M-L's berättelse del 2. Du ljög mig rätt in i mina gröna barnaögon!

Jag vill att alla läser igenom informationen innan ni läser inläggen och lämnar kommentarer.Detta har utvecklats till en självhjälpsgrupp, och som sådan måste vi följa vissa regler för att det skall fungera.

Lagom till sommarlovet det året jag skulle fylla 10 år, flyttade min familj till ett nybyggt hus en mil utanför staden vi bodde i. Jag fick eget rum, ny skola, nya kompisar och allt skulle bli så bra!

Jag var relativt harmonisk och hade inte behövt uppleva några fler ensamma nätter eftersom mamma slutade jobba natt när min andra lillasyster föddes.

Det fanns många barn i samhället, men tyvärr ingen flicka i min ålder. De var mycket äldre, och det fanns en oskriven lag om att om man inte är fyllda 12 så måste man vara med de yngre. Det gjore mig just inget för jag var van vid att leka med min 2½ år yngre syster, men hon hittade snabbt en kompis i hennes egen ålder. Jag var mycket med de två, men de var hästtokiga, och det var inte min grej.

Jag gillade alla idrotter, men denna kompisens pappa var en rolig typ. Han ville vara med oss hela tiden och det var inte jag van vid. En pappa som ville vara med barnen var mycket spännande för oss syrror.

Bengt jobbade som plit på en närliggande anstalt och där jobbade han nätter så han var i regel vaken på eftermiddagarna.

Han lekte, busade och körde oss vart vi ville. Om vi ville bada så körde han... Han körde och körde.

Det var så oskyldigt i början. En kram, en klapp i rumpan, en puss i nacken, en smekning i håret... Jag förstod inte att han groomade mig.

Sedan blev det mer avancerat. Han hittade på en lek i vattnet som han tyckte var mycket rolig. Man skulle hänga med överkroppen över en luftmadrass mitt emot varandra. Sedan skulle man saxa benen om varandra och se hur länge man kunde hänga kvar innan man åkte under vattnet.

Det var alltid jag som blev utmanad av Bengt, och det gick att hinna med mycket där under vattnet för honom.

Han tog oss även med till hans föräldrahem, och då såg han alltid till att skicka min syster och kompisen ut på något uppdrag.

Mig tog han med upp till lägenheten där han hade bott som nygift. Där talade han om för mig att jag var det vackraste som fanns, att det var mig han skulle ha gift sig med.

Han tittade mig djupt in i ögonen och sa; Jag älskar dig M-L, jag vill leva mitt liv med dig.

Han var några år äldre än min pappa och jag var 10 år, men oj vad jag trodde på Bengt. Jag vet inte om det var alla smickrande ord som fick mig på fall, men efter det var det inga problem för honom att göra vad han ville med mig.

Han var ju gift, och som vuxen kan jag inte förstå hur han kan ha gort allt detta utan att frun fattade något. För ibland var vi i tvättstugan och då var hon i lägenheten. Ibland var vi ute och tältade med hans dotter och min syster men mamman var aldrig med. Var vi hemma hos dom så sprang han i pyjamasbyxor (sådana där med öppen gylf) med flöjten hängandes utanför för det mesta. Jag som kvinna skulle ju i alla fall reagera om min man sprang i pyjamasbrallorna om dottern hade kompisar hemma. Jag vet inte varför hon inte ville se?

Detta pågick i 3½ år, men då började kraven från honom bli jobbiga. Jag fick inte göra som jag ville, och om jag var och utövade någon idrott, vilket började bli ett allt större intresse för mig, så hämtade han mig och passade på mig.

Jag hade nog börjat förstå att det vi gjorde inte var bra. När jag en gång vägrade följa med honom i bilen skrek han till mig; Du skulle bara våga vara med någon annan!

Jag vet inte riktigt var jag fick modet ifrån, men jag sa till honom; Bengt, du har varit med mig för sista gången och om jag får reda på att du har rört mina systrar så skall jag se till att mamma får reda på vad du har gjort! (Jag hade 3 systrar)

Han pratade aldrig med mig efter detta.

Jag hade fyllt 13 så jag var mer med de äldre flickorna nu. Två år senare flyttade vi tillbaka till staden, men min syster är fortfarande kompis med hans dotter.

Hon vet vad Bengt gjorde med mig och hon bedyrar att han aldrig har rört henne.

Något som jag är stolt över för min egen del, är att jag  vågade säga emot honom och att det därmed fick ett slut.

Att jag var så lättpåverkad av hans uppmärksamhet, tror jag berodde på att jag var ganska svältfödd på den varan. Jag var inte van vid att bli sett, och i så fall så var det oftast bara om vi hade gjort något vi inte skulle. Då var det jag som fick örfilarna. Jag skulle ju veta bättre, jag var ju äldst.

Så det var en mycket härlig känsla att någon sa att jag var vacker och fin. En som såg mig hela tiden. Det gjorde Bengt, men jag fick betala ett dyrt pris för uppmärksamheten.

Att det sedan dröjde 17 år innan jag erkände att detta hade hänt är en annan historia.

magic supplies