Senast Skrivet

Slumpa en blogg
På åskådarplats - Min dotter håller på att ta livet av sig
Min dotter vill ta livet av sig, vi kämpar varje sekund för att hon skall få livsglädjen åter. Vi lever i helvetet på jorden.

Sandra firar med sin pojkvän



Det är nyårsafton i morgon, Sandra är fortfarande hos sin pojkvän och skall fira där. Jag har hört en stor förväntan i hennes ord, nyårsafton måste bli perfekt! Förväntningar kan förstöra allt, besvikelsen kan bli allt för stor. Varför målar man upp nyårsafton till en så stor grej?
Vet att Sandra blev besviken ifjol, hoppas att hon klarar av detta nyår bättre.

Sandra lilla, jag önskar dig en fin nyårsafton och att alla dina förväntningar skall uppfyllas, det är du värd efter att du har orkat ta dig igenom ännu ett år!

Kramar din mamma
11 kommentarer
Anhedonie
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/25482
30 december 2008, kl 16:03
Jag har inte så stora förväntningar. Jag klär mig lite snyggare, dricker lite godare, sedan går jag och lägger mig i min säng eller någon annans. Helst i min egen, för det är så jobbigt att vakna bakis hos någon annan. Fast ja, man vet ju aldrig hur man kommer att resonera efter ett par drinkar.
Björn Hultman
min blogg http://blogg.aftonbladet.se/27355
30 december 2008, kl 16:18
Hoppas hon får en trevlig nyår. Men varför mår hon egentligen dåligt? Själv mådde jag dåligt och gjorde ett självmordsförsök pga mobbning. Finns om du behöver prata och om du vill förstå mer! Mycket intressant blogg!
emil
31 december 2008, kl 16:59
hej igen.

alltså jag blir bestört med de här perfektionistiska tendenserna som, i synnerhet finn hos (unga) tjejer.

Jag är ändå 32 år. Men det här med fixeringen om att va så duktig för att duga finner jag sjukt.

Jag blir ledsen (eeler rättare sagt förbannad) när jag ser alla skönhetsideeal och reklamer!

Vi killar har ju varit "förskonade", mer eller mindre, men det börjar bli likadant för killar. En massa sjuka saker att leva upp till!

Alltså massmedia! Det ger ju en helt sjuk bild av oss människor! Det är ju bara en illussion - och det gör mig ledsen.

Man är så påverkbar när man är ung. Kanske är det "frihetens pris"? Nu när vi har fått frihet ska vi ändå underkastas en hel del massa normer och tänkande ändå...

Vi ska vara osäkra och separerade från helheten för annars blir vi människor starka om vi brinner för något (typ: rättvisa, jämställdhet, människovärde bal bla).

Det finns ingen grundtrygghet nu. Alla mest fnattar runt.... Smått förvirrade.

Förstår din desperation mamma. Du måste visa dig stark även om det är jättejobbigt... Ta inga benso på kvällen etc. Din dotter fattar ju det. Se till att hon tar sina mediciner på rätt sätt - annars blir det verkligen bergodalbana av allting.

Om man misssköter(missbrukar) medicinerna blir det 10 gånger värre. Alltså jag är själv en missbruksmänniska (men jag är ju snäll ändå)

Ville bara säga en till sak--- ta inte det här för personligt bara:

Om din dotter är bra på att manipulera, så kanske hon manipulerar dig också? Jag vet inte...

Men hon behöver verkligen någon som känner igen sig i henne och kan få henne och gå igenom det här.... En vän..

Du nämde din man... Är det inte hennes biologiska far? Hur är kontakten mellan dom i sånna fall? Viktiga saker det där, speciellt med döttrar (men han kanske gjort FÖR sjuka saker, va vet jag)

Ja, men din dotter behöver också FRAMTIDSTRO!!!! Jag tror hon måste få ses som den hon är och kä'nna att samhället accepterar henne för den hon är och att hon kan bidra med fina saker till mänskligheten -FÖR DET KAN HON!

Hon är ju jätteduktig på att teckna... SÅ ja... Tatuerare! För fan!

Trist med alla bänga läkare som inte fattar nåt bara.. Hatar ta mig fan vissa av dom svinen som sitter där... De har fått maktpsykos en del... Översittare som tror att de KAN ALLT!!! Men sen tio år senare kommer det nyare forskning och de är utdaterade, men ändå klamrar de sig fast....

Ja du... men ta inte med det här på bloggen (jo du får om du vill)...

Men jag ville bara skriva lite... Du får tycka jag är dum om du vill...

Ok kram

//e.
Anonym
1 januari 2009, kl 19:54
Sandra hade haft en underbar nyårskväll, med god mat och glada vänner.
Ludmilla
min blogg http://ludmilla.se
3 januari 2009, kl 10:41
Jag blir så glad av att höra att det går så bra för er!

Kram!
en mamma
4 januari 2009, kl 01:42
Jag ramlade av en slump in här på din blogg och började läsa...Otroligt..Jag har själv en dotter med ätstörningar sedan några år hon heter också sandra,skulle gärna prata mer med dig.
isabell
min blogg http://dontcryforpain.blogg.se
7 januari 2009, kl 14:22
hejsan...har följt din blogg om din dotter,bra att hon börjar bli bättre!!!

jag vet själv hur svårt det är..bor nu på ett behandlingshem som hjälpt mig mycket med deppression o självskadebeteende. men som synd är ska hemmet stängas i mars..dåligt av psykatrin tycker jag för det behövs all hjälp man kan få.

kolla in på min blogg =)
8 januari 2009, kl 22:59
OO läste igenom din blogg nyss.

du är en FANSASTISK mamma som kämpar för livet,jag beundrar dig.

jag vet hur din dotter känner sig, kännermig precis samma som hon :( lider också av äs och deppression.

hoppas att ni en dag kan finna ro och att ni mår bra, tänker på er KRAM !
Li
20 januari 2009, kl 00:19
Om din dotter inte är tonåring utan på väg att bli vuxen så förstår jag inte varför du skriver om henne här, det låter i din text som om hon bodde i Australien - vill hon läggas ut så här i text av en -orolig morsa-? Är det inte bättre att du skriver dagbok för dig själv om all oro och alla tankar istället för att lägga ut det här. Det är ju hennes liv du lägger ut i och med att du lägger ut ditt eget och det känns helt fel.

Bli inte arg eller ledsen, detta är bara vad jag känner.
Li
20 januari 2009, kl 00:36
ångrar precis allt jag skrev för en halvtimme sen..jag förstår nu att du får mycket tröst av personer som också är delaktiga i din dotter och detta är ditt sätt att klara av din jobbiga vardag på.

Hoppas att ni båda om ett par år kan se i

bakspegeln och ha det bättre.

Jag har en tjugoårig son och han är mycket känslig men rar och livet är inte snällt mot de som inte har dubbla skinn.

Idag går allt bra men det har funnits

jobbiga tider i min bakspegel.

Han är också skorpion som din dotter..

tror jag - och när man tittar på skorpionen så ser man att gadden går mot dem själva och inte utåt. Detta är bara en liknelse, inget annat.

Ha det gott.

Från en mamma till en annan.
Anonym
20 januari 2009, kl 09:19
Li!

Sandra vet om att jag skriver denna blogg. Sandra låg på sjukhus intagen för sitt andra självmordsförsök då skrev jag ut varenda en sida från bloggen och gav den till henne. På kvällen innan jag lade mig kom ett sms från Sandra, mamma tack för att du bryr dig, jag älskar dig.

Enda fram till dess hade Sandra trott att jag inte fanns för henne att jag inte brydde mig om henne, men idag förstår hon att jag stöttar henne fullt ut. Sandra har varit beredd att ställa upp i TV och tala ut om sin sjukdom, det var inte jag. Sandra har ställt upp i intervju i Aftonbladet och berättat mycket mera än vad jag skriver här. Så detta har nog varit ett sätt för oss båda att bearbeta sorgen och förtvivlan över att vi mått så dåligt. Vi är inte i mål ännu, nej vi har livet framför oss och med det alla motgångar och nedförsbackar.
Möjigheten att kommentera är avstängd av bloggens ägare

Senaste blogginläggen

Senast kommenterade


Denna blogg modereras inte på förhand av Aftonbladet och här gäller inte det utgivaransvar som finns på Aftonbladet.se. Bloggens innehavare är ansvarig för allt innehåll.

Tipsa oss om du upptäcker något regelbrott. Läs reglerna