Svensk Myndighetskontroll: Krisen för Ask klargör brister

Diskussionen kring drogtester av unga pågår fortsatt för fullt även om den fått stå tillbaka en del för frågan om Asks avgång är nödvändig eller ej.

Efter att ha hört argument i olika sammanhang och i tidningarnas olika forum så tycker jag att det hela kan sammanfattas med att frågan om vart breven skickas inte är vad den här diskussionen handlar om. Många har hängt upp sig på att man tydligen kunnat få posten skickad t.ex till sin arbetsplats.

Den handlar om att justitieministern högt och tydligt proklamerat att hon vill att icke dömda ska hängas ut. Eftersom det är kärnfrågan så innebär det att vi har en justitieminister som inte förstår de allra enklaste rättssäkerhetsprinciper och därför måste hon avgå.

För att då återgå till det lagförslag som lagts så har det av många ifrågasatts om inte detta även är grundlagsstridigt. Den diskussionen är intressant och visar på ett tydligt sätt varför vi borde ha en författningsdomstol som kan avgöra om ett förslag är grundlagsstridigt eller ej.

Sedan 1995 så finns även ytterligare skäl för detta.

Regeringsformen 2 kap. 23 § säger att "Lag eller annan föreskrift får ej meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna."

Det är ju bra men vem avgör det?

Europadomstolen förstås i slutänden men ett sådant avgörande tar ca. sju år att få.....

Under FRA debatten argumenterade många för att lagen stred mot konventionen och efter Liberty vs. Storbritannien så blev det ju ännu tydligare att risken åtminstone var uppenbar.

I samband med detta så ställde jag en fråga till professor Joakim Nergelius som är något av orakel på grundlagsfrågor ifall inte detta var tillräcklig grund för att talmannen skulle kunna vägra att ställa proposition på förslaget i riksdagen, något som grundlagen ger talmannen rätt att göra. (regeringsformen 2 kap. 23 § och riksdagsordningen 2 kap. 9 § första stycket.)

Det fantastiska är att professorn gav mig svaret att jag förmodligen hade rätt men att det inte skulle komma att ske av, som han uttryckte det, teknisk-juridiska skäl vilket jag då i övrig kontext tolkade som politiska skäl.

Oavsett vilket så innebär detta att om min grundtes stämmer så har vi plötsligt flera grundlagsbrott.

1. Förslaget till FRA-lag strider mot konventionen och får därför inte antas av riksdagen som ändå gör det.

2. Talmannen ska enligt grundlagen inte lägga fram ett sådant förslag men gör det av politiska skäl.

3. Själva innehållet i lagen, som om det strider mot konventionen, även strider mot svensk lag eftersom konventionen i sig också är svensk lag med någon sorts mellanställning som grundlag och även inskriven i densamma.

Hur det förhåller sig med detta lär vi inte få veta förrän FRA-lagen prövats i Europadomstolen som en följd av Centrum för rättvisas och Norges inlämnade klagomål.

En svensk författningsdomstol hade kunnat avgöra detta långt tidigare och det är bl.a just därför en sådan domstol behövs.

Den här alliansregeringen med Beatrice Ask som högste ansvarige för lagstiftningsfrågor har genom sin inkompetens på området ändå haft det goda med sig att man tydliggjort varför en författningsdomstol är nödvändig!

Nunc aut nuncuam