Vi provar igen..

Vi var borta för fjorton dagar sedan med min fina släkt och hade världens bästa picknick i gröngräset invid havet :-) ( på bilden står en av de som mer känns som en lillebror än en kusin..härlig bild tycker jag..)
Nu gör vi en rövare igen och beger oss åt de trakterna då min kusinfru vill fira sina 35 år med ett kalas vilket hon gör rätt i. Självklart att man kan ha kalas fast det inte är jämt man fyller..och Sam är konstigt nog med på noterna att åka iväg igen över natten..

Förberedd på upplägget och trygg dit vi skall..åka 18 mil enkel resa..vi har våra bilrutiner så att även de fungerar smärtfritt..Vet vilka som kommer på kalaset ikväll och vad som förväntas av honom.. Hoppas hoppas det går vägen för Sam att vi åker så här tätt inpå.. Men är så sällan det bjuds på kalas, så sällan som jag och my love har en ledig helg ihop (typ 1-2 hela helger på tio veckor) och verkligen kan åka bort.. Vi kan aldrig åka bort från diagnoserna men tror vi alla behöver miljöombyte, lite annat att tänka på, i synnerhet jag som deppat ner mig igen.. Känner hur livet varit ett enda stort pusslande däre jag fortfarande febrilt letar efter försvunna pusselbitar.. Igår kväll på jobbet hade jag så förbenat ont ut i vänster arm och stressanginan var åter mitt sällskap.. Så mina vänner.. Nu packar jag det sista i väskan och beger oss till Sörmlands vackra natur som vi passerar.. Är så fin bilväg dit vi skall..

Trevlig lördag ni alla fina läsare här!!

K R A M I S    M A M M A     Z O F F E