Senast Skrivet
- Blixtar och dunder på Manhattan, del 4
- 2012-02-10 03:38
- Blixtar och dunder på Manhattan, del 3
- 2012-02-10 02:54
- Blixtar och dunder på Manhattan, del 2
- 2012-02-10 01:51
- Blixtar och dunder på Manhattan
- 2012-02-10 00:52
- Kalaset som maktfaktor
- 2012-02-09 23:37
- Boy n da Hood
- 2012-02-09 23:25
- Fryser
- 2012-02-09 23:12
- Webbläsaren Chrome till Androidmobiler
- 2012-02-09 23:03
- De har koreograferat Lundstedt
- 2012-02-09 22:56
- Husdansarna!
- 2012-02-09 22:52
- Fint folk kommer sent
- 2012-02-09 22:47
- David Lindgren med sina låtskrivare
- 2012-02-09 22:43
- Di Leva i festkaftanen
- 2012-02-09 22:41
- Fina på festen i Göteborg
- 2012-02-09 22:38
- Mimi Oh i sällskap med "det onödigt långa efternamnet"
- 2012-02-09 22:26
153-bloggen
Följ debatten om kvinnorna som mördas av sina män.
Senast skrivet
Populära nyckelord
granskning dödade radio kvinnomord 153 p4 p1 kvinnor sveriges alingsåsArkiv
Demoniserande av männen
Bloggens inlägg har under flera dagar handlat om män, om "vanliga" män, män som känt sig utpekade, förföljda och "demoniserande". Så även nu, i en artikel på Newsmill. Pelle Billing skriver:
"Aftonbladet har i dagarna avslutat en artikelserie som berör detta dödliga våld. Istället för att ta upp fenomenet som helhet, har man valt att specifikt fokusera på kvinnor som utsätts för dödligt våld av en man inom ramen för en nära relation. Detta tema kallar man för "153 kvinnor", eftersom det är exakt så många kvinnor som avlidit på detta sätt sedan 2000-talets början.
Enligt Brottsförebyggande Rådet (Brå) dödas i genomsnitt 17 kvinnor per år av en närstående man, medan fyra män dödas av en närstående kvinna. Så även om Aftonbladet använder sig av korrekt statistik i sin artikelserie, skulle det vara mer ärligt att kalla artikelserien för "17 kvinnor" - eftersom det är det antal som blir utsatta för dödligt våld av en närstående man per år. Men kanske tyckte reportrarna bakom artikelserien - Kristina Edblom och Kerstin Weigl - att den siffran inte var nog upprörande? Dessutom kan vi genom Brås statistik konstatera att detta dödliga våld mot kvinnor har minskat med 20 till 30 procent sedan 1970-talet, så det är ingen skenande epidemi vi talar om här."
Vi har låtit mansdebatten i hög grad leva sitt eget liv. Men nu vill vi kommentera den, och förtydliga. Trots att vissa saker känns nästan för enfaldiga för att ens ta på allvar. Dock: Vi drivs inte av manshat eller strävar efter att demonisera män. Vi har på sex sidor beskrivit gärningsmännen, med alla fakta - det är fritt för alla att bilda sig en egen uppfattning. Vi har tryckt på det faktum att det inte handlar om "vanliga män", nästan alla männen som dödade sin kvinna har psykiska problem, många är svårt sjuka - och ett antal störda män döms till fängelse där de kan vägra vård.
Ett annat viktigt förtydligande: våra uppgifter kommer från vår egen granskning. Vi har inte kunnat luta oss mot Brå (i själva verket avrådde de oss starkt från att använda deras statistik). Vi har hittat samtliga fall utifrån tillämpbara brottskoder, från landets samtliga 21 länspolismyndigheter. Utifrån polisens slutredovisningsuppgifter har vi identifierat fallen och så småningom lyckats hitta dem hos åklagarmyndigheterna och slutligen även i domstolarnas arkiv.
Siffran 17 per år är kriminologen Mikael Ryings rön, från hans studie publicerad 2007. Det visade sig stämma på pricken. Men vi är - hittills - de enda journalister som haft den exakta siffran, och kunskapen om vilka kvinnorna var. Det stämmer att siffran sjunkit sedan 70-talet - men den ligger kvar på samma nivå sedan snart 30 år.
Slutligen: det stämmer att några kvinnor varje år dödar en närstående man. Några i självförsvar. Nästan alla lever i relationer med misshandel, och de (kvinnorna) har sökt hjälp hos vården och sociala myndigheter och så vidare. Bilden är alltså inte densamma som i fallen då man dödar kvinna. Forskaren Jenny Yourstone har doktorerat på kvinnor som dödar - tips för den som vill förkovra sig.
"Aftonbladet har i dagarna avslutat en artikelserie som berör detta dödliga våld. Istället för att ta upp fenomenet som helhet, har man valt att specifikt fokusera på kvinnor som utsätts för dödligt våld av en man inom ramen för en nära relation. Detta tema kallar man för "153 kvinnor", eftersom det är exakt så många kvinnor som avlidit på detta sätt sedan 2000-talets början.
Enligt Brottsförebyggande Rådet (Brå) dödas i genomsnitt 17 kvinnor per år av en närstående man, medan fyra män dödas av en närstående kvinna. Så även om Aftonbladet använder sig av korrekt statistik i sin artikelserie, skulle det vara mer ärligt att kalla artikelserien för "17 kvinnor" - eftersom det är det antal som blir utsatta för dödligt våld av en närstående man per år. Men kanske tyckte reportrarna bakom artikelserien - Kristina Edblom och Kerstin Weigl - att den siffran inte var nog upprörande? Dessutom kan vi genom Brås statistik konstatera att detta dödliga våld mot kvinnor har minskat med 20 till 30 procent sedan 1970-talet, så det är ingen skenande epidemi vi talar om här."
Vi har låtit mansdebatten i hög grad leva sitt eget liv. Men nu vill vi kommentera den, och förtydliga. Trots att vissa saker känns nästan för enfaldiga för att ens ta på allvar. Dock: Vi drivs inte av manshat eller strävar efter att demonisera män. Vi har på sex sidor beskrivit gärningsmännen, med alla fakta - det är fritt för alla att bilda sig en egen uppfattning. Vi har tryckt på det faktum att det inte handlar om "vanliga män", nästan alla männen som dödade sin kvinna har psykiska problem, många är svårt sjuka - och ett antal störda män döms till fängelse där de kan vägra vård.
Ett annat viktigt förtydligande: våra uppgifter kommer från vår egen granskning. Vi har inte kunnat luta oss mot Brå (i själva verket avrådde de oss starkt från att använda deras statistik). Vi har hittat samtliga fall utifrån tillämpbara brottskoder, från landets samtliga 21 länspolismyndigheter. Utifrån polisens slutredovisningsuppgifter har vi identifierat fallen och så småningom lyckats hitta dem hos åklagarmyndigheterna och slutligen även i domstolarnas arkiv.
Siffran 17 per år är kriminologen Mikael Ryings rön, från hans studie publicerad 2007. Det visade sig stämma på pricken. Men vi är - hittills - de enda journalister som haft den exakta siffran, och kunskapen om vilka kvinnorna var. Det stämmer att siffran sjunkit sedan 70-talet - men den ligger kvar på samma nivå sedan snart 30 år.
Slutligen: det stämmer att några kvinnor varje år dödar en närstående man. Några i självförsvar. Nästan alla lever i relationer med misshandel, och de (kvinnorna) har sökt hjälp hos vården och sociala myndigheter och så vidare. Bilden är alltså inte densamma som i fallen då man dödar kvinna. Forskaren Jenny Yourstone har doktorerat på kvinnor som dödar - tips för den som vill förkovra sig.
5 (+5) kommentarer
13 maj 2009, kl 15:08
Hur kommer det sig att man blundar för all den forskning som stick i stäv med er uppfattning pekar mot att detta problem är ungefär lika för både män ock kvinnor?
Och nej man kan inte bortförklara undersökningar som "suspekta" när man själv inte något alls att visa upp som pekar på motsatsen.
Det handlar inte om att förneka eller förminska problemet med kvinnovåld utan om att börja prata om HELA problemet istället för endast den ena halvan av det.
//Mr G
Och nej man kan inte bortförklara undersökningar som "suspekta" när man själv inte något alls att visa upp som pekar på motsatsen.
Det handlar inte om att förneka eller förminska problemet med kvinnovåld utan om att börja prata om HELA problemet istället för endast den ena halvan av det.
//Mr G
Fredrick
13 maj 2009, kl 18:40
Artiklarna är inte trovärdiga och bidrar till en lynchstämning i samhället.
Det handlar faktiskt om mansförakt.
Det handlar faktiskt om mansförakt.
Johan Karlsson
14 maj 2009, kl 08:51
Är övertygad om att män även dödar kvinnor i självförsvar i vissa fall. Man ska inte tro att det är lätt för en man som är så mycket större och starkare att försvara sig. Man slår inte den man älskar förens en dag då det får vara nog.
14 maj 2009, kl 08:58
Att specifikt fokusera på kvinnors utsatthet för mäns våld provocerar
många. Både här bland kommentarerna, i bloggar och på andra ställen. Oavsett hur många undersökningar, fakta och siffror som presenteras som påvisar verkligheten för utsatta kvinnor så påstår sig några ”veta” att allt är fel
Särskilt ämnet. Man tycker att ni borde skriva om något annat eller snarare några andra. Som inte är utsatta kvinnor.
Det spelar inte så stor roll om det gäller misshandlade kvinnor,
sexuellt utsatta kvinnor eller dödade kvinnor.
Aftonbladetmedarbetaren Jan Guillou ”vet” tex att det görs flest
falskanmälningar i Sverige. Detta eftersom det polisanmäls många våldtäkter. Trots att allt pekar på att de flesta våldtäkter inte anmäls alls.
Många ”vet” att kvinnor misshandlar män mycket oftare än tvärtom.
Andra ”vet” tvärsäkert att fler män dödas av kvinnor än tvärtom och om kvinnor trots allt dödas blir förövaren ett offer. Kvinnan borde ju ha tagit sitt ansvar för situationen och flyttat ifrån honom innan situationen blev sådan att mannen misshandlade/våldtog/dödade henne.
Det som är gemensamt för alla ”vetarna” är att deras teser är svåra att
belägga i verkligheten.
Man efterfrågar behandling för våldsamma män. I fängelserna finns den möjligheten. Men våldsmännen är sällan intresserade av den frivilliga behandligen där.
Ska man se mäns våld mot kvinnor som en slags sjukdom? I fjol anmälde ca 30.000 kvinnor att dom blivit misshandlade, ca 5.000 kvinnor anmälde en våldtäkt, ca 17 blev mördade.
Jan Guillou anser ”att politiker och feminister måste skaka av sig sitt primitiva hämdbegär”.
Andra tycker att ni borde redovisa er undersökning på ett annat sätt. Så att inte våld mot kvinnor verkar vara så ofta förekommande.
Detta visar på att debatten är viktig.
många. Både här bland kommentarerna, i bloggar och på andra ställen. Oavsett hur många undersökningar, fakta och siffror som presenteras som påvisar verkligheten för utsatta kvinnor så påstår sig några ”veta” att allt är fel
Särskilt ämnet. Man tycker att ni borde skriva om något annat eller snarare några andra. Som inte är utsatta kvinnor.
Det spelar inte så stor roll om det gäller misshandlade kvinnor,
sexuellt utsatta kvinnor eller dödade kvinnor.
Aftonbladetmedarbetaren Jan Guillou ”vet” tex att det görs flest
falskanmälningar i Sverige. Detta eftersom det polisanmäls många våldtäkter. Trots att allt pekar på att de flesta våldtäkter inte anmäls alls.
Många ”vet” att kvinnor misshandlar män mycket oftare än tvärtom.
Andra ”vet” tvärsäkert att fler män dödas av kvinnor än tvärtom och om kvinnor trots allt dödas blir förövaren ett offer. Kvinnan borde ju ha tagit sitt ansvar för situationen och flyttat ifrån honom innan situationen blev sådan att mannen misshandlade/våldtog/dödade henne.
Det som är gemensamt för alla ”vetarna” är att deras teser är svåra att
belägga i verkligheten.
Man efterfrågar behandling för våldsamma män. I fängelserna finns den möjligheten. Men våldsmännen är sällan intresserade av den frivilliga behandligen där.
Ska man se mäns våld mot kvinnor som en slags sjukdom? I fjol anmälde ca 30.000 kvinnor att dom blivit misshandlade, ca 5.000 kvinnor anmälde en våldtäkt, ca 17 blev mördade.
Jan Guillou anser ”att politiker och feminister måste skaka av sig sitt primitiva hämdbegär”.
Andra tycker att ni borde redovisa er undersökning på ett annat sätt. Så att inte våld mot kvinnor verkar vara så ofta förekommande.
Detta visar på att debatten är viktig.
14 maj 2009, kl 09:00
Att specifikt fokusera på kvinnors utsatthet för mäns våld provocerar
många. Både här bland kommentarerna, i bloggar och på andra ställen. Oavsett hur
många undersökningar, fakta och siffror som presenteras som påvisar verkligheten för utsatta kvinnor så påstår sig några ”veta” att allt är fel
Särskilt ämnet. Man tycker att ni borde skriva om något annat eller
snarare några andra. Som inte är utsatta kvinnor.
Det spelar inte så stor roll om det gäller misshandlade kvinnor,
sexuellt utsatta kvinnor eller dödade kvinnor.
Aftonbladetmedarbetaren Jan Guillou ”vet” tex att det görs flest
falskanmälningar i Sverige. Detta eftersom det polisanmäls många våldtäkter. Trots att allt pekar på att de flesta våldtäkter inte anmäls alls.
Många ”vet” att kvinnor misshandlar män mycket oftare än tvärtom.
Andra ”vet” tvärsäkert att fler män dödas av kvinnor än tvärtom och om kvinnor trots allt dödas blir förövaren ett offer. Kvinnan borde ju ha tagit sitt ansvar för situationen och flyttat ifrån honom innan situationen blev sådan att mannen misshandlade/våldtog/dödade henne.
Det som är gemensamt för alla ”vetarna” är att deras teser är svåra att
belägga i verkligheten. Man efterfrågar behandling för våldsamma män. I fängelserna finns den möjligheten. Men våldsmännen är sällan intresserade av den frivilliga behandligen där.
Ska man se mäns våld mot kvinnor som en slags sjukdom? I fjol anmälde ca 30.000 kvinnor att dom blivit misshandlade, ca 5.000 kvinnor anmälde en våldtäkt, ca 17 blev mördade.
Jan Guillou anser ”att politiker och feminister måste skaka av sig sitt primitiva hämdbegär”.
Andra tycker att ni borde redovisa er undersökning på ett annat sätt. Så att inte våld mot kvinnor verkar vara så ofta förekommande.
Detta visar på att debatten är viktig.
många. Både här bland kommentarerna, i bloggar och på andra ställen. Oavsett hur
många undersökningar, fakta och siffror som presenteras som påvisar verkligheten för utsatta kvinnor så påstår sig några ”veta” att allt är fel
Särskilt ämnet. Man tycker att ni borde skriva om något annat eller
snarare några andra. Som inte är utsatta kvinnor.
Det spelar inte så stor roll om det gäller misshandlade kvinnor,
sexuellt utsatta kvinnor eller dödade kvinnor.
Aftonbladetmedarbetaren Jan Guillou ”vet” tex att det görs flest
falskanmälningar i Sverige. Detta eftersom det polisanmäls många våldtäkter. Trots att allt pekar på att de flesta våldtäkter inte anmäls alls.
Många ”vet” att kvinnor misshandlar män mycket oftare än tvärtom.
Andra ”vet” tvärsäkert att fler män dödas av kvinnor än tvärtom och om kvinnor trots allt dödas blir förövaren ett offer. Kvinnan borde ju ha tagit sitt ansvar för situationen och flyttat ifrån honom innan situationen blev sådan att mannen misshandlade/våldtog/dödade henne.
Det som är gemensamt för alla ”vetarna” är att deras teser är svåra att
belägga i verkligheten. Man efterfrågar behandling för våldsamma män. I fängelserna finns den möjligheten. Men våldsmännen är sällan intresserade av den frivilliga behandligen där.
Ska man se mäns våld mot kvinnor som en slags sjukdom? I fjol anmälde ca 30.000 kvinnor att dom blivit misshandlade, ca 5.000 kvinnor anmälde en våldtäkt, ca 17 blev mördade.
Jan Guillou anser ”att politiker och feminister måste skaka av sig sitt primitiva hämdbegär”.
Andra tycker att ni borde redovisa er undersökning på ett annat sätt. Så att inte våld mot kvinnor verkar vara så ofta förekommande.
Detta visar på att debatten är viktig.