NHL-bloggen

Själv kan jag få Kapten Haddock-artade utbrott om rummet inte är klart att ta i besittning när jag anländer till bokat hotell.
Så jag ska ju inte säga nåt.
Men det är ändå lite underhållande att tänka på hur gränslöst tjurig en och annan hockeyspelare blir efter ett nederlag.
I någon mån är väl alla förbannade – och ska vara. Den som rycker på axlarna åt en förlust borde köra zamboni istället.
Men somliga kan dölja sin frustration när de möter såna som mig. Andra kan det, i sanning,  inte...
Så:
Här är den utlovade listan på de värsta svenska tjurskallarna i NHL.
1. Henrik Lundqvist, New York Rangers.
–”Tjena Henke...du, VM, har du funderat nåt på det?” Det här är på de allra flesta sätt det mest underbara jobb som finns, men när befälhavare Poromaa hemma i Stockholm frampå vårkanten sett att Rangers vid förlust i nästa match kan missa slutspel och ringer och beordrar den frågan, då önskar jag att jag fortsatt som blästrare på Kramo i Borlänge istället (det trodde ni inte! Men Biffen har många strängar på sin lilla lyra...).  Lundqvist utstrålar kraftiga dra-åt-helvete-vibbar efter vilken serielunkstorsk som helst. När man kommer inklampade i hans hörn med en sådan fråga efter en förlust som hotar hela säsongen, då kan det känns direkt hotfullt. Jag har flera gånger varit övertygad om att jag ska få tugga klubbhandske vilket ögonblick som helst. Men annars är det en trevlig pöjk...
2. Nicklas Bäckström, Washington Capitals.
– Blanda Gävle, Zlatan, Belker i ”Spanarna på Hill Street” och Noel Gallagher. Då får ni en klassik Bäckis efter ett misslyckande. Som i lördags, efter debaclet i Jersey. ”Dom gjorde fler mål än oss”, analyserade han med ton kortare än Martin St. Louis. Sen gick han. Obetalbart.
3. Tomas Holmström, Detroit Red Wings.
–  För det mesta brukar Homer försvinna som ett zetterbergskt handledsskott efter förluster. Men har vi murvlar otur blir vi insläppta i omklädningsrummet så snabbt att han  fortfarande sitter och sliter i nån tejpbit runt fotleden. Då måste man gå fram och försöka säga nåt. Det är  som att prata med en västerbottnisk bergshäll. Som haft en dålig dag.
4. Mikael Samuelsson, Vancouver Canucks.
– Den stora skrällen på listan, inte sant? Samme är ju till vardags en Mariefred-version av John Denver. Men gå fram till honom efter en tung kväll, så får ni se. Saliven skvätter när han med några snabba fraser förklara hur fruktansvärt jävla dåligt laget, och han själv, spelat.
5. Michael Nylander, Washington Capitals.
– Lyssna på Joy Divisons ”Decades”. Som den låter, så ser Nyllet ut i – häpp! – nyllet efter en motig kväll.
* * *
Foppa, vill ni invända. Men han spelar i Modo han. Och under de säsonger jag hade med honom att göra här borta hade den värsta stormen i hans bröstkorg lagt sig. Han var mest snäll mot Biffen, även när frågorna bara handlade om den där fotjäveln . Fast det är klart, det var ju inte som att han svarade i telefon den där kvällen i Philly när han fick matchstraff och hoppade ut i sin SUV och körde hem innan matchen var över...
Sudden kunde också möta omvärlden med mordisk blick när Henke bestulit honom på för många mål på Garden, men som lagkapten i hockeylagens hockeylag var han ju ändå tvungen att svara på frågor.
* * *
Bilden ovan är från en T-shirt jag fick av mina kompisar Bullen och Grängesarselet under en roadtrip i Mojave-öknen i somras.
De tyckte att den sa något om mig.
* * *
Det här kan mycket väl vara den roligaste hockey-videon någonsin.
LIF-Andersén vill leka Ovetjkin och det går...inte så bra.
Om Bäckis, eller någon som känner honom, till äventyrs läser det här måste – MÅSTE! – han se till att nummer 8 får se det.
* * *
Obarmhärtig rubrik i Post idag:
Rozsival must go.
Brooksie tycker att Rosie varit så usel under inledningen av säsongen att Sather bör dumpa honom och samtidigt skapa lite utrymme under lönetaket.
Man får hoppas att PR-killarna sett till att det inte ligger några Post och skräpar i omklädningsrummet efter träningen där uppe i Tarrytown.
* * *
Måste återigen få tipsa om Jens Bergenströms blogg i Dalarnas Tidningar.
Den är en klassiker.
* * *
Jag går och tänker på OS mest hela tiden och i går slog det mig plötsligt:
Vilken lägen The Kron Wall of Pain kommer att få när Tre Kronor möter såna som Tyskland och Vitryssland.
I de lagen finns det rimligen forwards som inte har förstånd att hålla huvudet högt i alla situationer.
Ojvoj.
Tur matcherna går nattetid i Sverige. Annars hade Albert Svanberg fått införa åldersgräns...
* * *
Florida intar Garden på lördag.
Det är inget lag som får Biffen att hjula nerför 34:e gatan precis, men såvida inte min upper body injury förvärras jag kommer ändå att vara på plats.
Tills dess hänvisar jag till Big Papa Wennerholm, som i natt rapporterar från Ottawa.
Later, folks.

Det går åt rätt håll, sa alltså Tårtan, om Redden.
Han svarade med att göra en...ja, Redden.
Det var just den typ av fumlande som föregick Bradleys avgörande balja Ottawa-legenden blev ökänd för under fjolårssäsongen.
Men shit happens.
Egentligen HAR han ju faktiskt skärpt sig, så såvida han inte fortsätter på samma får man hoppas att Garden ger honom fler chanser.
Särskilt som han ju visat sig vara trevlig mot Biffen...
* * *
Jag litar ju på kommentatorn BaconBerglund och gratulerar Bäckis till den fina vänsterkroken.
– Men det var en höger, korrigerar han snabbt.
Tack, Bacon....
I vilket fall syntes det plötsligt att den unge mannen kommer från samma stad som Lille Eklund.
Typ.
* * *
Det var riktigt underhållande krig i tredjeperioden, skulle jag vilja påstå.
Dylik frenesi och ilska och offervilja (Laing täckte puckfan med ansiktet!) brukar man inte få se förrän framåt vårkanten.
* * *
The Oak Man menar att Bäckis snyting i Callahans irländska fejja till och med osar Sätra.
– Det är Gävles South Bronx, där slåss dom sådär.
Bäckis själv bara flinar åt den beskrivningen.
– Det är lite grinigt i de här matcherna, det sitter kvar sen i slutspelet senast, förklarar han när vi hunnit ikapp honom ute vid zamboni-entrén.
* * *
Dagens guldstjärna till  signaturen BackonTrack i kommentatorsspåret.
Att döpa Redden till ”Rädd en” vittnar om både stor humor och stor begåvning.
* * *
Lille Eklunds lillebror tar så lång tid på sig i duschen att jag aldrig hinner avlägga något besök i Rangers säkerligen måttligt muntra omklädningsrum-.
Men den lär inte Drottningen köpa, han kommer att fortsätta påstå att jag inte vågar prata med Kungen efter förluster.
Suck.
Det är inte precis angenämt, men nog fan vågar jag...
* * *
Jag ser det aldrig själv, men enligt Borlänge-Claes från DN, som sitter på stolarna intill Capitals pressläktar-delegation, förde general managern George McPhee ett satans liv matchen igenom.
– Bortsett från de sista fem minuterna var han arg hela tiden, lyder rapporten.
Ja, de har känslor i Washington.
* * *
Nyheterna i Örnsköldsvik borde glädje också mina vänner i Leksand.
Även de får ju se Foppa och Macke framåt våren...
* * *
Det är svårt att inte tänka tanken när Laing, med uppsvullen käke, stel nacke och orolig blick går förbi i korridoren utanför omklädningsrummet:
– Det där kommer att kännas i morgon...
* * *
Golden Gaborik framstår mer och mer som den bästa värvning Sather gjort sedan Jagr.
Men det är oroande att det BARA är han som gör mål. Resten uppför sig ungefär som om de fortfarande spelade för Tom Renney och överhuvudtaget inte får avsluta.
Problemet måste korrigeras om den här säsongen ska bli nåt att minnas.
* * *
Bäckis förnekar att tjurigheten  i lördags hade något att göra med att de tvingades bo ute i Jersey efter förlusten mot Devils.
– Nä, vi har varit på Manhattan hela tiden, säger han förvånat.
Såpass.
Ännu en uppgift från den Bagdad Bob som sköter Washingtons presskontakter visar sig alltså vara lumpen lögn...
* * *
Intervjubandspelare som inte fungerar när de måste fungera har jag inga varmare känslor för, det kan jag meddela.
* * *
Ovie är inte helt oväntat fullkomligt omsvärmad av murvlar i sitt omklädningsrumshörn efteråt.
Och han verkar – inte heller det särskilt oväntat – njuta av uppmärksamheten.
– När man varit borta och gör mål på sitt första skott, då känner man sig rätt nöjd, säger han och fyrar av det där tandlösa flinet.
* * *
I taxikön på åttonde avenyn har jag ett Caps-fan med Nylander-tröja på sig.
Det tycker jag är lite vackert.
* * *
Det är ändå inte i första han Ovies lov lagkamraterna sjunger efteråt.
Det är ansiktsmannen Laings.
Lyssna bara på Brooks Laich:
– Vi är alla blown away, jag har inte sett något liknande på länge.  Det är the ovetjkins och the bäckströms och the greens som är ryggraden i det här laget, men the laings och the bradleys står för modet och därför vinner vi idag.
* * *
Nu är det dags att ta fram linimenttuben igen.
Jag återkommer i veckan – bland annat med topplistan över de svenskar som är tjurigast efter förluster.
Den som sitter med anekdoter därvidlag är alldeles särskilt välkommen in i kommetatorsspåret.

Caps satte just 4-2 i tom kasse.
Slut här alltså.
Mer vad det lider.

1-2 nu då.
Rangers spelar riktigt bra, men tar för många utvisningar.
Visserligen är det inte riktigt samma schvung i Caps powerplay som för några veckor sen, men ger man dem tillräckligt många chanser kommer de till slut att ta en och det är precis vad Brooks Laich gör här på slutet.
Tårtan får ge sina gossar en avhyvling för den bristen på disciplin.
Då kanske det kan ordna sig ändå.
* * *
Ledsen att förra inlägget blev lite sent, men först kom Marco Polo-Persson alltså hit och var...glad, sen behagade uppkopplingen på Garden braka ihop.
Så kan det gå.
* * *
Fin TV-räddning Henke gör med plocken i början.
Rena Stefan Lunner, ju.
* * *
Jo, freddeb, jag kan verkligen hävda att språket är fult på Garden.
Kom hit och lyssna på Gris-Olle ska du få se – eller snarare höra.
* * *
Men sen ska Lundy ut och lajja bakom buren på slutet, då blir det fan ALLTID farligt.
* * *
Tennisberg från Radiosporten är uppe och hälsar också.
Stort.
Han är lite legend, är han inte?
* * *
Under en Rapid Fire-sekvens på jumbotronen i en reklampaus får bålskjortorna svara på om de föredrar Turtle eller Johnny Drama.
– Jag har ingen aningen om vilka det är, svarar Prospal.
Vilken tomte.
* * *
– Det här blir straffar, säger min vän Snackaren.
Så nu vet ni det.
* * *
Henke svarar för övrigt helt rätt på ”Entourage”-frågan:
– Johnny Drama!
* * *
När gamle målisen Eddie Gaicomin zoomas in i jumbotronen börjar den klassiska ”Eddie! Eddie! Eddie”-ramsan omedelbart dåna under det välvda Garden-taket.
Det är det Henke har att se fram emot när han återvänder hit på 2020-talet.
Fast då skriker de förhoppningsvis inte på Eddie...
* * *
Det är väldigt roligt när Rosen Junior sitter här intill och parodierar Gris-Olle och de andra Rangers-fansen kommenterar när Rangers har powerplay.
– Shoot! Shoot! Shoot! Oh...you suck!
Just så låter det.
* * *
Nu ska jag sträcka på min krokiga rygg och se om inte nån kan springa och hämta lite kaffe.
Efter matchen, folks.

Ja, titta.
Första riktiga skottet Ovie avlossar – i ett powerplay med fem minuter kvar av perioden – går in bakom en skymd Henke.
En artist in action.
* * *
Sammanlagt har vi alltså 1-1.
Rangers börjar riktigt piggt och tar ledningen efter bara 1.16, via ett stiligt mål av en Golden Gaborik som tycks vilja visa att det är fler artister på isen i natt.
Men sen blir det mer och mer Caps och nu ser vi ut att stå inför en riktigt hård och jämn och grinig holmgång.
* * *
Det är mäktigt bara att se Ovie under värmningen, när han på slutet står där, utan hjälm, och matar slagskott i en tom bur.
Som dom sa i ”Plutonen”:
The beast is out there tonight, and he's hungry.
* * *
Det verkar som att The Avery show kommer att rulla i natt också.
Det var ett tag sen.
Men i en Brooksie-intervjun häromdagen sa Tårtan faktiskt att han vill att Page Six Sean i högre grad ska vara Page Six Sean (mja, han sa förstås bara ”Sean”, men i den här bloggen har vi som bekant viss fäbless för smeknamn) och här ser vi alltså det underhållande resultatet.
Han smäller på, startar småbråk och låter – som det ser ut – den legendariska käften gå igen.
Vad härligt!
* * *
Kan inte sluta fnissa åt att Garden-speakern innan matcherna uppmanar åskådarna att uppföra sig och undvika att använda ”grovt språk”.
Att rikta såna vädjande till sportfans i New York är som att be vatten att inte vara så vått.
* * *
Uj, när Voros var klar med Bradley hade den stackars Caps-fowarden kunnat tjänstgöra som offer ”Terror på Elm Street”-film.
Och var det inte han som blödde som en nyslaktad kalv även i Nashville förra året?
Jag tror fan det.
* * *
Nyllet står i alla fall som struken i match-rostern idag.
Ett framsteg...
* * *
Nädu, Fyllkaja, jag har fan inte gikt i ryggen.
* * *
Visst är Avery till och med på Bäckis i en sekvens? Vad kan ha att säga Valbos snällaste?
* * *
Han brukar nöja sig med öl i massor, men ikväll äter Gris-Olle middag på läktaren också, så min linimentodör drunknar i den tveksamma dofta av korv, pommes, ketchup och lökringar som sipprar ner från sektionen ovan. 
* * *
Ad Rock från Beastie Boys är på plats ikväll.
Det är kanske därför Page Six Sean marker sin rätt att ha lite kul..
* * *
Rob, såg honom inte mot Calgary, men tidigare har Wallin varit väldigt lyckad i rollen som typiskt svensk, defensiv center utan åthävor.
* * *
Det märks redan under nationalsången att det är riktig match ikväll.
Här råder inte slutspelsfeber, men nästan
* * *
Ja, Mister BigBalle (...), den historien är alldeles sann.
På Scandic i Falun hände det.
Bert tycker fortfarande att det är det roligaste han nånsin gjort.
Luktade gjorde det också. Och inte liniment, om man säger så...
* * *
Fint besök i pausen:
Marco Polo-Persson – känd från Sportbladets USA-blogg – kommer upp och ser glad ut.
Så behöver han inte jobba heller, han får sitta på sektion 324 och dricka istället.
* * *
Nu åker vi igen.
Hörs snart

Det är med mig som med Ovetjkin ikväll:
Game-time decision.
Med ryggen så här uppfuckad vet jag inte om jag är i stånd att avfyra en liveblogg.
Men det går fort framåt.
Igår var jag lika djupt begravd på injured reserve-listan som Lilja och The Mule.
Men nu är jag, tack vare välgörande salvor och roliga piller (inköpta på apoteket, bör jag kanske understryka...) day to day.
Tipset är att jag gör ett försök; man vill ju vara uppkopplad och med och mitt i smeten när Caps kommer till stan.
Men blir det plötsligt slut i rutan vet ni varför.
Då har jag fastnat i en omöjlig ställning och når inte tangenterna och sen får Oak Man bära hem mig.
* * *
Gick på en riktig rookie-fint i morse.
PR-nissarna hos Caps sa att värmningen skulle börja 11.30, så då kom jag då – bara för att få se den till synes stelkrampsopererade Fleischman, som sin siste man, kliva på spelarbussen.
De hade, som alla andra, börjat redan runt tio men sa förstås halv tolv för att slippa såna som  mig.
Surt.
Men jag får verkligen skylla mig själv.
Efter fem säsonger borde jag verkligen veta att man aldrig ska lita på vad PR-människorna säger.
Jag har helt enkelt blivit ringrostig i pallet under min tid injured reserve-listan.
* * *
Allt tyder på att Ovie verkligen gör comeback ikväll.
Lås i så fall in döttrar, fruar och målvakter.
För han kommer att vara besinningslöst spelsugen och den som tyckte att Kovaltjuk briljerade i det tillståndet förra veckan kan ju ta och gissa hur den ännu mer begåvade landsmannen kommer att göra.
* * *
He he, Peppe, du har ju alldeles rätt.
Det var ytterligare ett rookie-misstag att inte bara säga ”upper body injury”.
Oak Man och Expressen-Nyström – som är i stan och härjar – kommer att trycka åt mig med pennorna i ryggen så fort de får tillfälle.
* * *
Det har varit lite påtryckningar i ämnet, så innan jag glömmer det.
HÄR FINNS LATHUNDEN FÖR SMEKNAMNEN I DEN HÄR BLOGGEN:
http://blogg.aftonbladet.se/perbjurman/2009/03/1170384
* * *
Tårtan hoppas fortfarande att Redden kan höja sig ytterligare några klasser och tänker tydligen matcha honom hårdare i powerplay framöver.
– Wade håller fortfarande på att reparera sitt spel efter fjolårssäsongen, jag tycker mig se tecken på att han är på väg åt rätt håll.  Hittills har han inte varit lysande och inte dålig
Säga vad man vill om Tårtan, men det är roligt med coacher som talar sanning.
* * *
NY Post-legendaren Brooksie skrattar gott när jag förklarar att Macke Näslund – precis som hdw påpekar i kommentatorsspåret; tack för den – nu blir spelande styrelsemedlem.
Sen ber han mig att hälsa till den alltjämt omtyckte ångermanlänningen.
Det är härmed gjort.
* * *
Minns ni senast Caps var på Garden?
Det var i våras det, under den rätt så fantastiska konferenskvarten.
Spelar Henke som han gjorde då får Ovie vara hur spelsugen han vill; det kommer inte att hjälpa
De första matcherna i den serien kan ha varit de bästa i hela Lundqvists karriär
Å andra sidan krävs nog slutspelsnerv för att han ska kunna komma upp på den nivån.
* * *
Förstår först inte varför folk här i det sunkiga pressrummet sneglar så underligt på mig.
Har jag gylfen öppen?
Har Oak Man klistrat en ”I'm stupid”-lapp på kavajryggen?
Har siffrorna 666 plötsligt framträtt i min blanka panna.
Nej, jag luktar, inser jag efter en stund.
Liniment.
Det är nånting liknande jag på läkares inrådan smetat över min smärtande rygg och den har starkare odör än väntat, så jag går omkring och stinker som en allsvensk fotbollsplan efter en kvällsmatch i mitten av oktober.
Kan bli intressant när vi ska ner i omklädningsrummen efteråt.
* * *
I Washington hymlar dom inte med vad det är Ovie står för och representerar.
– Let's face it, säger Brendan Morrison, folk kommer för att se Ovie och de förväntar sig nånting spektakulärt varje gång han har pucken. Det ger en alldeles särskild sorts energi och för det mesta levererar han ju.
Just precis.
* * *
Ha ha, Nyström har platsen intill sin gamle favorit Den Obäddade Sängen, en vrång och oduschad gubbstrutt som varit med sedan Glen Sather gick i blöjor.
Det är ett lämplig straff när man jobbar åt den där tidningen – häpp!
* * *
Shanny går i penion.
Gör han rätt i.
Det hade varit ovärdigt med ytterligare ett inhopp nånstans mitt under säsongen.
Mitt – och alla andras – tips är dock att vi lär få se mer av Brendan Shanahan.
Ingen annan skulle kunna steget från isen till styrelserummen lika smidigt och naturligt.
* * *
The Garden Faithful brukar ha bra koll på vad Page Six Sean gör och säger.
Det betyder att pilsnergubben Boudreau kan få ångra att han gick ut med uppgifterna att provokatören kallat honom ”fet gris” under slutspelet i våras...
* * *
Inte bara Nyström har flugit över Atlanten.
DN är på plats ikväll också.
Och vi, den stora tidningen,  har Big Papa Wennerholm i Ottawa.
OS närmar sig, that's for sure.
* * *
Newsflash:
En ryss kommer, en annan försvinner.
Washington Post-Tarik rapporterar i sin blogg att Semin blivit hemskickad till DC för att få en trasig fotled undersökt.
Där fick Rangers i alla fall ett litet halmstrå att hålla sig i.
* * *
Bräschan borde ta tillfället i akt och visa att Capitals att det var väldigt fel att de gjorde sig av med honom.
* * *
En Newsflash till:
Jag presenterar mig och hälsar DN:s utsände, Claes,  välkommen till New York.
Då svarar han:
– Jag är också från Borlänge.
Wow!
Man kan bli tårögd för mindre.
* * *
Så tjurig som han var efter matchen i Jersey i lördags får man anta att även Bäckis är spelsugen ikväll.
Revansch, liksom.
Och nu slipper han ju bli mobbad av Semin, som några av er, med Oak Man i spetsen, påstår att han blir hela tiden.
* * *
Borlänge regerar alltså pressläktaren i The Woooorld's most famous arena ikväll.
Så stort.
* * *
Okej, det är dags för the game-time beslut.
Och jag kör.
Men då hoppas att jag är ni med och fullkomligen pepprar kommentatorsspåret med inlägg också.
Dom faller i första paus.

Skadeepidemin sprider sig.
Nu är även jag satt ur stridsdugligt skick.
Vad som hänt?
Well, förbered er på att skratta.
Under ett utbrott av tillfällig sinnesförvirring förra veckan fick jag för mig att det var dags att göra något åt den här sorglustiga hyddan och börja träna.
Det slutade förstås i rena farsen.
Jag hann göra tre sit-ups. Sen sträckte jag ryggen och tumlade våldsamt rytande runt på parketten i ohyggliga smärtor,
Nu har jag fått en inflammation i samma rygg, så ser ni en tjocksmock som vaggar runt som en 90-åring på gatorna i östra Midtown vet ni vem det är,
Sensmoral:
Man ska inte träna.
Man ska sitta med en dry martini på Elaine's och ha det bra.
* * *
Devils kan tangera Buffalos bortasvit ikväll.
Men Flyers blir nånting att bita i , måhända mer just i kväll än till vardags.
Det är nämligen David Schultz Night i Philly. Tidernas buse och själva sinnebilden för The Broad Street Bullies – som säsongen 74-75 slog alla tiders utvisningsrekord med sammanlagt 472 jävla minuter på botbänken – ska väljas in i Flyers eget Hall of Fame.
Chansen är förstås stor att dagens upplaga av Broad Stret Bullies vill visa legendaren att de också har lite hår under armarna...
* * *
Både dubbelhakan och boxarnäsan har väldigt roligt åt mina träningsrelaterade vedermödor...
* * *
Det är förstås bara i Philadelphia en man som David Schultz kan bli föremål för såna hyllningar.
Men jag kan inte bli att gilla det.
Det finns en sorts rå uppkäftighet och rebell-attityd som är alldeles unik för hela City of brotherly love.
NHL, som aldrig brukar missa en chans hajpa minsta ceremoni, talar för övrigt mycket tyst om evenemanget.
Det Dave Schultz står för passar  inte in i den rena, politisk korrekta image ligan befrämjar idag.
* * *
Från Hökens blogg.
Frugan: ”Ska vi ta och gå ut en sväng?”.
Dottern: ”Jag vill inte svänga”.
Otroligt kul.
* * *
Som ni sett tyder alltmer alltså på att Foppa spelar i Modo resten av säsongen.
Kul för Ö-vik – och för Elitserien.
Men väldigt trist för mig – och NHL.
Det skulle vara SÅ kul att få se en hel, frisk Forsberg i världens bästa liga en gång till.
* * *
Som någon sa:
Det är något med borlängebor och bloggar...
Jens Bergenström, leksandsstjärna med rötter just i Dalarnas Chicago, är mannen bakom hockeybloggen som mycket väl kan vara världens bästa.
Ni måste kolla här:
http://www.dt.se/sport/jensblogg/
* * *
Senaste beskedet från Washington är att Ovtejkin verkligen gör comeback mot Rangers i morgon.
Ojvoj.
* * *
Att se Islanders på slutspelsplats är som att höra Michael Bolton sjunga soulklassiker.
Borde inte kunna vara möjligt.
* * *
Så ni tycker Tårtan har temperament?
Allting är relativt.
Det HÄR kan man kalla ett riktigt utbrott.
http://video.yahoo.com/network/100000069?v=6395254&l=3437300
* * *
Här blir det knappast något bloggande ikväll.
Jag ska knöla ner mig i korresoffan, försöka hitta den minst smärtsamma ställningen och sen lär jag bli liggande.
Men kommentatorsspåret är öppet, förstås.

Tillbaka i civilisationen.
Och det utan att ha sett någon räls.
Det stod en taxi precis utanför The Rock och den enades Biffen och  The Finnish Flash om att vi skulle ta.
Gjorde vi rätt i, man ska segla in på Manhattan någorlunda ståndsmässigt...
* * *
Blev som sagt lite transportsträcka i sista, men Devils vann verkligen rättvist.
Som sagt, emellanåt ser de skrämmande bra ut.
– Det har ju gått bra, då får man självförtroende. Det märktes när de tog ledningen, ingen hetsade upp sig över det. Känslan här är så bra att vi vet att vi kan komma tillbaka, säger Bergfors och fyrar av ett leende som exponerar hela den underbara gluggen i garnityret .
* * *
Ovie försvann från sin lyxbox i slutperioden.
Antagligen tog mobilbatteriet slut...
* * *
Kärt barn har i sanning många namn.
Från Toronto kommer nu rapporter att Fredrik Sjöström – känd bland annat som Fast Freddy Shoestring, Shoey, Birger, Quadzilla och Språkröret i den här bloggen – kallas ”Janne Boklöv” av målvaktsstjärnan Kiprusoff.
– Jag förstår inte varför, jag varken stammar eller har rött går, säger Birger bekymmersamt.
Nej, men den bredbente Ytterby-stjärnan har onekligen en åkstil som påminner om Boklövs, ha ha.
Vi tackar Kipper för den.
* * *
Två nya assist för Bergie alltså.
Men han är sällsamt nog missnöjd med sitt eget spel.
– Ja, tyckte ingenting funkade i mitt spel, suckar han.
Passningen till Halischuks balja skulle jag personligen beskriva som väl fungerande, men vad vet jag.
* * *
Kära, kommentator ”Henrik”.
Vilket missförstånd.
Du kanske ska läsa lite mer noggrant innan du avlossar din sura galla.
Är det någon som påstått att Bengt-Åke gjort något fel?
Nej.
När han var tvingad att spika den där truppen kunde ingen ana att Bergfors skulle få ett så monumentalt genombrott.
Vad vi – eller jag – sagt är att det är bra märkligt att en sådan trupp måste tas ut redan i början av oktober.
Det vore rimligare att den som tar ut laget får vänta så länge som möjligt och sen  nominera de som för närvarande är hetast. 
Det håller förbundskaptenen med om, kan jag härmed meddela.
* * *
Bäckis är på riktigt tjurigt humör efter tillställningen.
SR-Johansson får ingen kommentar alls och när jag frågar om han inte kan säga något litet svarar han sammanbitet.
– Dom gjorde fler mål än oss.
Åfan.
* * *
Lemaire har inte bara humor.
Han är flirtiga med damerna också, det har jag från den allra säkraste av källor.
 * * *
Zäta!
Ja, jävlar.
Nu går åskan i Motown igen.
* * *
Det är nu inte säkert att det är resultatet i sig som sänkt humöret till sådan surpuppenivå på Bäckis.
Pilsnerfilmsgubbens resschema kan spela in också.
Caps har ju match mot Rangers på tisdag och ska stanna i trakten tills dess, men  får inte tillbringa lördagkvällen på Manhattan.
Istället tvingas de bo på nåt konferenshotell ute i sumpmarkerna.
Underhållningsvärdet i det upplägget kan verkligen ifrågasättas...
* * *
Om jag räknar rätt saknar Bergfors samtliga tre framtänder.
Det ser underbart ut.
* * *
Mitt tips är emellertid att det går några bilar från det där konferenshotellet mot Manhattan den närmaste timmen.
De har de facto ledigt i morrn och en lördagkväll på Manhattan får de här gossarna inte chansen att uppleva så värst många gånger.
* * *
Ja, det ser inte bara underbart ut.
Gluggen i den bergforska tandraden genererar en härlig läspning också.
* * *
Apropå lördagkväll på Manhattan:
Jag tror att jag ska ta och försöka njuta av den jag också.
Vi hörs om inte annat på tisdag, när Caps alltså kommer till Garden och Henke L lär få möta en ohyggligt spelsugen Ovetjkin.
Tills dess:
Puss.

Öh, ni får vänta lite på slutrapport.
Måste med 10.10-tåget härifrån, annars blir jag kvar halva natten  och som Per konstaterat, man vill ju inte bli rejpad i Newark...

Jaha, tredje har som väntat varit en transportsträcka. Det är sekunder kvar och Jersey vinner med 5-2, som det ser ut.

Mer sen.

There you go.
Devils har vänt och leder med 4-2.
Det är bara logiskt.
Caps klev på slutet – varmed  Maaarty fick visa varför han är föremål för sån kärlek här ute på bystan – men annars har Devils varit bättre.
* * *
Hur lyder numret till SOK nu då?
Bengan måste ringa.
Att åka till Vancouver utan Bergfors – so far noterad för två assist, och passningen till unge Halischucks första NHL-balja höll världsklass – ter sig helt befängt.
* * *
Nu ser det ännu roligare ut uppe hos Ovie.
Han pratar i telefon – samtidigt som han gestikulerar indignerat över räcket i lyx-boxen.
Har Bäckis mobil med sig nere i båset?
* * *
I powerplay skulle jag vilja säga att Devils är SCARY bra.
Så note to alla som ska upp mot det här laget framöver:
Be nice.
Utvisningar kommer att kosta.
* * *
Shit, Langenbrunners skott på kvitteringen...det var som ett se Super-Mac ladda stora kanonen i Buster.
* * *
Eller så är det unge Perreault – han som gjorde Caps andra – som har en mobil nersmugglad i handskarna.
Enligt The Finnish Flash är han en kopia av den ryske artisten – både i fråga om frisyr, kroppsspråk och attityd.
Jag ser det inte, men hey – The Finnish Flash vet alltid vad hon pratar om.
* * *
Kvällens största jubel får – Greg.
Så heter snubben som i en reklampaus friar till sin lady i jumbotronen.
Det tycker alla i The Rock är skoj.
Ütom cynikerna – en svensk och en finländsk – på pressläktaren.
– Säg nej, ropar vi.
* * *
Don Cherry är en pajas. Vad han tycker och vad katten skiter lägger vi i samma hög i den här bloggen.
* * *
Det är som vanligt.
Jersey-anhängarna kan inte hylla sina egna utan att samtidigt såga nån från Rangers.
Så ser ett komplex ut.
* * *
Hdw, Bengt-Åke går inte att hålla koll på alls idag.
I förra pausen tog han och Notan hissen ner från pressläktaren och sen dess har de inte synts till.
Var de tog vägen?
Säg det. Som alla som följt min jakt på Abbe vet är det nåt mystiskt med coachernas whereabouts i den här hallen.
* * *
Pilsnergubben bör ha haft ett och annat att säga Semin efter den präktiga dretpassningen innan Parises killer-strut.
* * *
Kingsfan, det är ingen direktsändningen Kings of Leon-mannen från Sportradion utför. Du får nog vänta nån vecka.
* * *
Ovie får vifta ihärdigt om hans kompisar ska vända det här.
Jag tror inte det går.
Devils vinner – och vi hörs efteråt.

Här skulle bli målsnålt, sa dom före första nedsläpp.
Men inte då.
Först gör Caps två snabba, sen reducerar Colin White.
Om ni inte är fullständigt körda i matematik inser ni då att det står 1-2.
Och matchen håller helt okej klass. Ettan och tvåan i tabellen borde kanske kunna piska fram ännu mer intensitet, men det är trots allt bara november så vi får vara glada åt att det är högt tempo i passningsspelet.
* * *
Lördagkväll.
Seriefinal.
Ett av världens mest attraktiva lag på besök.
Och ändå är snudd på varenda säte i halljäveln tomt.
Vilket ynk!
Flytta hela organisationen till Winnipeg eller nånting.
* * *
Frågar förbundskaptenerna om de också åkte genom Sopranos-slum på vägen ut.
– Nej, vi bor här ute, svarar Notan.
Bor här!?!
Har de besparingskrav som försäkringsjätten AIG på hockeyförbundet – eller det straffet för finlandsmatchen i Karjala Cup?
* * *
Ingen Ovie på isen alltså.
Istället sitter han i en loge strax ovanför pressläktaren och gestikulerar vilt så fort Caps befinner sig i afallszonen.
Det ser mycket skojigt  ut. Som att han beordrat polarna att hålla koll upp på läktarna så att de kan följa hans instruktioner.
* * *
Har redan blivit intervjuad av Radiosporten.
Babblade på utav  helvete och slog som vanligt knut på mig själv, den här gången om varför varit så mycket skador under inledningen av säsongen.
Tro mig, det är mycket lättare att intervjua än att bli intervjuad.
* * *
Winnipeg Devils...det låter väl inte så dumt?
* * *
Nog tycker jag det ser ut som att Bergfors jobbar hem rätt så ivrigt..
Han vågar väl inte annat.
* * *
Nä du, Jersey. Ingen Johnny O syns till. Old School Lou vill inte att skadade spelare ska umgås med hela diton, som om exempelvis ömmande knän smittade. Och i närheten av några av smutsiga murvlar får de DEFINITIVT inte vistas.
* * *
Las Vegas Devils har också a ring to it.
Men där passar Old School ungefär lika bra som spenat gör i kaffe.
* * *
Visst, Bäckis saknar sin ryske lekkamrat.
Men emellanåt slår han ändå passningar som får det att se ut som att han placerat en GPS i pucken.
Den vet liksom var den ska...
* * *
Den är bra liten, men Caps-klacken på ena kortsidan äger The Rock so far.
* * *
Jag tror fortfarande att Devils vinner. De vaknade efter Whites reducering.
Nu ska kaffeabstinens dämpas.
Vi hörs i nästa paus.

Jomenvisst.
En sån här kväll måste man ju göra en Tom Waits och cross the river to the Jersey side.
Det är tidig seriefinal i östra konferensen och på isen finns såväl den hetaste svenska nykomlingen som den svensk som snart största stjärnan av alla.
Jag tror på stormatch och hoppas på saturday night ramalama i kommentatorsspåret.
* * *
Åker för första gången bil ut till The Rock och det må ju vara hänt att centrala Newark blir finare och finare, men i omgivningarna finns fortfarande områden som skulle kunna användas i en film om Beirut på 80-talet.
Jag sitter och bligar ut i Blade Runner-regnet och önskar att jag hade både Paulie Walnuts och Big Pussy med mig som protection.
* * *
Har man sett.
Bengt-Åke och Notan är på plats även här.
Det kommer troligen att sluta med att de ringer hem till SOK och kräver dispens för Bergfors.
Om sån inte går att utverka är det ju helt koko.
* * *
Det finns tydligen en liten chans att Ovie gör en Kovaltjuk och spelar redan ikväll.
Game time-beslut, meddelas det från Caps håll.
Hoppas, hoppas.
Nej, Per och Big Pete & co – inte så mycket för att jag vill Caps väl. Jag råkar bara vara väldigt förtjust i att se världens störste hockeyartist spela.
* * *
Jag får försöka vara försiktig i denna utgång, Jersey-anhängarna i kommentatorsspåret är ju känsliga, men de vanliga fans man får dela hiss med på väg upp till pressboxen i den här hallen är...hm, ja, jag vet inte men låt oss säg att jag plötsligt får en väldig lust att se ”Den sista färden” igen.
* * *
För varje intervju jag läser med Lemaire får jag större och större respekt.
Bland annat framgår att han har humor och det var Johnny O åtminstone indirekt inne på när vi pratade om coachen nere i Tampa i oktober.
– Han är Devils och hård, men stämningen är ändå trevligare än med Sutter,
* * *
Lycka.
Sitter enligt sittplatschemat på stolen intill The Finnish Flash i kväll,
Nej, inte Teemu.
Det är Varpu som tagit över det smeknamnet, förstår ni väl.
* * *
Att Bergfors sina tre poäng till trots fick skäll efter förra matchen berodde inte bara på att han fuskat för mycket i backcheckingen.
Det handlade lite om att Lemaire ville se till att framgångarna inte stiger hans svenska young gun åt huvudet.
– Det var både och, erkänner coachen i en intervju med Tom Gulitti.
Devils...
* * *
En konsertpianist som brukar hänga i de här trakterna insisterar på att jag måste uppsöka Brick City Bar runt hörnet från The Rock efter matchen.
Vi får väl se.
Saturday night in downtown Newark...jag vet inte hur lockande det låter.
* * *
Nu kommer det nya bud :
Ovie spelar inte ikväll.
– Han är väldigt nära, men inte riktigt, riktigt redo, säger pilsnergubben Boudreau till Tarik på Washington Post.
Vilket skit.
* * *
Jag fick nöja mig med en kulsprutesvärm sms  från Höken i bilen på väg ut hit, men det verkar ju som att Henke briljerade under straffavgörandet där uppe i Ottawa.
* * *
Från samma Tom Gulitti-text som Lemaire-citatet ovan:
”Some might say that Bergfors is a skill offensive player and that he shouldn't  have to worry about the defensive side of the game that much. Of course, those people wouldn't work in the Devils organization...”.
Ha ha.
* * *
Per-Henrik Johansson från Radiosporten kommer plötsligt fram och frågar om han kan få några citat efter matchen.
You bet!
Jag har alltid undrat varför Alling – SR:s reguljäre man här borta – inte förstår att Biffens bastanta stämma ständigt ska höras i etern...
* * *
Lemaire tycker för övrigt att Bergfors borde följa målsprutan och kedjekamraten Zach Parises exempel.
– Han har inte gjort succé för att han fuskar. Han har gjort succé för att han jobbar hårt i varenda byte, heter det.
Så det går, frågar någon retortiskt, fortfarande att göra poäng och ändå vara bra i defensiven.
– Det är svårt att tro, flinar Lemaire, men ja...
* * *
Ikväll, mot Toronto, gör Fast Freddy Shoestring mål.
Vänta ska ni få se.
* * *
Frågar klassiska Devils-reportern Sherry Ross – som givetvis går under namnet Sherry Darling här ute – om hon såg vad som komma skulle i fallet Bergsfors.
– Nä, redan under campen i september började Lemaire tala om att han var förtjust i den unge svensken och vi som stod bredvid rynkade våra pannor. Men han såg nåt som ingen annan såg och nu ser vi att han vet vad han talade om, säger hon.
* * *
Men vad nu då, har vi plötsligt en kommentator som bara kallar sig Jersey?
Who that, som min kompis Gelin säger när han lyssnat på för mycket rap
* * *
Värmning pågår och Bergfors värmer utan hjälm.
Nä...ha ha, ni gick väl inte på den?
Ingen i Devils skulle NÅNSIN utmanar Old School Lou med ett så självförhärligande tilltag.
* * *
I korridoren bakom pressläktaren här i The Rock händer en väldigt fin bild på Tom Petty.
Nåt sa mig att ni ville veta det.
* * *
I Washington är det däremot tre superstars som tar sig friheten att visa sig utan hjälm för tjejerna.
Green, Semin och – Bäckis.
Jag gillar det.
* * *
Han ser förresten inte ut som your average sportjournalist-square, Radiosporten-Johansson.
Snarare som en medlem i Kings of Leon.
Jag gillar det med.
* * *
Andy Greene är väl ingen av de starkast lysande stjärnorna på den här sidan Hudson-floden men han har, rapporter Ledger (Tony Sopranos tidning!), gjort något som varken Scott Stevens, Scott Niedermayer, Patrik Elias eller John MacLean mäktade med:
Spelat fram till, eller själv gjort, det avgörande målet fem matcher i rad.
Det är Devils-rekord.
* * *
Suck, det är bara trälig hårdrock i högtalarna under värmningen.
Och härifrån som det kommer så jävla mycket bra musik. Frankie, Bruce, Southside Johnny.
Men Notan blir i alla fall glad. Han gillar ju sånt här väsen.
* * *
Alling har koll på kollegan som är här, men undrar ändå i sms:
”Per-Henrik...är inte det egentligen du och Eken”?
Ho ho, Hegerfors, Alling.
* * *
Apropå Eken kommer The Finnish Flash äntligen upp på pressläktaren.
– Tog tid, säger hon, jag åt som en hel Oak Man där nere.
Ho ho igen.
* * *
Okej, gametime across the river.
Borde bli kul.
Jag tippar att Devils vinner och återkommer förstås i första paus.

Bara så alla vet – bloggen kommer att vara på plats i Newark ikväll, för den östra seriefinalen mellan Washington och New Jersey.
Jag vill se många i kommentatosspåret, men framförallt Per, Big Pete, Mackyy och den saknade FivePoints.
Vi hörs framåt 01.00, er tid.

Det mest imponerande med Kovaltjuks insats ikväll ser man efteråt.
Han kommer stapplande genom korridoren med foten i en sån där grej man får istället för gips nuförtiden.
I princip kan man alltså säga att ryssen fortfarande lider av en bruten fot.
Och likafullt går fanskapet ut och uppträder som den mest spektakulära artisten från Georgia på den här sidan James Brown.
– Ja,  det syntes att han var spelsugen, va, flinar Hedbä.
Skulle man kunna säga.
* * *
Thrashers blev i enlighet med uråldriga hockeytraditioner lite försiktiga i tredje och Rangers kunde skapa rätt svettigt tryck ett tag, men Hedbä stod emot och ingen kan säga nåt annat än att sydstaterna vann välförtjänt.
* * *
Det värsta för Rangers:
Ovetjkin säger att han siktar på comeback på Garden på tisdag.
Då kommer alltså ännu en rysk hockey-konstnär hit och är lika spelsugen.
Ojvoj.
* * *
Det blir aningen awkward stämning när jag säger nåt åt Hedbä om att det måste ha varit roligt att få visa Bengt-Åke, som står alldeles intill, att han gjorde fel som inte plockade med honom i stora OS-truppen.
Annars är stämningen mellan leksingen och förbundskaptensduon rörande god.
* * *

Gris-Olle håller på att skrika sruphuvudet av sig, men såvitt jag kan se är det alldeles korrekt att Del Zotto åker för diving.
Valpigt uppträdande, kallar man väl det.
* * *
Apropå OS-truppen:
Niclas Bergfors!
Nu var det förstås omöjligt att veta att han skulle få ett sånt här dundrande genombrott när den där megatruppen skulle tvingas fram, men det understryker ju bara hur puckade SOK:s regler är.
Bengan får helt enkelt inte ut den kanske hetaste forward vi överhuvudtaget har.
* * *
Henke muttrar att han kände sig ringrostig och att det inte var direkt skoj att släppa in första skottet.
Men när någon frågar om han orkar spela mot Ottawa på lördag blixtrar det till i de arga ögonen.
– Ja, säger han med eftertryck, det vill jag verkligen. Jag vill spela så fort det bara går.
Dåliga nyheter för Senators, det
* * *
Nu ska jag åka hem och softa.
Men det tror inte Toby Orr på.
– Nej, du kommer att gå till en lokal och ta några öl, säger han och nickar förtroligt.
Hrmf, alla lever väl inte Buckhead-livet heller...
* * *
Tårtan får frågor om han tyckte att backarna var för tama i kväll.
– Nej, de var för dåliga, fräser han.
Ojvoj.
* * *
När jag sagt adjö åt Toby Orr och han vandrar iväg mot spelarbussen tittar Varpu fram och säger:
– Åh, så söt!
Och det är inte mig hon menar...
* * *
Ser jag rätt?
Vann Tampa på straffar?
Löken blommar, det kokta fläsket är stekt, fan tar bofinken.
* * *
Kovaltjuk har verkligen inget emot att spela med landsmännen Antropov och Afinogenov.
– Nej, det är perfekt, berättar han, vi pratar ryska och kan skoja bort motståndarna hela tiden.
* * *
När de står utanför Thrashers omklädningsrum är Bengt-Åke åter på Notan om det som ska föreställa ett svällande midjemått.
AIK-legendaren bör kontra med att det i alla fall inte var han som tog ut laget mot Finland senast...
* * *
Hedbä anser att det inte spelar någon roll vad han än gör; han får ändå vara back-up i Atlanta.
Inför den här säsongen blev Let em' in skadad, då klev plötsligt Ondrej (Ondrej? Vad är det för namn? Pavelcek in och tog förstaspaden.
– Tar de in någon från gatan blir han förstemålis också, suckar han.
Sen kommer han på hur det kanske kan tänkas låt och säger på vackraste Tony Richardsson-dalmål:
–  Jag är inte bitter...ha ha.  Nä, jag är medveten om min roll här och har inga problem med den.
* * *
Vad anser ni, ska bloggen se Jersey mot Washington i Newark på lördag?
Då krävs att FivePoints, Per, Big Pete och Mackyyy lovar att de är med i kommentatorsspåret.
* * *
Vad än Toby Orr tror:
Nu åker jag hem.
Vi hörs inom kort.

Rangers kom tillbaka i tredje och rdeucerade, men med tolv sekunder satte Atlanta 5-3 i tom kasse. Rättvist.
Slutrapport kommer senare.

Inte för att Garden-publiken håller med längre, men vi underhålls fortfarande furstligt på Garden.
Spelet är kreativt, chanserna många och humöret dåligt.
Och Atlanta leder tämligen rättvist med 4-2, efter bland annat ett Kovaltjuk-mål som skulle kunna tjänstgöra som installation på en konstutställning.
* * *
– Slarvigt men publikfriande.
Så löd domen bortifrån förbundskaptenshörnet i pausen.
De tyckte också att Atlanta var piggare laget – och att såväl Henke som Hedbä
Nu vet ni det.
* * *
Snacka om att Kovaltjuk är spelsugen.
Vilken mästarperiod han gör.
Det kan inte vara alldeles angenämt för influgna landslagsldningar att se. Om han ska vara i den här formen och får spela med Ovetjkin, Datsyuk och Semin...ojvoj.
* * *
Undras om Del Zotto torkat tårtsaliven ur örat ännu.
Utvisningen han tog innan Thrashers ledningsmål kostade, om man säger så.
* * *
Har förbundskaptensduon alldeles långt ifrån mig.
Man vill ju höra  det värmländska stönet när Rose slår en av de där dretpassningarna.
* * *
Armstrongs otroligt onödiga tripping, i anfallszon, innan Rangers 2-2-kvittering borde också rendera lite saliv i hörselgångarna.
Men jag tror Becks granne har problem med muntorrhet.
* * *
Just som Kovaltjuk är på väg att snärta in en puck – ja, han verkar ha kommit ihåg vem det är som står nu – är det en försäljare som på sektionen nedanför som kör upp en klase sockervadd i mitt synfält.
Det är såna gånger man inser det mindre lyckade i att Gardens pressläktare är placerad bland de vanliga sektionerna.
* * *
Varje gång Toby Orr, som bokfördes för en assist i perioden, har pucken tycker jag man kan se hur BÅG och Notan förvandlas till matadorerna i ”Tjuren Ferdinand” och skriker:
– Honom ska vi ha!
* * *
Det var sur studs som ställde till det för  på Golden Gaboriks kvittering, men han tog revansch med rena monsterräddningen på friläget strax därefter.
* * *
Dom zoomar in gamle Pete Stemkowski i jumbotronen.
Men Notan då?
* * *
Rangers buas av isen efter den här mittperioden och därtill finns skäl.
Det har ju, framförallt i mittzonen och bakom egen blå, sett ut ungefär som förra året.
Men det finns en skillnad som gaphalsarna här borde hämta lite hopp i.
Tårtans lag bryter inte ihop bara för att det hamnar i underläge. Med killers som Golden Gaborik på isen vet de att inget är omöjligt.
Så, Gris-Olle, min vän:
It ain't over yet.
* * *
Ser jag fel eller säger Drury i en reklamsnutt på jumbotronen att Henke är den som luktar godast i laget?
Väldigt meterosexuellt i så fall, är det inte?
* * *
Notan tog inte den kastade handsken om resultaten i Allsvenskan.
Jag får gå bort och prata slagsmål istället.
Vi hörs efter det som borde bli en suverän slutakt.

Underhållning!
Jo, faktiskt.
Det har varit en riktig skojig förstaperiod på Garden, komplett med två baljor – en åt vardera håll – slagsmål, böljande spel, chanser, egenartade situationer och dåligt humör.
Och ja:
Både Henke och Kovaltjuk gör comeback.
En får tacka, det är just den här sortens kvällar jag suttit hemma i den ruttna korresoffan och saknat.
* * *
Berättar för Brooksie att svenske förbundskaptenen är på plats.
– Han borde kolla den svenske målisen. Han har varit rätt bra, svarar Postankaret och flinar.
* * *
Henke stod nog inte visslade Springsteen-trudelutter när han, efter nära två veckors frånvaro, tvingades släppa in matchens allra första skott...
* * *
Notan ser hemtam ut på Gardens pressläktare.
Och som han själv säger:
– Jag satt här rätt ofta när jag spelade i Rangers...
* * *
Men sen har Henke, liksom Hedbä, svarat för några riktigt fina räddningar.
* * *
Atlanta hör inte direkt till lagen som sätter blodet i svallning på Manhattan, men efter så lång hockeytorka trodde man ju ändå att det skulle kunna bli lite drag ikväll.
Men nej, det är rena Carolina-stämningen.
Surt det.
* * *
Da capo på Bubbes angelägna fråga i kommentatorsspåret.
Varför, E.J.N, är det ingen punkt efter n:et?
* * *
Det är dessvärre lite Carolina-stämning i kommentatorsspåret också.
Kom igen nu, vi ska ju bugga IHOP.
* * *
Visst, Kovaltjuk ser inspirerad ut, men när han här på slutet får stå helt fri och avlossar ett jävla slagskott, då måste han ha glömt vem som stod i målet.
Sånt där går nog mot Lehtonen på träningarna.
Men hey, Ilya...det är H. Lundqvist som står i Rangers.
* * *
Tungviktsboxarna Bräschan och Boulton bjuder ju upp till föredömligt lång och elak dans.
Men det bästa med den sekvensen är att Bräschan äntligen har Rangers-fansen i ryggen.
Kan det ha vänt för den sorgsne jätten?
* * *
Dala, det har du rätt i.
Det är få Page Six Sean lyckats komma så djupt under skinnet på som Kovaltjuk.
Under slutspelsserien 2006 slutade ryssen helt att fungera, vilket var en av de främsta orsakerna till att Rangers kunde ”svepa” Atlanta.
Sedan dess har Avery blivit snällare, typ, men finns det oplockad gäss på isen tvekar han säkert inte att låta limpsaxen gå på gammalt klassiskt vis igen.
* * *
Det är Furlatt – också känd som Frukthatten – som dömer.
Nivån är lägre än den brukar vara på de skämt jag drar på Elaine's på lördagkvällarna.
* * *
Under pausen är det en stackare som ska försöka skjuta i öppet mål – och missar pucken.
Inte sedan Malik gjorde två självmål på Henke under samma match har någon blivit lika grundligt utbuad på Garden.
* * *
Nä, nu ska jag gå bort till Notan och höra vad han säger om resultaten i Hockey-Allsvenskan igår...

Springsteen har packat ihop sin scen, basketjönsarna har åkt på road trip och isen är spolad igen.
Som en annan Fylking ber jag att få utbrista:
Äntligen!
Det känns som att det är decennier sedan (nåja...) jag senast var här på hockey  
Men  ikväll ha vi alltså Rangers mot Thrashers, förhoppningsvis inklusive en blågul målvaktsmatch.
Och tro mig – bloggen är asladdad.
Vill ni vara med och vaka?
Det vore trevligt.
* * *
Det sitter två hängivna snusare i Thrashers omklädningsrum efter morgonvärmningen.
Men det är bara Toby Orr som räknas.
Han trycker nämligen upp rejäla prillor Ettan under sin ångermanländska överläpp, medan Hedbä håller på och tjafsar med såt där white elände, vad det nu är för nånting.
– Jag brukade beställa hit General via Swedish Match, men sen blev det ju mindre innehåll i dosorna för samma pris och då slutade jag med det, berättar leksingen.
Toby ruskar roat på huvudet och viskar:.
– Han är lite snål, Johan...
* * *
Vi har fint besök ikväll.
Nej, inte Varpu; henne ser vi ju – lyckostar som vi är – praktiskt taget hela tiden.
Det är Bengt-Åke som inleder sin stora OS-turné på Garden – med Notan i släptåg.
Då kommer bloggen att skriva sig själv, låter det som.
* * *
Att Hedbä ska stå är helt klart.
Frågetecknet gäller Henke.
Han säger själv att han fortfarande känner sig n besvärad av sin hemliga skada men inte så våldsamt att han inte skulle kunna lira.
Tårtan tar beslut precis innan match.
Hoppas.
Man vill alltid se dubbel uppsättning svenska målisar.
* * *
Någon gång får någon förklara varför New Yorks taxichaffisar envisas med att gå av sina skift exakt vid de tidpunkter då de är som mest efterfrågade – exempelvis nu på eftermiddagen när jag skulle hit.
Är det fungerande marknadsekonomi, det?
* * *
Kovaltjuk, som från och med nu betraktas som day-to-day- går omkring i omklädningsrummet och ser rastlös ut och Hedbä tror att han kan komma att göra comeback redan ikväll.
– Han vill bra gärna, säger han och flinar, det är noga med att ingen annan får rycka i målligan...
* * *
Att Notan följt med Bengan till Nordamerika är inte så konstigt.
Han har ju viss koll på hur det går till här borta.
– Fast det är ju ett tag sedan han slutade och det börjar synas, skrockar Karlskoga-stjärnan och nickar mot stockhomaren.
Taskigt sagt.
Jag tycker Notan ser ut att vara i fin form.
– Nä, det går långsamt utför, suckar han, jag kommer inte i kostymerna längre.
Jag vet hur det känns...
* * *
Hoppas Tårtan får veta vad Henke gjorde i söndags innan han tar sitt beslut.
Med ”Drive all night” i ryggen går ett Bruce-fan som Henke på vatten, irriterande skada eller inte.
* * *
Yours truly har just avlagt den årliga avgiften a' 40 bucks till hockeyskribenternas intresseorganisation.
– I år kommer det ett medlemskort också, påstår Brooksie.
Jaja, vi får väl se.
Jag tror ju fortfarande att mina dolares går raka vägen ner i Post-ikonens fickor...
* * *
Thrashers har som vanligt varit upp och ner i år, men med Duby och Drury och – kanske – Henke på skadelistan lär Rangers få offra en hel del armsvett för att få poäng med sig ikväll.
* * *
Toby Enström ser ut att må strålande.
Så bor han numer också – berättar han – i Atlanta-stadsdelen Buckhead.
Den är, om jag inte misstar helt, framförallt känd för sitt eminenta nattliv.
– Jo, flinar ångermanlänningen, om man vet var man ska gå är det väldigt bra.
Och det gör unge herr Enström, förstår vi...
* * *
Det är, tycker jag, lite roligt att en av Rangers nya PR-slavar ser ut, och rör sig, precis som Fredrik Wikingsson.
* * *
Notan studerar mitt gråmelerade skägg och utbrister:
– Du vet...här borta kan man skaffa färgningsmedel och sånt.
Här skulle jag vilja kontra med att jag i alla fall kommer i mina kostymer, men riktigt så är det ju inte...
* * *
Man kan inte veta säkert, men mitt tips är att Brages fenomenala klack Serik Fans aldrig tidigare omnämnts på Gardens is.
När Hedbä, hängivet Brage-fan, åker ut för att morgonvärma sker det dock.
Han får syn på en viss bloggare på läktaren bakom båset och hojtar:
– Får vi se Serik Fans på läktarna ikväll?
I wish.
* * *
Ingen i det här pressrummet har, visar en snabb och mycket ovetenskaplig opinionsundersökning, minsta förhoppning om att Foppa kommer till Broadway.
* * *
Anderson, Thrashers-coachen, ser verkligen ut som Becks granne när han rödmosig och rufsig  står lutad mot sargen och betraktar morgonvärmningen.
Man får det bestämda intrycket att han sänkte en pava scotch efter den sena flygningen till Gotham igår och nu står och undrar vad fan han egentligen gör här.
* * *
– Game-time decision, svarade The Oak Man när jag tidigare idag messade och frågade om han skulle på match.
Han har varit ute och härjat varenda kväll i en hel vecka och luckas nu av den lugna vrån där uppe i Yorktown.
Tunnis.
När jag var i samma ålder...nej, let's not go there.
* * *
Ligans general managers har haft möte i Toronto i dagarna och tydligen kommit överens om att nya regler vad gäller tacklingar mot huvudet ska sjösättas vad det lider.
Bra, lyder mitt anspråkslösa omdöme.
Att spela hockey ska inte vara som att plocka blommor på ängen, men det ska inte vara livsfarligt heller.
* * *
Toby Orr säger att han fokuserar på Atlanta och inte tänker så mycket på OS, men rycker ändå till en smula när han får höra att Bengt-Åke ska se matchen på Garden.
Ja, det gäller att inte slå några dretpassningar ikväll.
Såna gillar inte Karlskoga-Bengan, det blev när vi såg en match ihop i Nashville förra säsongen.
* * *
Nu sitter världens största fotograf på stolen intill.
Och med stor menar jag i det fallet inte ”greatness”, som i exemplet Höken.
Jag menar stor som i stor. Som i har ätit-många-bullar-stor. Som i det-väller-valkar-över-grannarna-i-pressrummet-stor.
Det är häpnadsväckande.
Fast  rätt skönt också. För en gångs skull får ju jag känna mig som en mini-biff.
* * *
Dretpassning...ha ha, jag tycker det låter underbart.
* * *
Trots alla skador har Tårtan, berättar han i Newsday, insisterat på att Sather om att han inte vill ha upp några nya
Det betyder att han bara har tre centrar på isen mot Thrashers.
– Vi har NHL-spelare på plats och jag vill använda dem. Ibland är det just i den här sortens situationer man lär sig avgörande saker om sina spelare, säger han.
Den hållningen renderar säkert beröm om Rangers vinner.
Om inte kan vi räkna med härlig pajkastning på presskonferensen efteråt.
* * *
Ber återigen att få påminna om att Big Papa Wennerholm är on the road i Nordamerika.
Ikväll befinner han sig i Detroit.
Och i morgon har han utlovat sin OS-trupp.
Följ dramat här:
http://blogg.aftonbladet.se/26380
* * *
Antropov återvänder till sin gamla hemmahall ikväll och ser lite nervös ut i omklädningsrummet under förmiddagen, men han kan gott slappna av.
Ingen bryr sig.
Han var här för kort tid för att hinna göra mycket till intryck på The Garden Faithful.
* * *
Okej, hockey igen.
Fan så härligt.
Vi hörs i första paus.

Och vem stod i baren när vi klev in i det hemska 80-talsetablissemanget på Affina Hotel för att värma upp innan Springsteen-spelningen på Garden?
Mike Keenan.
– Hey coach, sa jag, som kan bli rätt språksam efter några Heineken, ska du också se showen?
Keenan log glatt, men sa att han nog inte skulle det.
Han var liksom bara där och hinkade bärs.
Coolt.
* * *
Nädu,  EJN.
Det är en riktig avstängning som drabbar Glenncross.
Han inte bara träffar Drury i huvudet – Rangers-kaptenen är inte i närheten av pucken.
Sån skit måste bort, så är det bara.
* * *
Tänkte fråga Keenan om svenskar han coachat också, men lät bli.
Ämnet Anders Eriksson hade kunnat leda till en blodig konflikt, är jag rädd.
* * *
Bara en match idag.
Men i lördags var det 714.
Kan inte NHL sprida gracerna en smula?
Som det är nu kvävs man i överflödet av matcher ena dagen – och skrumpnar av törst i bristen på matcher nästa
* * *
Pilsnerfilmsgubben Boudreau har gjort klart att Nyllet aldrig mer får spela för Washington.
Det spelar alltså ingen roll vad veteranen från Huddinge gör, hur hårt han kämpar, hur mycket han kan tänkas förbättra sitt spel.
Pilsnergubben gillar honom och då får man inte vara med.
Man häpnar.
Att en coach låter sin personliga motvilja mot en person styra uttagningarna vittnar inte om någon överdriven storhet, vare sig mänskligt eller professionellt.
* * *
Efter Springsteen-spelningen – som var sanslöst bra, men mer om det i andra sammanhang –  gick vi förstås på Elaine's.
Där insisterade The Oak Man på att ha ketchup till sin spagetti bolognese och det tog ett tag innan vi lyckats förklara för en chockad Elaine att svenskar faktiskt HAR ketchup på pasta.
– Vi är inte som italienare, slog foto-Nilsson fast till slut.
Elaine gjorde en klentrogen grimas, tog en ny titt på Ekens röda härva till tallrik och utbrast:
– God knows you're not...
Det tyckte jag var väldigt kul.
* * *
Jason Williams blir borta åtta veckor, meddelas det från Motown.
Låter lite, tycker vi som såg knäet vika sig under powerforwarden mot Toronto.
Huh, det var minst lika mycket skräckfilm som den där paranormal-filmen som skrämmner skiten ur amerikanerna just nu.
* * *
Eken har aldrig sett Springsteen förut och var mer eller mindre chockad efter den tre och 45 långa urladdningen på Garden.
– Utan tvekan den bästa konsert jag varit på, flämtade han.
Så brukar det känns första gången.
* * *
Bröderna Brothers har börjat träna ihop igen, så nu kan Henrik torka tårarna.
Enligt Daniel, som alltså är tillbaka på isen efter sin fotskada, har sådana runnit på brorsan den senaste månaden.
– Han grät sig till sömns varje natt under min frånvaro, säger en flinande Daniel till Vancouver Sun.
Henrik dementerar och säger att han snarare varit sur på sin tvillingbror.
– Han sa åt mig att jag såg trött ut och behövde röra på fötterna mer. Då blev jag förbannad och lät bli att prata med honom på två dagar, berättar han.
Det är aldrig tråkigt att läsa Vancouver Sun.
* * *
Ännu mer tack för alla trupper ni levererar i kommentatosspåret.
Fortsätt gärna.
* * *

Hedbä! Hedbä! Hedbä!
Det är mitt uppmaning till Becks granne – alltså Thrashers-coachen Anderson – inför Atlantas resa till New York på torsdag.
Vi vill ha blågul målvaktsduell då.
Bloggen ser överhuvudtaget mycket fram emot den matchen.
Det var alldeles för länge sen det var liveshow på Garden, eller hur?