imsy - Kärringens röra

har jag tillbringat dagen. Varmt och skönt blev det.

Nu är jag färdig med honom för denna gång. Men snart är det dags igen.

Jag har alltså läst Bodströms första deckare på E-bok. Den var riktigt bra. Ger mersmak. Strax ska jag läsa hans andra bok.

Jaha, det är så dags igen!

Måste hålla stilen!

Flera gånger om dagen dessutom. Helst två lagade mål om dagen. Så besvärligt när matlagning, som för mig, är så mördande tråkigt för det mesta. Då får man göra det enkelt för sig. Tillaga något som räcker ett par dar eller mer.

En linsgryta är mättande och bra. Vill man göra om den till soppa istället har man bara i en deciliter vatten till. Lättlagad. En halvtimme totalt tid.

Hoppa inte över lunchen - den behövs för att hålla kroppen i form och övervikt borta.

Ni som läst i inläggen om hur mitt cancersjuka barnbarn behandlades av skolan undrar väl hur det gått?

Senast jag skrev om saken hade anmälan lämnats in till Patientnämnden. HÄR är det inlägget.

Skolsköterskan blev prickad - en prick till så är det ajöss med henne inom vården. Så som hon bar sig åt mitt under pågående cellgiftsbehandling borde hon aldrig få ägna sig åt sjukvård mer. Tycker jag, alltså.

Mitt barnbarn då? Hon har kommit till en annan skola där hon blir mycket väl behandlad. Sjukdomstiden höll henne så gott som isolerad i två år. Nu tar hon igen livet med stor iver. Lite väl mycket iver. Tiden i den förra skolan har gjort henne tuff som bara den. Hon låter ingen ge sig på henne igen. Vilket kanske inte alltid är så bra. Men lärarna är skapligt förstående.

Nåja, hon lugnar väl ner sig så småningom. Hon är ju bara i början av tonåren.

Cancern håller sig lugn. Friskförklarad kan hon bli först när fem sjukdomsfria år gått. Det är bara att hoppas att vi får fira hennes 18-årsdag med ett friskintyg.

Ett annat barnbarn vaccinerades härom dagen i skolan trots föräldrarnas NEJ. Naturligtvis är det anmält. Hur det går med det återstår att se.

Jag pratade nyss med en person bosatt i Köping

Svininfluensan har slagit till rejält där. Många barn hemma från skolorna.

Bara så ni vet.

När man står där vid spisen och upptäcker att man inte har lök hemma känns det förargligt.

Jag löser problemet genom att på hösten när löken är billig inhandla en säck eller två.

Använder den och när löken så småningom riskerar att bli dålig fryser jag in det som är kvar.

Först skalar jag naturligvis löken. Sedan hackar jag den i bitar. Förväller i rikligt med vatten - någon tesked salt i vattnet. 1½ minut brukar räcka.

Fryser in den i halvfulla plastpåsar tillslutna i toppen. Varje halvtimme ett tag framöver tills jag känner att all lök hårdnat tufsar jag till innehållet i påsarna så bitarna inte fryser fast i varandra.

Sedan är det bara att använda såpass mycket lök man vill ha för varje tillfälle.

Skönt att slippa rusa iväg till affären i vinterkyla eller ruskväder.

Spar pengar gör det också att ha lök i frysen. Hur ofta går man inte för att handla bara lök och kommer hem med en kasse full av annat också!

Denna gång vill Ordlös onsdag att vi visar något spegelvänt.

Åker man Essingeleden i Stockholm är man ofta inklämd mellan stora bilar. Det gäller att hålla ögonen såväl framåt som i backspegeln.

Mera spegelvänt finner du hos Ordlös Onsdag

Jag har aldrig någonsin behövt vara rädd för bruna kuvert. Men har i alla år hört andra vara det. Dylika bruna kuvert innebar ofta otrevligheter från kronofogde och andra myndigheter man hade något ouppklarat med.

Idag höll jag på att få hjärtstopp av ett vitt kuvert.

Det stod Försäkringskassan som avsändare.

Efter mycket om och men och vånda öppnade jag kuvertet.

Det innehöll bara allmän information helt utan hotande innehåll.

Mina tankar går till alla dem som hänger löst hos Försäkringskassan. Om jag som ändå inte gör det reagerar så - hur ska då de som bara väntar på att få sitt liv ställt helt upp och ner då inte reagera om/när de får ett sådant kuvert!

Jag lider med alla som väntar på "domen"!

Jo, man tackar!

Förra hösten förärades vi denna vilomöbel i backen upp till affären.

Nu har samma backe försetts med en kommunal toalett. Kommer säkert väl till pass för det ölande folkets hemgång från pizzerian invid affären!

När jag tog en tupplur på soffan under eftermiddagen fick jag i drömmen en lysande idé!

Jag var på besök hos min dotter.

Dottern med familj skulle till Gröna Lund. Jag ville naturligtvis inte följa med.

Jag gick in i boden och hämtade en grensax för att klippa ner lite sly i backen.

När jag kom ut ur boden hade utsikten förändrats på det mest otroliga sätt:

Havet gick nästan upp till altanen. Jag såg snäckor och små fiskar simma i det klara vattnet.

Alla träd var borta. I backen till vänster var jorden svar och lerig. Vackra glänsande svarta hästar reds i den vildaste rodeo av cowboys i full mundering. Häpet stirrade jag på fenomenet innan jag kom på: Kameran! Var är kameran???

Innanför altanen fanns köket. Det var fullt av grannar och okända som intresserat följde skådespelet utanför panoramafönstren. Jag letade efter kameran. Överallt låg kameror. Ingen var min.

Äntligen hittade jag min kamera i en av barnens gummistövlar i hallen. Precis när jag vände mig om för att fotografera vaknade jag. Det tog en god stund innan jag insåg att jag drömt. Under den stunden var jag skapligt frustrerad för att jag aldrig hann ta det där kortet.

Drömbilden är helt tydlig i mitt minne. Det behövs inget foto för att jag ska komma ihåg hur det såg ut där i backen. Kanske förverkligar jag min idé om jag lämnas ensam en längre stund när jag är på besök hos min dotter framöver.

Enda kruxet är att få dit havet. Resten fixar jag säkert.

Berätta inte det här för min dotter! Det får bli en överraskning.

Ekot rapporterar idag att "endast två av de 31 kommuner som efter årsskiftet ska kunna erbjuda äldrevård och barnomsorg på finska eller samiska enligt den nya minoritetsspråklagen har idag en fastslagen plan på hur de ska klara uppgiften".

Ekot kallar det för "dålig språkplanering hos kommuner".

Det förvånar mig att landets styrande har kort minne. Eller kan det vara så att de inte bryr sig om att kontrollera hur t.ex. de finskspråkiga dagisen det fanns relativt gott om för sådär 25 - 30 år sedan ställde till det för barnen.

Många av de barn som gått på finska dagis (det hette så då)  fick oerhört svårt att tillgodogöra sig undervisningen i grundskolan. Naturligtvis. Från att ha gått på ett helt finskspråkigt dagis komma till en helt svenskspråkig grundskola säger sig självt att det ger språkproblem.

Den lilla svenska de lärt sig kom oftast från lekkamrater. Och det vet ju alla hur väl barn upp till skolåldern hanterar sitt språk.

Jag anser att det är dålig språkplanering att införa en sådan här lag.

Det enda bra med lagen är att de åldringar som inte bemödat sig med att lära sig språket i det land där de bott länge, eller drabbats av demens och glömt svenskan, ges möjlighet att kunna meddela sig med och förstå vårdpersonalen inom äldrevården.

Lagen gäller även samiskan. Det borde räcka med en regional lag för de områden där samer lever och bor.

Det är trevligt när ett så banalt inlägg som gårdagens lunch - korvknappar med stekt ägg - kan ge andra inspiration till kreativa blogginlägg.

Låt er inspireras av dagens lunch:

Köttbullsmacka med Americanadressing, lök & tomat.

Naturligtvis kranvatten att dricka till.

Jag har äntligen plockat undan mina sommarskor och sommarjackor från hallen.

Regnets smattrande mot fönstret och det kalla draget i lägenheten säger mig att det inte är läge att vänta på sandalväder än på ett tag.

Sommarkoftan hade lagt sig till ro på en pall. Se så den njuter av att få vara ifred

Jag tycker den liknar Grodan Boll.

Temat hos FotoTriss denna gång är FULT.

Det är fult att bita sin mormor.

Det är fult att kladda ner sina klasskamrater med MumsMums.

Det är väldigt fult i skogen efter en skogsbrand.

Fult gjort av dem som grillade trots eldningsförbud.

Fler fula bidrag finner du hos FotoTriss. Medverka gärna själv med egna bilder!

Så har jag då laddat ner min första E-bok att läsa.

Mitt bibliotek har äntligen börjat med E-boksutlåning. Jag har varken läst denna boken eller sett filmen än, så det är väl på tiden att jag gör åtminstone det ena. Eftersom jag föredrar läsning så hoppas jag det blir bra så här.

Så skönt att kunna sitta hemma och låna böcker vilken tid på dygnet som helst. Slippa ge sig ut i regn och rusk. Slippa komma ihåg att lämna tillbaka boken. Sitta hemma och välja böcker i lugn och ro.

Jag tror jag kommer att gilla E-böcker!

Ett längre tag har jag tänkt köpa lax. Idag gjorde jag slag i saken. Priset och storleken på fisken passade mig precis.

Nu ligger den här och stirrar anklagande på mig. Så kan jag ju inte ha det.

Vad ska jag göra med den?

Även om den bara ser ut så här

Korvknappar och vändstekt ägg.

Då och då ser man vuxna människor ägna sig åt relationskrig på bloggen.

Styvföräldrar förnedrar öppet partnerns barn genom att frustrerat berätta allt negativt de någonsin kan om barnet. Klagar om barnets "idiotiska" beteende. Va??? Vad är det de själva ägnar sig åt då???!!! Om det går till så på internet - hur ska det inte vara då i hemmet? Inte undra på att barnen bär sig illa åt med en sådan styvförälder på halsen!

Spruckna vuxenrelationer går ibland över till rena bombanfall på bloggen. I ett enda stort plågat "stackars mig!!!" Tänker ni inte alls som agerar så där?  Barn är oftast inblandade. Ska de behöva se de vuxna anhörigas anklagelser, sanna eller osanna, vräkas ut till allmän beskådan över hela världen? Hur mår barnen av det? Jag kan tänka mig hur de mår...

"Grannar, vänner, skolkamrater, främmande människor - ALLA VET"

Jag kan tänka mig att den tanken får ett barn att må väldigt dåligt. Kanske så dåligt att det slutar med självmord.

Tänk inte bara på er själva - TÄNK PÅ BARNEN I FÖRSTA HAND!!!

Jag har varit väldigt flitig hela förmiddagen. Hela tiden tänkt att "när jag är klar ska jag...".

Vad då "ska jag"???

Nu har jag gett upp mitt sökande efter vad det var jag skulle göra.

Det får bli bloggen istället.

Kanske någon har en idé om vad det var som behövde göras?

Vad tror ni?