Nu var det väääldigt länge sen jag var här på bloggen. Tycker fortfarande den är för krånglig för mig.
Ni här på bloggen som känner mig vet ju att jag brinner för att förlossningsvården ska bli naturligare och humanare för både mor och barn, och att jag inte fått särskilt mycket gensvar när jag bloggat om det. Men när bloggen blev en dumblogg i våras så sökte jag mig till Facebook istället, och där har jag äntligen kommit i kontakt med en massa likasinnade som fattar att "Peace on earth begins with birth" och vi delar med oss av våra kunskaper och erfarenheter och av det vi hittar på nätet. och sprider det sen vidare på olika håll. Precis så som jag hela tiden velat ha det.
Dessutom är flera av mina gamla bloggvänner på Facebook, så jag har faktiskt inte saknat bloggen så himla mycket..
Men nu hade jag så roligt i helgen när mina barndomsvänner var hos mig, så jag fick lust att försöka mig på att lägga in ett par bilder här på bloggen.
Här är min bästis Sussi och jag. Ena bilden är från 1967, då vi båda var 17, och den andra från nu i söndags (jag är till höger på båda bilderna) Det känns fortfarande lika gjutet mellan oss när vi träffas. Ja vi känner varandra utan och innan, och att prata med henne är som en lisa för själen. Helt underbart!
Hej då! Kanske tittar in här igen snart. Man vet aldrig.