vi kan kalla det ett avsked .

Hej läsare (vet att ni finns där, ni tappra och fina själar).
Tänkte bara lämna ut ett slags pressmedelande såhär på måndagskvällen. Det är så här förstår ni. Jag kommer att överge den här bloggen. Jag kommer göra slut med aftonbladet. För jag är bara trött på aftonbladets bloggvärld nu. Har snurrat runt här i över två år. Var högstadie-elev med hängselbyxor och gymnasiedrömmar när jag började skriva. Nu är jag en artonårig naturbrukselev med en garderob full av t-shirts och drömmar.

Jag har börjat tröttna på saker, börjat inse att jag måste trampa vidare. Måste trampa vidare från aftonbladet! För jag är faktiskt fruktansvärt trött på aftonbladets blogg nu. Trött på 40-plussare som skriver om tysta vinkvällar framför "ensam mamma söker". Trött på vad jag skriver här. Trött på att jag begränsar mig själv i den här bloggen. För det gör jag. Jag kan inte skriva allt här, jag har ringat in mig själv och placerat mig i ett fack som jag inte riktigt trivs i. Så jag drar vidare helt enkelt. Och tackar för åren som passerat. Tackar för att jag fått skriva av mig, för att ni läst och för att ni har kommenterat. Öppnar en ny blogg, kanske redan ikväll. Kommer länka till den. Om det finns något intresse för en sådan länk det vill säga. Det hoppas jag att det finns.

Mamma och pappa, ni vill ha den nya blogglänken va? Säg ja, eller se mig gråta!