Svensk Myndighetskontroll: Konsekvenser

Genom att regeringen så tydligt väljer att helt bortse från vad lagrådet uttalat i sin granskning av regeringens proposition om drogtester av unga skapas något av ett prejudikat för hur regeringen har att förhålla sig till de remissutlåtanden som lagrådet lämnar.

Det innebär att debatten kring lagförslaget inte bara kan handla om själva integritetskränkningen utan den måste även handla om att försvara lagrådets funktion.

Det regeringen åstadkommer genom att på detta sätt köra över lagrådet, i en fråga där lagrådet faktiskt uttalat sig tydligare och mer kritiskt än i någon annan lagrådsremiss jag kan komma ihåg, är att bädda för en devalvering av hela förfarandet med att låta propositioner genomgå en granskning.

Minskas värdet av denna process blir det i framtiden inte alls så farligt längre att få ett förslag kritiserat av lagrådet och på så sätt har man eliminerat en instans som under hela den här mandatperioden varit lite av ett nålsöga att ta sig igenom för alla de integritetskränkande lagar som tillkommit.

Regeringens svar på att mötas av en förödande kritik av den enda juridiska kontrollfunktion av lagstiftningsarbetet som finns inskriven i vår grundlag, lagrådsgranskningen, blir att med maktens hela arrogans bortse från denna.

På så sätt undergrävs respekten inte bara för lagrådet utan även för hela lagstiftningsprocessen vilket på sikt kan bli förödande.

Om den respekten urholkas finns inte längre något incitament för att i fortsättningen ägna regeringens arbete med att utforma nya lagar något större intresse då man vet, att oavsett vilket, så kommer regeringen ändå att driva igenom sin linje.

Regeringen har även sagt ett entydigt nej till införandet av en Författningsdomstol. Jag beklagar detta och konstaterar att det nu aktuella lagförslaget och behandlingen av detta stärker argumenten för införandet av just en konstitutionell domstol.

På detta sätt eliminerar man kritiska röster, vår demokrati tystnar ytterligare något och härigenom har nya förutsättningar skapats för att successivt genomföra nya lagar som tar oss ytterligare små steg bort från det fria och öppna samhälle vi en gång levde i.

Det är en skrämmande utveckling och jag är rädd.

Inte för de som all denna lagstiftning påstås skydda mig från, utan jag är rädd för de som står bakom denna lagstiftning.

Jag är mer rädd för Sveriges Riksdag just nu än vad jag är för det de kallar terrorhot.

Nunc aut nuncuam