Jan Björklund och Cecilia Malmström presenterade i dag förslaget till folkpartiets program inför EU-valet.
Det är ett välskrivet dokument. Jag gillar att liberalerna står för sin EU-positiva uppfattning. Partiet formulerar 87 tydliga förslag. Socialdemokraterna får anstränga sig för att bli lika konkreta.
Bland förslagen finns saker jag håller med om, som stödet till EU-utvidgningen, kraven på en human asylpolitik, hårdare regler om lobbyism, betoning av de mänskliga rättigheterna och en hel del annat.
Naturligtvis föreslår folkpartisterna också saker som jag har svårt för, som Natomedlemskap, ny kärnkraft och ett Vårdval Europa utan möjligheter för landstingen att kontrollera kostnaderna.
Som väntat vill folkpartisterna lägga tonpunkten i EU:s tillväxtstrategi på företagens villkor och en effektiv inre marknad. Goda arbetsvillkor, livslångt lärande och bra barnomsorg tycks inte vara lika viktigt för liberalerna. Kraven på att ändra EU:s utstationeringsdirektiv går folkpartiet förbi med tystnad.
Mest förvånande är kanske att det står så lite om Marit Paulsens profilfrågor, trots att hon vann folkpartiets provval och hade stora framgångar förra gången hon satt i EU-parlamentet. Några korta rader om matkvalitet och konsumentskydd, det är allt. Rimligen borde maten och konsumenterna ha samma utrymme som till exempel flyktingpolitiken.
Kanske dags att låta Marit skriva lite mer av texterna och sätta henne överst på listan? Då kan folkpartiet bli riktigt farligt för en socialdemokrati som flirtar så mycket med EU-kritikerna att partiet riskerar tappa EU-vänliga väljare.