Dagens låt m.m

Jocelyn Brown - Somebody Else's Guy (Live)

Hittade det här klippet när jag satt och gluttade runt på YouTube. Ljudkvalitéten är det lite si och så med men det jag vill visa är vilken grym sångerska Jocelyn Brown är. Man får ståpäls av första klass när man hör henne sjunga introt till Somebody Else´s Guy. Där har idoldeltagarna en bit kvar innan de kan kalla sig sångare/sångerskor. Hur som helst, Jocelyn Brown är i mina ögon förmodligen den allra största sångerskan, kan inte komma på nån annan som kommer upp i samma klass. Synd bara att hon inte fått det erkännande hon egentligen borde ha för sina insatser inom disco/clubmusiken.

Annars så kämpar jag på med mitt julvägrande och det går rätt bra. Fast jag kan inte påstå att jag saknar julfirandet nåt speciellt, längtar mest till att det ska bli vanlig vardag igen. Saknar mina fasta rutiner som är så viktiga för att min kropp ska må bra. Det är lite svårt att upprätthålla dem när det är en massa störande saker som jul och liknande som pågår runtomkring. Även om jag har julfri zon hemma så påverkas man eftersom så fort man sticker näsan utanför dörren så konfronteras man med julen. Speciellt när man går och handlar på Hemköp eller Konsum. Man kan inte vara säker på att det man vill ha finns hemma för att helt plötsligt ska alla kunder ha min favoritlaxpaté t.ex.

Kom precis på att jag måste köpa en ny flaska flytande margarin. Provade att steka med margarin ur en flaska som gått 30 dagar över bäst före datum och det var ingen hit. Kände att det luktade lite när jag hällde i margarinet i pannan men tyckte att det inte var så farligt, men sen när mina chicky bits var färdigstekta så insåg jag att det var betydligt värre än jag kunnat ana. Tvingade i mig 8 bitar men fick slänga de sista två, det smakade bara sunkigt fett om dem. Så nu har jag lärt mig en läxa, stek aldrig med gammalt härsket margarin. För jag antar att det hade härsknat, är ingen expert på området men googlade lite igår och förmodar att det är vad som hänt.

Tjillevippen

notbugs

Todd Terry with Martha Wash & Jocelyn Brown - Keep On Jumpin'

Var bara tvungen att ta med den här versionen för att den är så uttans bra. Todd Terry är ju för övrigt en mästare på att få till "skitiga" dansbeats. Man kan nästan direkt höra på en takt när Todd Terry varit framme å trixat. Simpelt men så klockrent bra så man ryser in i benmärgen.

Förflyttas osökt till Varberg när jag hör den här låten. Var på Varbergs kurort ett par gånger i slutet på 90-talet och då hade jag den här låten på en kassett som jag lyssnade på när jag var ute och promenerade längs havet. Uppvuxen på ostkusten som man är så har jag aldrig riktigt varit så förtjust i västkustens karga landskap men jag måste säga att Varberg är inte så tokigt i alla fall.

Tjillevippen

notbugs

P.S Har fortfarande hjärnan full med gammalt kärleksgrubbel som jag inte vet hur jag ska göra med. Otroligt jobbigt när det blir så och man inte får ut det ur huvudet. Alla tips och all hjälp är välkommen med vad jag ska göra. D.S

Incognito - Always There (Featuring Jocelyn Brown)

Blir ett extrainlägg idag med anledning att jag fått fler och fler läsare bland släkt och vänner. Så jag tänkte skriva några rader och berätta om min bloggfilosofi helt enkelt. Men först några ord om Jocelyn Brown som sjunger i videon i början av inlägget. Om jag någon gång skulle behöva välja sångerska till soundtracket till filmen om mitt liv så skulle jag välja Jocelyn Brown. Hon är en sångerska som funnits med i olika skepnader ända sen tonåren. Jag vet inte hur många olika grupper och projekt det är som hon varit sångerska i. Det är bara att kika in på den här sidan för att få en inblick i hennes extremt stora repertoar genom åren. När jag kikar igenom den sidan ser jag för övrigt att det saknas en hel del, t.ex alla releaser med gruppen Change där hon var lead- och bakgrundssångerska.

Trots hennes omfattande resumé så har hon egentligen bara haft en egen stor hit och det var med låten Somebody Else's Guy som hon släppte i eget namn 1984. Eftersom det här är ett litet extrainlägg så tycker jag att vi måste ha en video med den låten, ni kommer säkert att känna igen den om ni var med i svängen på den tiden.

Jocelyn Brown - Somebody Else's Guy

Nu ska vi gå över till att prata lite bloggfilosofi. Med det menar jag att jag ska berätta lite om hur jag tänker när jag skriver mina inlägg och vad syftet är med det hela. Jag har nämligen senaste dagarna fått fler och fler frågor från släktingar och bekanta som upptäckt bloggen. Frågorna har varit allt ifrån hur kommer du ihåg allting och hur kunde du göra så eller hur vågar du skriva om allt bara sådär.

Jag ska börja med att klargöra en sak, jag kommer inte ihåg alla detaljer till 100%. När jag skriver en berättelse så gör jag det utifrån stolpar som jag har i minnet, utifrån dessa stolpar bygger jag sedan en berättelse där jag fyller i luckorna efter hur jag tror att det kan ha varit. Men det viktiga är att de bärande detaljerna är sådant jag kommer ihåg. Jag har skippat flera idéer på berättelser helt enkelt för att jag inte anser mig komma ihåg tillräckligt bra om hur skeendet var. Eftersom minnet som bekant inte alltid gör historien rättvisa så kan det smyga sig in såväl anakronismer som rena faktafel emellanåt. Men det får vi stå ut med, för det viktiga är inte att det är 100% korrekt utan att det är en fungerande story.

Jag gjorde ett experiment där jag försökte skriva en berättelse med bara stolparna jag har i minnet och den var inget vidare läsvärd kan jag meddela. Så för att få en fungerande story så får jag tweaka lite helt enkelt för att det ska bli bra.

Nu till frågan om hur jag kan skriva om mindre smickrande avsnitt ur mitt liv. Jag kan börja med att meddela att jag skriver bara om sådana händelser som jag så här i efterhand känner viss nostalgi för och därför inte bryr mig så mycket om hur de ter sig eftersom det gått så långt tid. Jag känner inte att jag idag behöver skämmas för att jag spydde på en parkering i Tranås i början av 90-talet t.ex. Det var en annan tid och ett annat liv, och jag har aldrig medvetet skadat någon eller på annat vis gjort några stora avtryck i människors liv genom mitt beteende. I mina yngre år levde jag ett helt annat liv än idag och jag kan ju säga att det finns historier som jag aldrig kommer att skriva om, helt enkelt för att det är sådant som jag vill behålla för mig själv. Så det här är ingen blogg där jag lägger ut hela mitt liv till beskådande utan endast valda delar. Det är förmånen man har när man fritt kan skriva om sitt eget liv. Då kan man dessutom kosta på sig att skriva om händelser som kanske inte är så smickrande men som så här i efterhand har ett visst underhållningsvärde.

En annan fråga jag får emellanåt är denna: Har det du berättar om verkligen hänt?

På den frågan har jag ett enda svar och det är JA, det har verkligen hänt. Alla bärande delar i mina berättelser bygger på saker jag varit med om, varken mer eller mindre. Jag har inget intresse av att sitta och hitta på en massa saker för jag tycker att verkligheten alltid är mycket mer intressant än fiktionen. De som känner mig vet att jag helst läser faktaböcker och biografier och ytterst sällan någon skönlitteratur och det beror på att jag tycker att verkligheten i alla lägen överträffar dikten.

Ska avsluta med och förklara syftet med bloggen. Jag kan enkelt sammanfatta det med ett ord och det är NOSTALGI. För drygt tio år sedan drabbades jag av en kronisk sjukdom vilken har förändrat mitt liv ganska radikalt. Mitt sätt att leva idag är totalt väsensskilt från det liv jag levde när jag var frisk. Det fina i kråksången är att jag haft möjlighet att reflektera över mina upplevelser i livet och har kommit till insikt att jag lärt mig otroligt mycket genom att uppleva allt jag upplevt. Jag skulle helt enkelt inte vara den människa jag är idag om jag inte levt som jag gjort. Så jag kan idag säga att jag är en bättre människa för att jag tagit lärdom av mina handlingar. Kan i förbigående upplysa om att jag inte är religiös för fem öre utan Ateist/Humanist.

Skulle jag leva om mitt liv likadant igen om jag fick chansen? Svar JA, för jag har haft så mycket roligt och jag skulle inte vilja missa en sekund av det. Visst finns det saker jag ångrar, men om jag kunde få dem ogjorda skulle ju själva grunden för den jag är idag rubbas och då vet jag ju inte var jag skulle hamna.

Det var nog allt och jag ursäktar om det blivit mycket rabblande, kände bara att jag behövde skriva av mig och berätta om min Bloggfilosofi helt enkelt.

Tjillevippen

notbugs