Mina 5 sekunder i rampljuset

Förutom kompositör, textförfattare, bloggskribent, sångare, artist, musiker, vivör och bonvivant, är jag även skådespelare. Joråsåatt...

1992 medverkade jag i ett av dom första avsnitten av det klassiska dramat ”Rederiet”. Som statist. Jag och en kompis spelade ”fulla trollhättebor”, en av mina paradroller.

Hur i helvete gick detta till?

Min gode vän Ulf Hansson, han som gjorde dokumentären om skivan ”Det som håller oss vid liv”, 2003 (som finns med på min DVD ”Live På Nalen”), var vid den här tiden regissör för ”Rederiet”. En sen kväll kom han ut till MNW-studion i Vaxholm där Tony Thorén och jag höll på att slutföra albumet ”Det finns inget bättre”. Vi gick till Vaxholms Hotell, smorde kråset och drack ett flertal sexor av whatever. När vi drumlade in i studion ett antal timmar senare, nämnde Ulf att han alltid drömt om att vara med på en skiva. Efter lite dividerande kom vi fram till att han var som klippt och skuren för att spela leksakspiano. Tre toner i början av ”På andra sidan bron”. Ni som har skivan kan ju själva kolla, han står med där i det finstilta. Men – what’s in it for me? What’s the deal?

Jag blev erbjuden statistrollen i ”Rederiet”. Blink and you missed it. Jag stiger ur hissen alldeles i början och sen hänger jag vid receptionen i tre sekunder i mitten av klippet: