Ni vet han eller kanske hon som sitter vid middagsbordet, med en viktig uppsyn och liksom bara väntar på att få flika in i samtalet och rätta. Han som hellre håller käft än håller med. Han som aldrig kan ha fel, när alla ledtrådar pekar åt motsatsen, så kan han möjligtvis säga att "båda har rätt". Han som älskar årgångs-whiskey, men har aldrig testat. Han som läser Fantomen, men säger att han läser Kafka. Han som lägger armen runt en och med en myndighetsröst säger " det ska nog ordna sig för dig också, ska du se". Han som har en åsikt om palestinakrisen, fast han inte visste det fanns någon palestinakris.