Nu är jag trött...

som bara attan. I dag kommer köket, på fredag ska det hängas. Hur trött min kära man är kan jag bara ana, han klagar inte i sann arbetarklassanda. I går åkte han till Oslo igen för att bebygga denna vackra stad. Den gigantiska björken är nu uppsågad och upphuggen, inplacerad i vedbo'n. 

Grabbarna har valt att ta ett fast jobb i Norge med mycket bra villkor. Vi ska vila oss lite från företagande, men kommer att ha miundre projekt då och då. Jag har fått fri tid att skriva, hur underbart är inte det?

Våren övergår i försommar och denna morgon var en gåva till människorna. Solen steg sakta över trädtopparna, fåglarna sjöng och kaffet smakade underbart. Jag ska ta mig samman och ta kort på allt det ljuvliga. 

Idag blir det trädgårdsarbete, det för mig mödosamma rensandet av planteringar i markplan. jag får ligga på mage på ett liggunderlag och ta det i tiominuterspass.Varken knän eller rygg går att böja som jag vill, men det finns alltid lösningar. 

Jag ska nog läsa lite lyrik också, jag är i lyrikstämning. Och lyssna på Mozart. Hur lyckligt lottad är inte jag?