maskot för popvänstern springer djävulens ärenden. Moore är ett ljus i mörkret och hans skildring av den infekterade amerikanska sjukvården är hans bästa lektion hittills. Och tro inte för ett ögonblick att det inte kan hända här.

Bilden: Johnny Depp ger Alan Rickman hudnära rakning i Sweeney Todd.

Om du inte vill drabbas av mental erektion måste du titta bort omedelbart.

För några minuter sedan släppte 20th Century fox den första bilden från Wolverine (maj 2009). Filmen kommer att gräva djupt i den ängsliga järvens förflutna och jag vågar gissa att bilden är tagen i en Weapon X-byggd bur där Hugh Jackmans karaktär hålls fången efter att en stygg man injicerat honom med flytande fränhet.

En spännande aptitretare i väntan på dagens huvudrätt – den första trailern till nya Indiana Jones, som du kan avnjuta på aftonbladet.se/noje klockan 15.00.

Bloggens trogna läsare vet att jag rids av en omättlig kärlek till besynnerliga sidekicks i animerade filmer. De små krabaterna i hjältens ögonvrå.
Första gången jag detaljstuderar den nya och alldeles högupplösta trailern för Kung Fu Panda (6 juni) myser jag åt en gänglig vadarfågel i parasollhatt. Vid andra granskningen fastnar blicken på något annat. Mindre. Med högre potential.
En sträng gräshoppa med skottgluggsblick. Så besk och fin.
Jag zoomar lite i Photoshop för att belysa roten till min upphetsning.

Här är vinnarna i I'm not there-tävlingen. Om du hittar ditt namn i listan där nere kan du lägga dig på hallmattan och gapa. Vi andra får angripa den här veckan som en helt vanlig vecka. Trots att det inte är någon vanlig vecka. På torsdag premiärvisas nämligen den första trailern för Indiana Jones and the kingdom of the crystal skull i amerikansk frukost-tv. Det betyder att den trillar ner i vår tidszon någon gång vid sexsnåret på torsdag eftermiddag. Vik hörn i kalendern och linda själen runt en bettskena.

Vinnarna: Ola (#4), Cajsa (#55), Toni (#79), Esapesa (#95), Calle (#126). Biobljetter och soundtrack kommer i vadderade kuvert.

Borstar popcornen ur håret och tänker att det är synd om New York. Manhattan har blivit ett filmhistoriskt blåmärke.
I ”Cloverfield” våldgästas den lilla ön återigen av en motiverad gigant, frihetsgudinnan stympas och skyskraporna välter som dominobrickor.
Ödeläggelsen är magnifik och jag måste bita mig i underläppen för att kväva den sortens kvidande läten man helt enkelt inte förlöser ostraffat i ett biomörker.
Men när röken lagt sig övermannas jag av tvivel.
Hur kommer det sig att alla fientligt inställda kometer, meteoriter, utomjordingar, flodvågor, apor, tripoder, skräcködlor och marshmallowgubbar delar samma brinnande intresse för New York?
Om jag satte mig i en bestyckad farkost och korsade universum för att okynnesbomba avlägsna planeter skulle jag nog råka utplåna både Blackpool och Trollhättan innan jag hittade en relevant metropol.
Om jag klev upp ur en djuphavsgrav skulle jag förmodligen plågas av akuta brytningsfel, kanske terrorisera pingviner i närheten av en polcirkel.
Eller har New York en särskilt provocerande form sett uppifrån?
En kontur som inte ens ovanligt stora stenar står ut med?
En aptitretande odör?
Eller bara en 93 meter lång tjej som står i stadens mynning och vevar med en fackla?

(Krönika publicerad i Punkt SE fredagen 8 febriaru 2008.)

CLOVERFIELD (bio)
Bullrig och våldsamt spännande mastodont-dogma där ett knippe blygsamt kända skådespelare irrar omkring på Manhattan medan något stort och ursinnigt härjar ovanför deras huvuden. En uppfriskande brist på förklaringar bidrar till den akuta närvarokänslan.



BERÄTTA INTE FÖR NÅGON (dvd)
Finurlig fransk thriller. Barnläkaren Alexandres flickvän försvinner i en elegant komponerad öppningsscen (brygghångel-bråk-simtur-adios) och hittas mördad. Han slickar såren i åtta år innan han drabbas av ett oväntat livstecken och börjar nysta.



RIGHT AT YOUR DOOR (dvd)
Jag är fientligt inställd till lågbudgetfilmer men här är ett bevis på att effektiv spänning kan kramas fram ur en tunn plånbok. Starkt katastrofdrama som aldrig fick svensk distribution. Du kanske är tvungen att ladda hem den via ett världsomspännande nät. Fy.

Bilden: CSI-smurfen Rory Cochrane håller förortsfortet i Right at your door.

Här är den första teaserpostern för Bond 22, Quantum of Solace. Det är tydligt att Daniel Craig packat ett lätt automatvapen och åkt till ett land där middagssolen står lågt för att kasta vältränade skuggor på privata flygfält. Och han är eventuellt för arg för att knäppa kavajen. Mer kan jag helt enkelt inte krama fram ur den här snåla bilden. Kan du?

UPDATE 15.22
Skummade nyss igenom kommentarerna och noterade att signaturen "Snickydicky" gjort en slipad och särskilt generande upptäckt: Bond kastar sin skugga mot solen.  Otroligt. Fortsätt blänga på postern, det måste finnas mer...

På fredag drabbas biograferna av Todd Haynes I'm not there, filmen där alla utom Bob Dylan spelar Bob Dylan, och i skrivande stund sitter tusentals dylanologer och sneglar på klockan med munnen full av nagelband.
Det vore direkt oansvarigt av mig att inte hålla dem sysselsatta.

På mitt bord ligger fem vadderade kuvert. Varje kuvert innehåller två biljetter till I'm not there samt det dubbelskivade soundtracket med Dylantolkningar av bland andra Yo la tengo, Cat power, Stephen Malkmus, Sonic Youth och Calexico. Om du vill vinna ett av kuverten borde du tävla lite.

Klicka på "Skriv kommentar" och berätta kort men elegant vilken skådespelare som skulle spela huvudrollen i filmen om ditt liv. Låt dig inte tyglas av tankar på budget. Du måste naturligtvis döpa filmen också.

Glöm inte att fylla i din epostadress. Vinnarna utses i helgen. Eventuell vinstskatt betalas av Bob.

Klicka här och njut av ytterligare en tv-spot som premiärvisades på andra sidan vattnet i natt. Wall-E, en våldsamt söt och neurotiskt programmerad bandvagn, i närkamp med en primitiv släkting.