Super Tuesday, del 6 - The End

Jaha, sexton timmar efter första Super Tuesday-samtalet hem till Martin på redaktionen vid Globen verkar det som att man kan dra något slags preliminär slutsats.
Obama vinner flest stater, inklusive viktiga – och superduperjämna – Missouri.
Men Hillary Clinton tar The Big Enchilada borta i väst  – och det av allt att döma ganska stort.
Troligen har hon därför ändå ett visst övertag i antal delegater, men det demokratiska racet är fortfarande neck-to-neck-jämnt – och långt, långt, långt ifrån över.
På den republikanska sidan, däremot, är John McCain nu klart definierad som huvudkandidat och favorit , särskilt efter de sena segrarna i Missouri och Kalifornien (ja, också känt som The Big Enchilda...).
Sammanfattning?
Ja, man kan i alla fall konstatera att vi som stod i snön i Des Moines för en månad sedan och yrade om att ”det här inte avgörs förrän på  Super Tuesday” kan sätta på oss dumstrutarna nu.
 * * *
Obama håller ytterligare ett magiskt tal under sin valvaka i Chicago.
Det är inte politisk retorik mannen ägnar sig åt när han kliver upp på de där scenerna. Det är...väckelse. Eller soul revue a la James Brown – minus dansstegen, då.
* * *
Myndigheterna har nu räknat till 16 dödsoffer i spåren efter de där virvelstormarna som hela natten dragit fram i Arkansas, Mississippi, Tennessee och Kentucky.
Den siffran kommer garanterat att stiga.
Det är ett land tuktat av en obarmhärtig natur som gått till val i natt.
* * *
John McCain är ingen James Brown precis, men han håller ett rätt inspirerande tal han med.
Framförallt vågar han för första gången
– Jag tror vi får börja vänja oss vid den tanken nu, säger med ett leende lika brett som det Grand Canyon han sin höga ålder till trots tydligen brukar klättra i.
Det tror jag också, Mac.
* * *
Ted Kennedy verkar inte vara någon vidare supporter att ha på sin sida.
Häromdagen fick New England Patriots, som han hade välsignat, chockstryk i Super Bowl – och i natt röstade hans Massachusetts på Clinton istället för på den ”endorsade” Obama.
Det är tydligen ingen riktig studs i Camelot-myten längre.
* * *
Fortsättningen av den demokratiska kampanjen blir spännande att följa.
Clinton har ont om pengar och vill helst ha så många debatter som möjligt. Obama, däremot, drog in rekordsummor under januari och kan fortsätta köpa tv-reklam över hela landet.
Där har han klar fördel.
Exakt var de tar vägen, och hur de tänker agera, vet först senare under onsdagen.
* * *
Huckaburgaren hade tveklöst en stor Super Tuesday, men fortsättningen blir ändå motig.
Det är ju sydstater han vinner och sådana , i princip bara Louisiana till helgen, Mississippi 11 mars och Kentucky långt fram i maj.
Under natten har dock fler och fler experter börjat framhålla honom som tänkbar ”running mate” åt McCain.
Huckaburgaren är visserligen inte så populär hos de djupt konservativa McCain måste ge en hand om han ska kunna ena det republikanska partiet i höst, men Arkansas-guvernören har visat att han är en player och...ja, vem vet vad som egentligen bestämdes under de där Good ol’ Boys-förhandlingarna i West Virginia.
* * *
Resultaten från amerikanska Samoaöarna är ännu inte rapporterade, men ni kanske ursäktar om jag avstår från att invänta dem.
Istället ska jag varva ner med ett gammalt ”West wing”-avsnitt – från kampanjen under säsong 7, förstås – och sedan lägga mig.
Vi hörs i den här spalten framöver –  från Louisiana eller Maryland eller vad för platser kandidaterna i det här evighetsracet nu tänker ockupera.
So long.