Beatrice Ask har en debattartikel i söndagens Aftonblad som förtjänar att granskas.
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/brottochstraff/article6816434.ab
Ask skriver angående den restriktiva narkotikapolitiken:
”Syftet är att minska nyrekryteringen till narkotikamissbruk, få fler missbrukare att upphöra med sitt missbruk och begränsa tillgängligheten till narkotika.”
Verkligheten: nyrekryteringen har nog aldrig varit större. Särskilt gäller detta kokain och de nya nätdrogerna. Genom att tjurskalligt i minst tjugo års tid säga nej till sprututbytesprogram så har många missbrukare upphört med sitt missbruk. De har dött.
Sverige har,som en effekt av denna politik, det näst högsta dödstalen i västvärlden bland tunga missbrukare.
Att tillgängligheten till narkotika numera är närmast obegränsad visade jag i mitt blogginlägg här http://blogg.aftonbladet.se/21909/2010/03/svensk-myndighetskontroll-vem-tjanar-pa-att-myten-uppratthalls
Ask skriver efter att ha redogjort för de straffskärpningar och kriminaliseringar som skett att: ”Syftet med straffskärpningen var att ge möjligheter att ingripa tidigt och med kraft förhindra att människor fastnar i missbruk genom att erbjuda behandlingen av missbrukare.”
Verkligheten: Det är möjligt att detta var syftet. Målet uppnåddes i så fall aldrig. Människor erbjöds inte behandling, de ”erbjöds” varierande långa fängelsestraff på anstalter där narkotikan flödade och den slutna miljön gjorde att många fastnade för evigt. Idag har vi fler hemlösa än någonsin, många av dem narkomaner. Inte fan har det funnits behandling.
Ask skriver: ”Samhället måste bli bättre på att tidigt hjälpa unga att få hjälp att snabbt komma ur vad som annars kan bli ett livslångt missbruk.”
Verkligheten: Då borde man satsa rejält på förebyggande åtgärder, på de sociala myndigheterna, på skolan och på fritidsverksamhet. Några sådana extra eller särskilda satsningar nämns inte någonstans i samband med förslaget.
Ask skriver: ”Eftersom det handlar om ungdomar föreslår vi att kraven på rättssäkerhet sätts särskilt högt. En polis som misstänker att en ungdom är påverkad av narkotika ska därför först vända sig till en åklagare för att få beslut om att drogtest ska göras.”
Verkligheten: Hon blåser bara rök och skapar dimridåer. Polisen vänder sig till åklagare. Jaha, än sen då? Har åklagarna fått nån särskild utbildning i att avgöra om någon kan misstänkas vara påverkad? Kommer en enda åklagare att någonsin lämna åklagarkammaren för att bilda sig en uppfattning? Nej, samtalet från polisen blir en tjänsteanteckning och polisen kan lugnt fortsätta att förnedra barnen på regeringens uppdrag.
Vad övrigt sägs finns sedan tidigare avklätt och avslöjat i min och andras bloggar. Justitieministerns syn på rättssäkerhet är numera väl känd och hon har genom denna uppfattning, förbrukat allt förtroende och borde diskvalificera sig själv från fortsatt deltagande i debatten.
Lyssna på Lagrådet och återta propositionen! Annars kommer din efterträdare att tvingas göra det.
Nunc aut nuncuam
frekar06