11 december 2007, kl 08:17
Skrivet av
Anmäl !
Jag dansade just med Maud Olofsson. "Får jag lov", sa jag. "Javisst", sa hon och så inledde vi en mycket haltande och olycklig dans. Maud ville föra och det ville jag också - det slutade med att det hela såg ganska grekisk-romerskt ut. Och så utbytte vi artighetsfraser. Hon hade en klänning som kändes som fiskfjäll när jag höll om henne. "Vad fin", sa jag, "Tack", sa hon.
Hon var tindrande och trevlig och go. Som man tänker sig en perfekt mormor. Vi talade om vilka vi hade till bordet. Hon hade en tysk till bordet. "Talade han engelska", frågade jag. "Ja, gudskelov", svarade hon. Och så frågade jag var hennes Säpo-vakt höll hus, men det ville hon just inte tala så mycket om.
Och så brottades vi och slog runt. Vi svettades ymnigt. Det var fantastiskt. Som hon själv sa: "Det finns inte många fester i världen där du skulle få dansa med en minister på det här viset."