Livet - och längtan efter ett barn

.. med allt vad det innebär. Har nu läst igenom min blogg från början till slut, och så många minnen! Det har blivit både tårar och leenden, och lite magont när jag läste om när jag mådde som sämst.

Men, nu har jag gått igenom historien. Ser fram emot en underbar framtid nu!

Ni som bloggar på andra håll - vad har ni för erfarenheter av de portaler där ni håller till? Vilken är bäst? Snyggast? Enklast? Minst strulig?

bloggagratis.se, blogg,se. blogspot... Det finns väl ungefär 1000 till och det är en djungel... HJÄLP!

Ge mig tips tack, inför starten av min nya blogg, som kan läsas om nedan...

Jag känner att den här bloggen liksom har tjänat sitt syfte.. Jag skriver så sällan, och jag tror det är för att jag känner att den här bloggen börjar representera en inte fullt så aktuell del av mitt liv. Jag började blogga för att jag behövde skriva av mig under den jobbiga tid som gick åt till att försöka bli med barn, undersökningar, tester & behandlingar. Nu är vi där vi ville vara hela tiden, jag har en liten vildbasare i magen och snart har vi Pyret här hos oss. Helt makalöst! För ett år sedan väntade jag på äggledaroperationen, & nu har allt lett fram till det mål vi längtade så efter! Det känns overkligt när jag tänker på det.

Hur som helst så funderar jag på att göra ett försök med en ny blogg, någon annanstans än här på aftonbladet tror jag. En blogg med ett annat syfte, inte för att jag har ett behov av att skriva av mig känslor, inte för att andra med samma problem ska hitta mig, utan mer en blogg för nära & kära. En blogg utan anonymitet (även om jag inte hållit SÅ hårt på den här heller på sistone), en blogg som förhoppningsvis kan få vara mest glad. En blogg om litens första tid i livet, om tiden som småbarnsmamma, med bilder och text för att de jag bryr mig om och som bryr sig ska kunna följa mig & familjen även om de inte befinner sig så nära alla gånger. Det ligger närmare och närmare till hands med en sådan blogg.

Om jag nu startar en ny blogg, så kommer jag ändå behålla denna. Jag vill kunna gå tillbaka hit och läsa själv, ta mig igenom allt det jobbiga ibland som en påminnelse - det här är ändå min dagbok från barnlöshetstiden, jag har inte skrivit ned tankar, känslor, datum och sådant någon annanstans. Kanske söker någon på IVF eller barnlöshet och hittar hit och vill läsa, trots att bloggen kanske inte uppdateras så frekvent längre.

Men, framför allt ska den finnas kvar av en anledning: JAG KOMMER ALDRIG KUNNA FÅ BARN PÅ "NATURLIG" VÄG IGEN. När vi bestämmer oss för att försöka skaffa barn igen, ja då är vi tillbaka i den här cirkusen. Vi kommer alltid att vara oförmögna att få barn på egen hand. Även om "ofrivilligt barnlös" kanske inte är termen att använda efter att liten har kommit till oss, så är situationen ändå densamma. Vi vill ha barn, men kan inte utan hjälp. Då kanske det är läge att skriva här igen. Om procedurer, om tankar, om känslor.

Planen jag har angående fler barn är denna:
Vi har ett litet embryo i frysen på IVF-kliniken. Detta ger oss ett försök till syskon utan större ansträngning. Jag har haft ägglossning som jag ska, så denna lilla kommer kunna sättas in utan föregående behandling förutsatt att jag fortfarande ägglossar. Sen blir det lite medicinering för maximal chans att embryot stannar kvar hos mig. OBS att allt detta också är förutsatt att embryot överlever upptiningen.. Ingen vet, än.

Om denna lilla överlever, fäster och stannar hos oss i nio månader, då har jag alltså haft en sådan makalös tur att jag blivit gravid på de två chanser jag givits. Då är jag banne mig nöjd! Då har jag två barn, jag slipper fler behandlingar, jag tänker nöja mig där. Undantaget om jag ska donera ägg, men då görs det i annat syfte.

Om däremot det inte går vägen med frysembryot, så ställs vi inför frågan om vi ska börja om från början igen. Nu känner jag, definitivt, JA. Det är en helvetes till pärs, byde fysiskt och mentalt, men jag vill ha mer än ett barn! Mycket kan hända och det kanske slutar med ett barn till slut, och då är jag tacksam för det jag fått, men faktum kvarstår att jag vill ha fler barn och jag kommer jobba för att få det. Då ska pengar skrapas ihop och hormonhelvetet gås igenom igen... Beroende på hur allt går då framöver så behåller jag än så länge hoppet om att få de tre barn jag önskar.

Oj, nu blev det ju faktiskt mycket tankar här, ett mycket längre inlägg än jag hade tänkt... Well, to sum it all up; Jag tror jag tar en paus här. Det blir alldeles säkert ett inlägg här lite då och då, och en rapport någon gång i juni om vem som gömt sig inne i magen, men det blir inget frekvent bloggande. Om någon av er vill ha en adress till en ny blogg framöver, så hör av er. Jag kommer dock inte lägga den länken här i bloggen utan jag vill ha dem åtskilda.

So long....

Var till sjukgymnast igår på första besöket för mina problem med bäckensmärtor och foglossning, & det var nog det bästa jag gjort på länge! Till att börja med så konstaterade hon att det jag framför allt har ont av är inte fogarna i sig utan musklerna runt omkring som är galet överansträngda nu. Sedan jag började få ont har de typ jobbat konstant för att kompensera foglossningen, de försöker liksom hålla ihop allt.

Hur som, jag fick testa på några övningar som jag ska göra hemma varje dag för att försöka hålla muskulaturen i form, & order om att försöka röra på mig så mycket jag kan. Lugna promenader är bra, så jag håller blodcirkulationen i musklerna igång. Har ju ett stödbälte också, som jag kan ha när jag ska ut och gå.

Sedan fick jag ligga i 20 minuter med en typ TENS-apparat på rumpan och det tror jag gjorde underverk! :-)

De här dagarna då jag bara går hemma (till följd av sjukskrivningen på halvtid) tenderar att bara rinna iväg. Jag går och lägger mig med intentionen att imorgon ska jag göra massa saker här hemma, jag vaknar med samma intention, jag kliver upp - & tappar inspirationen. Händer bara alltför ofta. Idag hade jag tänkt städa bron & altanen lite, eftersom jag fick såna vårkänslor härom dagen, men idag känner jag inte alls för det. Känner inte för att göra något alls, faktiskt. Mådde så här i söndags också, ville egentligen inte ens kliva ur sängen då och sen var jag helt låg hela dagen. Tungt, det var länge sedan jag kände så. jag hoppas våren (när den nu behagar komma) kan ändra på den saken..

Försäkringskassan var jäkligt snabba med att behandla min ansökan om havandeskapspenning i alla fall! En vecka efter att jag lagt på pappren hade jag beskedet i lådan. Hade sökt hel HP från 25 april till 13 juni, med läkarintyg bifogat som beskriver mina bäckensmärtor och sammandragningar. Fick dock bara beviljat halv HP under den perioden. Blev lite besviken, för jag vet att jag inte kommer orka med att jobba halvtid så långt fram. I alla fall inte om jag fortsätter må som nu, då ska det hända något radikalt med min kropp innan dess. Min läkare på MVC har i och för sig lovat att sjukskriva mig på heltid om jag inte fick beviljat HP, eftersom hon inte anser mig vara arbetsför, men då vet jag ju ändå inte om FK kommer godkänna sjukskrivningen. Sen återstår ju också frågan - när kommer pengarna? Med beviljad ful HP så vet jag ju i alla fall att pengarna kommer in på kontot, så att säga.

Söta mamma har dock lovat att ställa upp om det skulle krisa sig ekonomiskt, vilket naturligtvis känns skönt men ändå som något jag helst inte vill utnyttja. Det räcker så gott med att hon köper en massa saker till bebis :-).

Imorgon ska jag jobba några timmar och sen luncha med kollegan som är blivande tvillingmamma, med BF 13 dagar före mig. Hon har jobbat halvtid ett tag men nu gått hem, vilket jag verkligen har full förståelse för. Ska åka hem till henne efter jobbet och sen blir det en llunch ute någonstans. På torsdag blir det jobb till halv ett, sedan ska jag och nämnda kollega gå till simhallen. De har nämligen högre temp i bassängen då och under några timmar öppet för gravida. Enligt uppgift från sjukgymnast på vårdcentralen, jag ska ringa och kolla att det stämmer. Ska bli såå skönt om vi kan få plumsa runt lite i varmt vatten!

Bebis börjar få det trångt i magen nu, det spjärnar och trycker emot en hel del - till skillnad mot förut då det var mer lätta sparkar. Har ont i revbenen på höger sida där bebis gärna ligger och nöter... hur som helst så är det mycket liv där inne och det är skönt, jag behöver åtminstone inte oroa mig för att liten lever där inne!

Hmm, här satt jag för ett par dagar sedan med gott hopp om att våren var på väg. Det var plusgrader flera dagar i rad, solen sken & det droppade från taken... Men så igår kom snön igen! Idag snöar det visserligen inte längre, men vägarna är inte längre bara och till stor del torra, det är minusgrader ute och jag blev genast mycket lägre i humöret.

Tur att det är solsken, i alla fall.

Det blir inte mycket skrivet här inte.. Jag som trodde jag skulle bli en mer aktiv bloggare nu med bredbandet igång hemma igen. Särskilt nu när jag varit hemma i nästan två veckor - men inte då.

Har drabbats av lite graviditets-ryck, verkar det som. Det s k "boandet" har satt in! Har verkligen idiotstädat vardagsrummet från golv till tak i helgen, dammat precis allt, fixat med växterna, arrangerat om bokhyllan - you name it. Blev lite småchockad själv då jag inte är någon stor städfanatiker annars, men det var riktigt skönt att få det gjort. Jag hoppas det håller i sig så jag kan jobba mig igenom hela huset. Det är ju en ren fröjd att komma in i vardagsrummet nu, jag vet inte om det någonsin varit sådär rent...

Nu har jag ett inte fullt så synligt projekt på gång. Vår dator står inne i skrubb, ett lite lagom stort utrymme för datorbord & stol & inte så mycket mer. Sen är det några hyllor ovanför - det är alltså en f d klädskrubb - och de är fulla i saker. Nu håller jag på för fullt och försöker organisera detta lilla "kontor" så vi ska kunna ha lite ordning på räkningar, andra viktiga papper och allt annat som kan tänkas platsa här inne. Det är ett projekt i sig, men som sagt inte så synligt som att få vardagsrummet snyggt så det är inte lika kul ;). Så småningom ska hyllorna rivas ned & vi ska måla om här inne, men jag tror jag nöjer mig med lite struktur just nu. Vill inte påbörja några stora projekt som kanske inte blir slutförda, sådant får bli efter att liten har kommit till världen. Vill inte ha något som står halvdant gjort då, och sen aldrig blir klart...

Bebis har blivit markant starkare i sina ben, och uppenbarligen även fått det trängre. Det är inte längre så kraftiga sparkar utan bebis ligger liksom mer och trycker och pressar med sina fötter. Under helgen såg vi för första gången fötterna avteckna sig på utsidan - vilket föranledde en kraftig gråtattack från min sida. Blev lite rörd... Maken fick känna han också, och se, och tyckte det var jättehäftigt.

Idag ska vi till BM och jag tror att hon nu ska börja mäta SF-måttet på magen. Jag hoppas det, det vore lite roligt att höra hur man ligger till i tillväxten.

Nu ska jag försöka "boa" vidare!

Jahapp, Metallicakonsert igår i Globen - eufori idag. Eller, KANSKE INTE. Fy fan, vi satt och åkte ned till Sthlm igår, skitväder & skitväglag, något stressade, kommer fram och bänkar oss på plats i Globen. 19.00 skulle det börja, men inga förband syns till. Lite efter 20.00 kliver då Metallica på scenen, eller ja - tre utav dem. Konstigt, tänker vi, redan nu. MEN det var ju inga goda nyheter de kom med direkt. James Hetfield sjuk och på väg till sjukhus....

Fy FAAAAAAN så besviken man blir! Det är inget att göra åt liksom, klart man fattar det, men hur kul är det dels att åka till Sthlm & bara vända, en tank med soppa helt åt skogen, gå miste om den upplevelsen det skulle bli att se Metallica live (vilket varken jag eller maken gjort tidigare) och sen dessutom få höra att de ska komma tillbaka i maj för en ny konsert och biljetterna gäller då. I maj, få se, kanske en månad kvar till BF för mig... Tänker jag sitta i ett fullsatt Globen då? Skulle inte tro det. Kan ju bara tänka mig hur det skulle bli om det sätter igång där, hmm, vart ska man ta vägen? Alltså kommer jag inte få se dem nu heller.... :-(

Riktigt sur & besviken idag, vet inte vad jag ska göra för att lyfta den här dagen. Inget som kostar massa pengar i alla fall - det gick nog på bensinen igår...

Ja, jag är grinig, och bitter. Låt mig vara det... Det här var liksom den sista riktigt roliga, stora grejen vi skulle göra innan Pyret kommer. FAAAAAAAN.

& förresten. Innan Lars berättade att James var sjuk och att konserten blev inställd så passade han på att tacka för gårdagen - den bästa konsert de spelat i Europa på många många år. In your face, kändes det som, för oss som inte var där då.

*suck* I torsdags slog foglossningen till med full kraft. :-(

Jag tycker jag har fått må så bra, hade ju känningar av ischias i början men annars så har det ju gått över förväntan det här. Har jobbat på för fullt, t o m mer än annars, och det kanske är det jag får lida för nu.

Som sagt, i torsdags slog det till. Jag jobbade kväll och hade så ont, så ont när jag kom hem. Fick i princip inte sova något alls då jag hade så j*la ont. Gick till jobbet på fredagen & härdade ut i tre timmar, sedan fick jag gå hem. Hade som tur var ledig helg+måndag och fick vila lite. Sömnen varierade kraftigt under helgen, natten mellan lördag & söndag var rent ut sagt för jävlig. Jobbade igår hela dagen men pratade med min chef och sjukskrev mig resten av veckan, och har som tur var redan planerat in semester för hela nästa vecka.

Har tid hos min BM på fredag morgon och sedan läkartid på BM-mottagningen på onsdag, om en vecka alltså. Hoppas de kommer med några bra tips som kan hjälpa mig. Misstänker att det blir sjukskrivning, men jag hoppas ändå på att klara av att jobba halvtid för jag vill inte gå hemma hela dagarna heller! Problemet är bara det att jag kan inte vara uppe "på golvet" och plocka varor, för det funkar inte. Kassan funkar, men bara kortare stunder. Det gör ju f*n ont vad man än gör! Sitta, stå, gå, ligga... You name it. Det känns just nu som att det som går bäst är att strosa omkring lite lugnt i min egen takt. Det är ju så stressigt på jobbet att där ska man alltid springa omkring och så fort jag ökar takten när jag går så gör det ont.

Mest av allt önskar jag att jag kom till rätta med nattsömnen. Det påverkar ju hela ens dagar när man inte får sova som man ska. Men det gör ju som sagt ont som bara den att ligga ned också. Kör med kudde mellan knäna som rekommenderats, men det hjälper bara lite.

Någon som har några andra tips?? Emottages tacksamt!