Senast Skrivet
- David Lindgren dansar så byxorna spricker
- 2012-02-10 16:02
- David Lindgren och Sugarhill Gang
- 2012-02-10 15:55
- Det känns som Timoteij håller igen
- 2012-02-10 15:54
- Större fläkt för Timoteij
- 2012-02-10 15:54
- TIllbaka i tid för Timoteijs andra genomsjungning
- 2012-02-10 15:48
- Dopingklassificerat kosttillskott
- 2012-02-10 15:46
- Cash Game Omaha-hand
- 2012-02-10 15:41
- Här är veckans Söndag!
- 2012-02-10 15:05
- Kolla Schlager Live klockan 15
- 2012-02-10 14:46
- Kliar det?
- 2012-02-10 14:46
- Vem ska rösrta på Andreas snygga nummer?
- 2012-02-10 14:44
- Lundstedt i guldkavaj
- 2012-02-10 14:38
- Lundstedt har valt Beyoncé
- 2012-02-10 14:33
- Sonja är ingen käftsmäll
- 2012-02-10 14:30
- Sonja får sjunga fyra gånger
- 2012-02-10 14:24
three minutes sharp
... design your life for living ...
Senast skrivet
En hårresande historia ...om min påhittighet!
Kreativ kommer av det latinska ordet creare som betyder ”att skapa.” Kreativitet är något som alla besitter – dock mer eller mindre. Störst kreativitet har vi som barn – senare i livet faller vi allt mer in i konventionella mönster. Synonymer på kreativ är ord som: Nyskapande idérik produktiv initiativrik och påhittig etc.
Jag kan berätta för er att jag var ett mycket kreativt, idérikt och påhittigt barn – jag hittade mina egna lösningar på det mesta och jag älskade att undersöka saker för att förstå hur de fungerade. Och då var man ju tvungen att plocka isär dem! Problemet var att det var inte alltid lika lätt att få ihop det igen – men jag blev i alla fall en mästare på att plocka isär! Min mamma brukade säga att jag led av ”förstörelsemani…"
Jag kommer ihåg en gång när batterierna i transistorradion var slut och jag funderade på om det inte skulle kunna gå att köra radion på strömmen från vägguttaget – jag menar TV:n gick ju alldeles utmärkt på den strömmen?! Så jag tog med mig radion ut i garaget - pillade bort batteriluckan och tog en strömsladd och virade fast de båda sladdarna en på pluspolen och en på minuspolen – sen klämde jag dit luckan igen och det såg riktigt snyggt ut…
Jag var så säker på att det skulle funka så utan att pröva så tog jag med radion till köket för att överraska mamma som stod i köket och diskade – jag ställde radion på diskbänken (där den brukade stå) och satte i sladden. Jag lärde mig en viktig sak den dan – alltså, en vanlig transistorradio som är avsedd att drivas med 1,5 voltsbatterier funkar inte att köra på 220 volt!!!
Problemet var att hela radion blev strömförande och inte bara den utan hela diskbänken – och ”mamma också” som stod där med händerna i diskhon – hon bara stod där och skakade! Som tur var så gick proppen efter några sekunder men morsan hann och få en riktig ”nära döden” upplevelse innan strömmen gick… Jag kan säga att hon hämtade sig tämligen snabbt och det var inte så roligt att heta Johan i det läget!!!
Men man har ju skaffat sig en hel del erfarenheter genom åren så numera är väl inte min kreativitet lika strapatsrik som när man var barn men visst har man en hel del mer eller mindre tokiga idéer kvar som ligger och väntar på att prövas.
...så håll i er ;~) /jl
Jag kan berätta för er att jag var ett mycket kreativt, idérikt och påhittigt barn – jag hittade mina egna lösningar på det mesta och jag älskade att undersöka saker för att förstå hur de fungerade. Och då var man ju tvungen att plocka isär dem! Problemet var att det var inte alltid lika lätt att få ihop det igen – men jag blev i alla fall en mästare på att plocka isär! Min mamma brukade säga att jag led av ”förstörelsemani…"
Jag kommer ihåg en gång när batterierna i transistorradion var slut och jag funderade på om det inte skulle kunna gå att köra radion på strömmen från vägguttaget – jag menar TV:n gick ju alldeles utmärkt på den strömmen?! Så jag tog med mig radion ut i garaget - pillade bort batteriluckan och tog en strömsladd och virade fast de båda sladdarna en på pluspolen och en på minuspolen – sen klämde jag dit luckan igen och det såg riktigt snyggt ut…
Jag var så säker på att det skulle funka så utan att pröva så tog jag med radion till köket för att överraska mamma som stod i köket och diskade – jag ställde radion på diskbänken (där den brukade stå) och satte i sladden. Jag lärde mig en viktig sak den dan – alltså, en vanlig transistorradio som är avsedd att drivas med 1,5 voltsbatterier funkar inte att köra på 220 volt!!!
Problemet var att hela radion blev strömförande och inte bara den utan hela diskbänken – och ”mamma också” som stod där med händerna i diskhon – hon bara stod där och skakade! Som tur var så gick proppen efter några sekunder men morsan hann och få en riktig ”nära döden” upplevelse innan strömmen gick… Jag kan säga att hon hämtade sig tämligen snabbt och det var inte så roligt att heta Johan i det läget!!!
Men man har ju skaffat sig en hel del erfarenheter genom åren så numera är väl inte min kreativitet lika strapatsrik som när man var barn men visst har man en hel del mer eller mindre tokiga idéer kvar som ligger och väntar på att prövas.
...så håll i er ;~) /jl
2 kommentarer
Möjigheten att kommentera är avstängd av bloggens ägare
Elisabet
9 oktober 2008, kl 16:39
Jag höll på att få byrån att brinna hemma genom att ha noll koll på batterier... Hade metallband i mässing för att hålla upp skjortärmar och lade batterierna ovanpå. Det blir strömledande och blev varmt och rök. Det var för några år sedan. Min man skrek att det kan du väl: att batterier blir till ström. Kopplade väl inte i min hjärna... :-) Byrån har en svart fläck...
three minutes sharp
9 oktober 2008, kl 21:17
Så det kan bli!
Elektrisitet är inte att leka - vare sig det är på kabel eller på batteri tydligen ;-)
Elektrisitet är inte att leka - vare sig det är på kabel eller på batteri tydligen ;-)