En Kvinna Bland Kvinnor

Ny blir det nya tag, så ny bloggadress:

http://enkvinnablandkvinnor.blogspot.com/

Drog ut min junior på en promenad igår och trillade då över det enkla i livet. En pinne. Ett löv, Ett par kottar. Lite grus och sedan grädden på moset; en motocykel.

Detta påminde mig om hur mycket jag egentligen missar i livet. En kotte. En pinne. Ett löv osv. Istället fokuserar jag hela tiden på det stora och de enorma målen eller händelserna.
På vägen hem idag skall jag nog stanna upp några sekunder och bara se detaljerna. Inget annat.

~En kvinna bland kvinnor

Så trillar solen fram från bakom molnen och plötsligt sveps Sverige med i en solskenshysteri. Alla skall uppdatera sina statusar med saker som "första doppen - riktigt kallt, men skönt nu när det är varme" eller "rosévin på uteservering med finaste tjejerna", men det är aldrig något som skriver motsatsen.

Jag avskyr den hysterin som drabbas människor så fort några solstrålar slår ner på marken. På med solglasögonen, av med kläderna, fram med ölen eller rosévinet och upp med nya statusar och sommarbildar på Fejjan.

Därför strejkar jag. Min status för igår skulle kunna bli " ICA Maxi - nytt personling storhandlingsrekord,  följt av  innefotboll med grodden och Lego Indiana Jonas för hela slanten när familjen sov"

Jag strejkar.

~En kvinna bland kvinnor

Hittade en artikel på DNs hemsida som heter "Semestertips: Töm dasstunnan tillsammans" och som handlar om hur kvinnor och män ( i relation med varandra) skall undvika att hamna i könsfällan under semestern. Där tas vissa specifika punkter upp t o m som att det lätt kan bli på detta viset:

– Han packar bilen, hon skriver listorna med allt som måste med. Han ska ta litet mer risker och pusha barnen när de går på Gröna Lund, medan hon ska hålla tillbaka och vara orolig. Hon bakar bullarna och han gör surdegsbrödet.

De tar även upp att männen ofta sköter grillen och båten och att far och son inte alltid behöver göra manliga saker tillsammans som att fiska.

Shit, hur skall detta bli för mig och min Mrs H?

Jag är den som packar bilen eftersom jag är den starkare av oss. Samtidigt är jag den där lekföräldern som gärna sparkar boll, leker lekar och fiskar. Förmodligen kommer jag ha hand om grillen i sommar och dessutom har vi en bil som ligger på mitt ansvar. Shit, shit, shit.
Mrs H är den som skriver listor eftersom jag packar bilen. Hon lagar lunchen, förbereder kötten till grillen och planerar aktiviteterna för dagen.

Innebär detta att jag, sett till mitt beteende och agerande, är en man?
Men... nu kommer jag på det. Jag bakar ändå bullar. Jag kanske klarar mig i alla fall?

Det finns en nackdel med allt sådant som gör att pollenallergins svullna slemhinnor lugnar ner sig och det är att jag plötsligt känner doften av människor på bussen.

Människor som luktar svett
Människor som luktar damm
Människor som luktar frän parfym
Människor som luktar oborstade tänder
Människor som luktar gammal cigarettfimp
Människor som luktar snusk

Mysigt, verkligen. Jag skall nog tacka min lyckliga stjärna för min pollenallergi.
Det är en första gång för allt.

Trots att jag själv är en homosexuall kvinna, har jag så svårt att förstå dessa små flatgäng. Gäng där alla kvinnor ligger med kvinnor och förslagsvis även har legat med varandra. Det kan finnas så klickar med heterosexuella kvinnor med i denna grupp, men de är ett fåtal och om de finns med skall de bara anpassa sig efter rådande klimat.

Är i utkanten av ett sådant gäng och jag skall försöka förklara vad alla har för inbördes relation.

Kvinna 1: Gick jag i gymnasiet med och har haft en relation med kvinna 2 samt kvinna 3. Avskyr kvinna 4 då denna blev tillsammans med kvinna 2 när kvinna 1 fortfarande var kär i denna. Detta var innan kvinna 1 blev tillsammans med kvinna 3. Irriterar sig på kvinna 3, men tar aldrig upp det med henne.
Kvinna 2: Bekant till mig i gymnasiet och har haft en relation med kvinna 1, blivit bästa vän med kvinna 3 och har haft en relation med kvinna 4. Övertygad om att kvinna 1 fortfarande är kär i kvinna 3.
Kvinna 3: Nyfunnen bekant till mig genom kvinna 1. Är ex till kvinna 1 och har en komplicerad relation till denna, är bästa vän med kvinna 2 och nära vän till kvinna 4.
Kvinna 4: Avskyr kvinna 1 då hon tycker att denna lägger sig i vem kvinna 3 träffar eller blir tillsammans med, ex till kvinna 2 och nära vän till kvinna 3.
Kvinna 5: Det heterosexuella inslaget som är nära vän med kvinna 2 och med kvinna 3.

Som Janice i vänner hade sagt: Oh... my... god.
Så undrar de varför jag känner mig lastgammal i deras sällskap, trots att vi alla är runt samma ålder.
Hur kommer det sig att det blir på detta viset? Kan någon berätta det för mig?
Been there, done that, men inte när alla är runt 30. Har jag missat något?

~En kvinna bland kvinnor

Jag träffade mitt barn igår eller jag såg snarare 16 mm kärlek och klump såg låg och vända den lilla pixlade ryggen till när vi försökt kika på den. Så var vi där igen. Pysen skall bli storebror, jag skall bli tvåbarnsmamma och min fru skall ytterligare en gång bära ett barn (för inte fasiken är det jag som är gravid). Vem hade kunnat tro det?

Det måste sägas att jag är så otroligt glad över att få leva i ett land där lesbiska kvinnor tillåts få hjälp från sjukvården för att kunna bli gravida. Saker och ting brukar lösa sig i slutet ändå, men detta har gjort att vårt arbete inte har blivit exakt så påfrestande som det hade kunnat bli och jag är evigt tacksam gentemot den fina personal som har hjälp oss under alla dessa år. Denna gång gick det lite fortare, men innebar inte mindre känslor, oro och tyngd.

Livet är bra magiskt ibland. 16 mm magiskt för att vara exakt.

~En kvinna bland kvinnor

Jag har hittat en ny kärlek i livet och det är boken
”Hundraåringen som gick ut genom fönstret och försvann”
Efter 40 sidor kände jag att jag var fast och det bådar gott inför fortsättningen och jag kände mig nöjd med mitt bokval. Så slår jag ihop boken, kikar på baksidan och ser en högst skrämmande recensionen som förlaget valt att printa som ett bevis på hur bra boken är.

”Den roligaste bok jag någonsin läst”
Lasse Berghagen

Plötsligt sitter jag där med handen i boken eller boken i handen och känner svettpärlorna tränga fram. Innebär detta att jag börjar nära mig…
Lasse Berghagen

Jag har ingen aning om vad det betyder att jag och Lasse delar boksmak, men jag vet att det känns väldigt skrämmande. Lite som när pojken i filmen ”Sjätte sinnet” sätter sig upp och säger ”I see dead people. I see them all the time” och spänningen sprider sig hos de som tittar.

Snart återkommer jag och det enda hörbara tal jag kan låta glida över mina, av törst, fnasiga läppar är:
”I see Lasse Berghagen. I see him all the time”.

~En kvinna bland kvinnor

Jag är så glad över att jag inte behöver vara kronprinsessa. Inte bara för att det där  med att gifta sig med en prins inte riktigt passar mig, utan även för att jag slipper barnpressen. Det är svårt nog för alla par att försöka bli gravid, trots att vissa magiskt nog lyckas på en gång, så jag kan inte ens tänka hur känslan skulle vara om stora spelbolag skulle sätta odds för hur många barn jag skulle få, när första barnet skulle komma, hur det skulle gå till när... Nej, nu överdriver jag.

Aftonbladet publicerar idag en artikel gällande just detta med "babybetting" och det är ju i ropet nu när kronprinsessan fick sin prins för snart en vecka sedan. Det är inte lätt att kämpa, det är inte lätt med alla krav och det är garanterat inte lätt om det är så att det bli ett missfall eller två eller tre eller ett halvs liv av missfall. Det måste vara ännu svårare att kämpa inför blicken från hela svenska folket.

Vi fick kämpa för vår son, men jag måste säga att vi på ett sätt hade tur eftersom det för vår del inte handlade om sex för att få barn. För oss blev det något mer kliniskt och enklare. Något som inte hade att göra med sovrumsaktiviteter eller att vi inte skulle matcha som par rent genetiskt. Ändå var det tungt nog att gå genom inseminationer och IVFer utan att något hände.

Jag hoppas verkligen att de får som de önskar, kronprinsessan och prinsen, oavsett vad det må vara och jag hoppas verkligen att de får göra det utan att känna att det står 9 359 742 (källa: www.scb.se) människor vid fotändan och kollar.

~En kvinna bland kvinnor

Känslor är svårt. Det är lätt att irra runt planlöst bland alla tusentals tankar kring framtid, nutid, dåtid och allt annat som ligger mellan dess tre bitar i livet.

Jag undrar vad det egentligen är som gör att vi har så lätt för att minnas dåtiden. Kanske var det bättre förr eller var vi bara mindre allvarsamma, mindre problematiska i sig och analyserande? Kanske är det helt enkelt så att vi formar om vårt förfluta till att passa våra egna värderingar och vårt härliga lyckorus från forna tiden.Vad är det som gör att en parfym i en folksamling plötsligt väcker en mängd olika känslor inom oss och kanske även ruckar på de stenar som täcker minnena från det gamla?

Vad är det som egentligen gör att många av oss har så svårt att släppa en nutid, oavsett hur dåligt vi än tycker att det är? Vi klamrar oss fast med stela fingrar och vågar inte lämna det vi alltid har rackat ner på, för att det som är där ute är så himla skrämmande, trots att de tkanske fyller oss med varma, längtande känslor. Oavsett om det handlar om jobb eller om kärlek, är vi rädda, men kan ändå satsa allt.

Människan är konstig och jag är inget undantag.

~En kvinna bland kvinnor